Vad är en warrant?

En warrant är ett finansiellt hävstångsinstrument som är kopplat till en underliggande tillgång. Det betyder att innehavaren, vid en korrekt marknadstro, kan få en större avkastning än att investera direkt i den underliggande tillgången. Exempel på underliggande tillgångar kan vara aktier, index, råvaror, valutor, korgar mm.

Utfärdaren av en warrant förbinder sig att dessa villkor kan uppfyllas på slutdagen. Köparen kan däremot avstå affären om det visar sig att det är mer fördelaktigt att köpa den underliggande tillgången direkt på börsen. För denna möjlighet att avstå, betalar köparen en ersättning till utfärdaren. Denna ersättning är, något förenklat, warrantens pris.

Utfärdaren av en warrant är alltid en bank eller fondkommissionär.

En köpwarrant är ett bra alternativ till att investera direkt i den underliggande tillgången om man tror att denna kommer att öka i pris under warrantens löptid. Genom att köpa det antal köpwarranter som krävs för att få tillgång till den underliggande tillgången, så kan man med en reducerad insats utnyttja kurspotentialen som om du faktiskt ägde aktien.

Exempel köpwarrant:

	Den maximala förlusten för en warrant är den summa man satsar, i detta exempel 10 kr.
	Om aktien stiger till 115 kr så har du som ägare av warranten tjänat 5 kr. Då inköpskostnaderna var 10 kr blir den procentuella vinsten 50 %. Det blir samma exponering som i aktien men för en mindre summa pengar.
	Om aktien stiger till 115 kr så har du som ägare av aktien tjänat 15 kr. Då inköpskostnaderna var 100 kr blir den procentuella vinsten 15 %.

Motsvarande gäller om du tror på ett prisfall. Då investerar du på samma sätt i det antal säljwarranter som krävs för att få tillgång till den underliggande tillgången.

En aktie står i 100 kr. Du tror på en nedgång och köper därför en säljwarrant för 10 kr. Kort därefter sjunker aktien till 85 kr. Hur påverkas då värdet på aktien respektive warranten?

	Den maximala förlusten för säljwarranten är den summa man satsar, i detta exempel 10 kr.
	Om aktien sjunker till 85 kr så har du som ägare av warranten tjänat 5 kr. Då inköpskostnaderna var 10 kr blir den procentuella vinsten 50 %. Det blir samma exponering som i aktien men för en mindre summa pengar.
	Om aktien sjunker till 85 kr så har du som ägare av aktien förlorat -15 kr. Då inköpskostnaderna var 100 kr blir den procentuella förlusten -15 %.

Olika typer

Generellt brukar man skilja på två olika typer av warranter. Det är amerikansk - som man kan lösa in under hela löptiden - och europeisk som inte går att lösa in före slutdagen.

Fördelen som den amerikanska typen har, att kunna lösa in warranten under hela löptiden, gör att den är lite dyrare än de europeiska. Oavsett vilken typ man väljer så sker en automatisk kontantavräkning om man sitter kvar i warranten till slutdagen.

Skillnad mellan warrant och option

- Warranten ger rätten att köpa delar av en underliggande tillgång medan optionen ger rätten att köpa EN enhet av den underliggande tillgången.

- Endast banker eller fondkommissionärer får ställa ut warranter medan optioner kan ställas ut av i princip vem som helst, förutsatt att säkerhet kan garanteras.

- Warranter är noterade som värdepapper medan optioner oftast är tidsbundna avtal.

- Likviditeten på warrantmarknaden garanteras av en market maker som kontinuerligt ställer ut priser och är beredd att köpa och sälja warranter. Optioner kan tidvis ha en låg likviditet vilket kan göra det svårare att vid behov gå ur en position.

Basfaktorer

Paritet & multiplikator

Vi har tidigare nämnt att man med en warrant kan köpa delar av en underliggande tillgång, t ex en aktie. Detta kallas för paritet eller multiplikator. Köper du en warrant med paritet 5 betyder det att du har kontroll på 1/5 aktie. Det krävs i detta fall 5 st warranter för att få tillgång till EN aktie.

Om man i samma exempel istället använder uttrycket multiplikator så blir den 0,2 för samma warrant, d v s motsvarande 1/5 aktie.

Vilket av begreppen paritet eller multiplikator som används varierar beroende av emittent, men avser samma sak. Är benämningen större än 1 tolkas detta som antal warranter per aktie (paritet). Är benämningen mindre än 1 tolkar emittenten det som antal aktier per warrrant istället (multiplikator).

Spot - det aktuella priset på den underliggande tillgången

Benämningen spot används på den finansiella marknaden och är, kort och gott, det engelska ordet för priset på den underliggande tillgången.

Man brukar relatera förhållandet mellan spot och warrantens lösenpris i följande termer:

- (OTM) Out of the money. Spoten understiger en köpwarrants lösenpris.

- (ATM) At the money. Spoten ligger i nivå med lösenpriset.

- (ITM) In the money. Spoten överstiger en köpwarrants lösenpris.

Börskod - warrantens identitet

Utbudet av warranter är mycket stort och för att kunna hitta en warrant som uppfyller de kriterier som respektive investerare har så finns det ett kodsystem. För att särskilja mellan köp och säljwarranter så har man delat in alfabetets 12 första bokstäver till köpwarranter (A-L) och de följande 12 (M-X) till säljwarranter.

ERI 11E 65OHM

I exemplet kan man utläsa att den underliggande tillgången är en aktie i Ericsson (ERI).
Därefter ser man att lösenåret är 2011 (11) och att det är en köpwarrant med lösenmånad maj (E).
65 avser lösenpriset och OHM anger warrantens utgivare, i det här fallet Öhman.

Närmare information kan man få genom att läsa utgivarens prospekt för den specifika warranten.

Strategier

När använder man warranter?

Det finns olika användningsområden för warranter. Man kan använda dem som "försäkring" för att skydda en aktieportfölj eller annan typ av investering. Man kan också använda dem för att säkra en valuta eller kanske handla dem i rent spekulativt syfte enligt en specifik marknadstro.

Oavsett användning så är det främst warrantens hävstångseffekt man vill nyttja, d.v.s. att till en reducerad kostnad kunna få samma avkastning som om du faktiskt ägde den underliggande tillgången.

Tidigare såg vi på olika skäl för att köpa köp- eller säljwarranter separat. Nu ska vi se på några olika sätt att kombinera warranter både med aktier och med andra warranter. En strategi kan ibland ge upphov till en position som på ett bättre sätt överensstämmer med din marknadstro och som därmed ger dig en bättre avkastning om det visar sig att denna marknadsuppfattning också är korrekt.

	Den gröna linjen illustrerar en säljwarrant som köps för 10 kr. Priset på den underliggande tillgången är vid köptillfället 100 kr (streckade linjen).
	Om aktien sjunker till 90 kr kompenserar säljwarranten förlusten på 10 kr genom att den stiger med motsvarande värde.

Straddle

En straddle är en strategi där du köper både köp- och säljwarranter för att dra nytta av en kraftig rörelse i den underliggande aktiens kurs. Det betyder alltså att du räknar med att aktien ska stiga så kraftigt att köpwarranten blir värd så mycket att den täcker kostnaden för båda warranterna eller att aktien ska falla så kraftigt att säljwarranten ska täcka kostnaden för båda warranterna. 

När kan en sådan strategi vara intressant att etablera? Du måste identifiera tillfällen när det är troligt att den underliggande aktien kommer att röra sig kraftigt men det är svårt att ha någon välgrundad uppfattning om i vilken riktning rörelsen kommer att ske. Inför en bolagsrapport eller andra viktiga uttalanden från bolaget är exempel på sådana situationer.

Straddlen är följaktligen en strategi som ger dig möjlighet att dra nytta av en volatil marknadstro, något du inte kan uppnå genom att bara handla aktier.

Strangle

En strangle är ungefär samma sak som en straddle med skillnaden att du köper en köpwarrant med ett högre lösenpris och en säljwarrant med ett lägre lösenpris. Fördelen är att du därmed får ned kostnaden för positionen och därmed förlustrisken medan nackdelen är att det krävs en större rörelse i den underliggande tillgången innan du tjänar pengar.

Portföljskydd

Ett mycket användbart område för warranter är att kunna värdeskydda (hedga) ett befintligt aktieinnehav genom att deltahedga, dvs att du håller dig deltaneutral.

Delta mäter hur mycket warrantpriset ändras då priset på den underliggande tillgången ändras med en enhet (t.ex. 1 krona). Delta presenteras alltid som ett tal mellan 0 och 1 (köpwarrant) och -1 till 0 för säljwarranter.

Exempel:

Ponera att du har 1 000 st Astra Zeneca aktier som du vill värdeskydda. Aktiekursen står i 230 kr och ditt totala värde är därmed 230 000 kr.

Du bedömer att aktien, av någon anledning, kommer att sjunka 10 % inom de närmaste dagarna och vill därför värdeskydda ditt innehav.

Din förväntade nya aktiekurs är 207 kr, dvs -23 kr från dagens kurs. Ditt förväntade nya totalvärde kommer då att ligga på 207 000 kr, dvs en värdeminskning med -23 000 kr från dagens kurs.

Man kan säga att aktieinnehavets delta är 1 000 och att warrantpositionen måste ha delta -1 000. Detta skulle innebära ett totalt delta på 0 för positionen.

Du finner en säljwarrant AZN8W200OHM med följande parametrar;

Paritet: 20 (multiplikator 0,05)
Delta: -0,25
Pris: 0,50 kr.

För att kontrollera ditt aktieinnehav behöver du köpa följande antal warranter:

W = A/(d x m)

W = antal warranter, A = antal aktier i ditt innehav, d = warrantens delta och m = warrantens multiplikator.

Det ger 1 000/(0,25 x 0,05) = 80 000 warranter.

Du behöver alltså köpa 80 000 st AZN8W200OHM för totalt 40 000 kr för att kontrollera hela ditt innehav. Får du rätt i din marknadstro (Astra Zeneca 207 kr inom fyra dagar) kommer warranterna att öka i värde med 29 000 kr (enl. Black & Scholes) medan aktierna har minskat i värde med 23 000 kr. Totalt har din position gjort en vinst med ca 6 000 kr.

* OBS! Delta är ett momentant mått. Detta betyder att när volatilitet, ränta mm ändras, så kommer även deltavärdet att ändras. Konkret innebär det att du är deltaneutral ett kort tag. Vill du var fortsatt deltaneutral, så får du göra samma procedur igen.

Valutasäkring

Valutawarranter fungerar på precis samma sätt som warranter med andra typer av underliggande tillgångar. Man kan alltså säga att innehavaren har rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en valuta ställd mot en annan. Exempelvis Euro mot USD, USD mot SEK osv. 

Lösenpriset anges i det antal SEK som du behöver ge för 1 USD.

Valutawarranter är också ett utmärkt instrument för att skydda en valutaexponering i en portfölj eller vid transaktioner med utländska valutor. 

Vid transaktioner

Om du väntar ett visst belopp i USD vid ett specifikt datum så kan du skydda en nedgång i USD mot SEK genom ett innehav av säljwarranter på USD/SEK. Vid en eventuell nedgång i USD så kommer warranterna att stiga i värde och kompensera förlusten.

Ett annat exempel är om du skall betala ett visst belopp i USD vid ett specifikt tillfälle. Då kan du skydda dig mot en ökning i USD/SEK med köpwarranter. Ökar USD så kommer warranterna att stiga i värde och kompensera den dyrare betalningen.

Skydda portfölj

Vidare så används valutawarranter ofta när man skall minska valutaexponeringen i en portfölj som innehåller utländska aktier. Man gör detta genom att anpassa antalet warranter som krävs för att täcka portföljens nominella värde. Det finns i princip två grundmetoder.

Den första metoden kräver aktiv uppdatering då deltavärdet ändras regelbundet. I gengäld får man ett mer exakt värdeskydd.

Antal warranter = nominellt värde/(paritet x delta)

Den andra metoden kräver inte lika aktiv uppdatering. Man väljer helt enkelt en warrant med lösendag nära den planerade försäljningen av den tillgång man skyddar.

Antal warranter = nominellt värde/paritet

Nyckeltal

Breakeven

Breakeven för en köpwarrant = lösenpris + (warrantens pris * paritet).

Breakeven för en säljwarrant = lösenpris - (warrantens pris * paritet).

Premium

Premium anger det antal procent som en underliggande tillgång måste stiga för att investeringen skall nå breakeven.

Premium = ((Breakeven / kurs på underliggande) -1) x 100

Exempel på premium aktiekurs:

Ponera att vi köper en köpwarrant med paritet 10 för 1 kr styck då aktien står i 160 kr. Warrantens lösenpris är 175 kr. Breakeven för denna investering blir 185 kr och för att denna nivå skall nås så måste aktiens pris stiga med 15,63%.

Hävstång

När man investerar i warranter vill man kunna tillgodogöra sig den hävstångseffekt som uppstår i och med att man till en lägre kostnad kan erhålla samma exponering som om du hade investerat direkt i den underliggande tillgången.

Hävstång = Kurs på underliggande tillgång / (warrantpris x paritet)

Exempel:

  Avkastningen för aktien i ovanstående exempel uppgår till 8,3 % medan warranten har stigit med 50 % under samma tidsperiod.

Volatilitet

Med volatilitet avses rörlighet i den underliggande tillgångens kurs. Ju större rörligheten är desto högre är sannolikheten att den underliggande tillgången ska hinna över - eller under - ett givet lösenpris. Därför kan volatilitet i de flesta sammanhang ses som ökad löptid.

Om den underliggande tillgången var helt stabil vore du ointresserad av att köpa en rättighet men om den ändrades snabbt i pris har en sådan warrant ett värde pga den större möjligheten att den underliggande tillgången ska hinna över lösenpriset.

Exempel på olika volatiliteter:

Den svarta och gröna linjen illustrerar olika aktier som kostar lika mycket. Antag att du köper warranter på vardera aktier som har samma pris och lösedag. Den warrant som har den svarta aktien som underliggande tillgången kommer att kosta mer då den har större sannolikhet att nå eller till och med gå över lösenpriset.

Man brukar skilja på två olika slags volatilitet - den historiska och den implicita.

Den historiska volatiliteten mäts genom att man utgår från den underliggande tillgångens historiska kurser och vanligast är att man mäter över de 30 senaste handelsdagarna.

Den implicita volatiliteten är den volatilitet som ges av marknadspriset på warranten dvs den volatilitet som gör att marknadspriset och det teoretiska priset överensstämmer.

Eftersom alla variabler som påverkar warrantens pris, utom volatiliteten, är fasta - aktiekurs, lösenpris, löptid och finansieringskostnader - kan man ta marknadspriset för givet och se vilken volatilitet som krävs för att nå fram till marknadspriset.

Det betyder följaktligen att ju lägre implicit volatilitet en warrant kan handlas till desto bättre allt annat lika. Notera dock att warranter med lägre lösenpris generellt sett har högre volatilitet. Det beror på att fallande aktiekurser generellt sett går hand i hand med stigande volatilitet. 

Delta

Delta mäter hur mycket warrantpriset ändras då priset på den underliggande tillgången ändras med en enhet (t.ex. 1 krona). Delta presenteras alltid som ett tal mellan 0 och 1 (köpwarrant) och -1 till 0 för säljwarranter.

Diagrammet visar att om warranten är långt out-the-money (långt under lösenpriset) så är deltavärdet nära noll då det krävs stora rörelser i den underliggande tillgången för att få en värdeförändring i warranten. Är den däremot långt in-the-money (långt över lösenpriset), kommer deltavärdet att ligga nära 1. Det betyder att den kommer att röra sig som den underliggande tillgången.

Exempel:

Om en köpwarrant har ett delta på 0,35 (35 %) så betyder det att warrantpriset ökar 0,35 kr då priset på den underliggande tillgången stiger 1 kr allt annat lika.

Elasticitet

Elasticitet mäter hur mycket warranten förväntas stiga i procent när den underliggande tillgången stiger 1 procent.

Elasticitet = (Delta per warrant x kurs på underliggande tillgång) / warrantens pris

Theta

Exempel:

Om en warrantpost kostar 15 kr och theta är 0,1 kommer värdet på warrantposten att vara 14,9 kr nästa dag.

Gamma

En warrants gamma mäter hur mycket deltat förändras när den underliggande aktien rör sig en krona. Det betyder att hävstångseffekten är dynamisk dvs den ändrar sig för varje krona som den underliggande aktien rör sig. Gamma är högst för en at the money warrant med kort löptid.

Gamma uppför sig likadant oavsett om det är en köp- eller säljwarrant.

Exempel:

Om gamma för en köpwarrant är 0,01 kr och warrantens delta är 0,54 (54 %), då kommer warrantens delta att vara 0,55 (55 %) om aktien stiger 1 kr.

Rho

Det beror på att dessa positioner är mest lika en aktieposition om än från olika håll. En köpwarrant med lösenpris långt under börskurs är som att vara lång aktier och en säljwarrant med lösenpris långt över börskurs är som att vara kort aktier.

I sin tur betyder det att om du har en köpwarrant med lågt lösenpris och lång löptid och räntan stiger - utan att aktiekurs eller volatilitet påverkas - så kommer warranten att stiga i pris. På motsvarande sätt kommer en säljwarrant med ett högt lösenpris och lång löptid att sjunka i pris.

Exempel:

En köpwarrant med rho 0,001 skall stiga/sjunka 0,001 kr om räntan stiger/sjunker med en hel procentenhet. Rho anges positivt för köpwarranter och negativt för säljwarranter.

Vega

Vega beskriver hur mycket värdet på warranten förändras när den implicita volatiliteten förändras med 1 procent. Om den implicita volatiliteten stiger, stiger också priset på en warrant. Hur mycket den stiger beror på dess vegavärde. Vega är större ju längre löptiden är och ju närmare at the money warranten är. Det beror på att den implicita volatiliteten påverkar tidsvärdet i warranten och tidsvärdet är större ju längre löptid den har.

Exempel:

Ett vega på 0,012 anger att warrantens pris ska öka 0,012 kr då den implicita volatilteten ökar med 1 %. Om den implicita volatiliteten sjunker med 1 % så skall warranten minska i värde med 0,012 kr i och med att vega är positiv för både köp- och säljwarranter då båda ökar i värde när den implicita volatiliteten ökar.

Prissättning

Warrantens pris består av två delar - realvärde och tidsvärde. Realvärde är det värde som warranten har om lösendagen skulle vara idag. Tidsvärdet är det värde som anger marknadens uppfattning om warrantens möjlighet att nå lösenpriset under dess löptid.

En warrant har ett realvärde om priset på den underliggande tillgången är högre (köpwarrant) eller lägre (säljwarrant) än lösenpriset.

Realvärde (köpwarrant) = (aktiekurs - lösenpris) / paritet

Realvärde (säljwarrant) = (lösenpris - aktiekurs) / paritet

Tidsvärde = Warrantpris - realvärde

Teoretiskt pris

En allmänt vedertagen matematisk formel för att teoretiskt fastställa en warrants värde är Black & Scholes. Den är uppkallad efter de två matematiker som 1973 presenterade sin formel för värdering av europeiska optioner. Man skall vara medveten om att en ekonomisk modell endast är en förenkling av verkligheten och den skall därför behandlas med varsamhet och endast ses som ett generellt riktmärke.

Formeln kräver 6 inparametrar där alla utom en (volatiliteten) är kända på förhand:

- Den underliggande tillgångens aktuella pris

- Warrantens lösenpris

- Den återstående löptiden

- Den riskfria räntan, vanligtvis den stadsskuldsväxel vars effektiva årsränta ligger närmast warrantens återstående löptid.

- Den implicita volatiliteten

- Utdelningar

I tabellen nedan visas hur de olika faktorerna påverkar warrantens premie (pris);

*Viktigt att tänka på är att den volatilitet som läggs in i formeln endast är en väl genomtänkt uppskattning och fel volatilitet ger följaktligen fel teoretiskt värde.

Vid handel med warranter som baseras på en utländsk underliggande tillgång måste man ta hänsyn till ytterligare en faktor, nämligen växelkursen. I övrigt beräknar man warrantens pris med samma formler som för "inhemska" underliggande.

Exempel på formler med hänsyn tagen till växelkursen:

Breakeven = Lösenpris + (warrantens pris i utländsk valuta x pariteten).

Premium = Breakeven / utländsk kurs på underliggande tillgång

Hävstång = Spot / (warrantens pris i utländsk valuta x paritet)

Elasticitet = Delta x hävstången

Slutet av lösentiden

Vid warrantens lösendag avgörs om den har ett värde eller ej. Warranten har ett värde (real) om den fastställda slutkursen på den underliggande tillgången är högre (köpwarrant) eller lägre (säljwarrant) än warrantens lösenpris. I annat fall förfaller warranten värdelös.

Emittenten kan betala ut realvärdet på två olika sätt - fysisk avräkning eller kontant avräkning. Fysisk avräkning innebär att du får den underliggande tillgången till lösenpriset. Dessa sätts in på din depå (VP-konto) och betalningen sker automatiskt. Om du vill kan du därefter omedelbart sälja den underliggande tillgången och tjäna realvärdet.

Kontant avräkning innebär att emittenten sätter in realvärdet i kontanter på din depå (VP-konto). Detta sker vanligtvis några dagar efter slutdagen. Det finns två vanligt förekommande former av kontant avräkning:

I det ena fallet observeras kursen på den underliggande tillgången endast på slutdagen och realvärdet räknas därefter ut.

I det andra fallet observeras kursen på den underliggande tillgången under ett av emittenten bestämt antal dagar mellan sista handelsdagen och lösendagen. Denna period kallas generellt för asiatisk period (asian tail). Efter periodens slut räknas sedan ett genomsnittspris ut för den underliggande tillgången. Detta pris avgör om warranten har ett värde eller ej.

Uppgifter om vad som gäller för en specifik warrant vid lösendagen, finner man i emittentens prospekt.

Bra att veta - händelser som kan uppstå under löptiden

Under löptiden uppstår ibland händelser som kan påverka warrantens värde på olika sätt. Exempel på detta kan vara utdelning, split, konkurs, nyemission eller uppköp.

Extra stora utdelningar kan påverka lösenpriset

Exempel:

Du har en köpwarrant ABC9 F340 vars underliggande aktie har spotpriset 274,9 kr dagen innan utdelning. Utdelningen är 69 kr.

10 % av aktiepriset är 27,49 kr. Nytt lösenpris för din warrant blir då 340- (69-27,49) = 298,49 kr.

Nytt lösenpris för din warrant blir då 298 kr istället för 340 kr. I samband med detta ändras också warrantens börskod till ABC9 F298.

Split

Innebär att antalet aktier ökas genom att varje gammal aktie delas upp i flera nya. En split påverkar en warrant på så sätt att lösenpris och paritet ändras i samma proportion som spliten.

Konkurs

I de fall det underliggande bolaget är föremål för likvidation, expropriation, konkurs eller liknande åtgärd med följd att ingen ersättning utgår till aktieägarna fastställs underliggande akties/depåbevis värde till noll.

I vissa fall går endast en del av underliggande akties/depåbevis värde förlorad på grund av sådan omständighet. Nytt värde fastställs då av utgivaren.

För närmare information om warrantens värde i en sådan situation kontakta utgivaren.

Nyemission

Uppköp

När ett företag köper upp ett annat brukar det ske genom att lägga kontantbud eller erbjuda sina egna aktier som betalning.

Används kontantköp kan utställaren förklara warranten ogiltig. Ett skäligt marknadsvärde kommer därefter att fastställas av emittenten och en oberoende expert. Detta baseras antingen på det kontanta budet eller aktiens slutnotering på den sista dag då uppköpserbjudandet löper ut.

Vid betalning med värdepapper, som är den mest vanlig uppköpsformen, blir det lite svårare att fastställa ett värde på warranten då kvaliteten och karaktären skiftar avsevärt mellan olika aktier och bolag.

Stockholmsbörsen och Finansinspektionen har av den anledningen utformat ett antal krav som en aktie skall uppfylla. Med dom förutsättningarna i grunden så finns det ett antal olika alternativ:

1. Om aktierna endast delvis köps upp och de kvarvarande på börsen uppfyller reglerna kan utgivaren välja att behålla aktien som underliggande och då inte behöva ändra warrantens förutsättningar.

2. Uppfyller det köpande bolagets aktier reglerna kan utgivaren införa den som ny underliggande.

3. Om inget av alternativet ovan uppfyller reglerna eller bedöms lämpligt, kan utgivaren istället avsluta warranten och betala ut ett skäligt marknadsvärde enligt proceduren för kontant uppköpserbjudande.

För närmare information om specifika, uppkomna situationer i samband med uppköp, kontakta aktuell utgivare.

Värdering

Utbudet av warranter är mycket stort och det kan innebära att det är svårt att välja en warrant som passar den marknadstro man har. Dessutom har en del warranter speciella villkor som gör dem mer eller mindre intressanta för den enskilde placeraren. T.ex så fastställs en del warranters slutvärde som en genomsnittskurs under en period fram till slutdagen, medan för andra warranter fastställs slutvärdet på slutdagen. Warranter som har en fastställelseperiod för slutvärdet kan för vissa kännas lite " säkrare" medan den andra varianten kan generellt generera lite mer hävstång.

Marknadstro

Bestäm din risknivå

Val vid tro på en kraftig marknadsrörelse

Val vid tro på en begränsad marknadsrörelse

Om du tror på en mer begränsad uppgång bör du välja ett lösenpris som ligger närmare börskursen dvs. en at the money warrant eller kanske t.o.m. en som är något in the money. Då blir premien högre men å andra sidan hamnar breakeven i affären på en lägre nivå dvs. kravet på en uppgång blir inte lika stort. 

Man kan säga att ju lägre lösenpris du väljer i en köpwarrant desto lägre blir hävstången eftersom premien stiger men i gengäld så sjunker breakeven på affären. På motsvarande sätt ger ett högre lösenpris på säljwarranten en lägre hävstång och en högre breakeven nivå.

Placeringshorisont

När det gäller tiden så bör du försöka hitta en warrant vars slutdag ligger inom ramen för tidsperspektivet på din marknadstro eller helst längre vilket ger en marginal för att ha fel. Tänk på att om du väljer en för kort löptid kanske aktien inte hinner göra den rörelse du bedömer som sannolik men också att om du väljer för lång löptid så kommer genomslaget bli lägre i en lång warrant än i en kort warrant.

Ju längre löptid du väljer och ju närmare at the money en warrant är desto mer påverkas den också av nivån på den implicita volatiliteten. En out of the money warrant påverkas mest i procent av en förändring i den implicita volatiliteten men en at the money påverkas mest i kronor räknat.

Exempel:

I tabellen nedan ser du hur warranter med lösenpris 200 respektive 250 kommer att påverkas av förändringar i den implicita volatiliteten när aktien står still på 200:-. Warranterna är på 18 månader, räntan 4% och direktavkastningen 2,6%. Priset är uttryckt i kronor per aktie eller med multiplikator ett om man så vill.

At the money warranten stiger marginellt mer i kronor medan out of the money warranten påverkas mer procentuellt. Notera också den kraftiga påverkan som volatiliteten har på långa warranter; vid en konstant volatilitet på 30% krävs en uppgång i aktien från 200:- till dryga 240:- dvs med 20% för att åstadkomma samma värdeförändring som en förändring av volatiliteten från 30 till 50% gör.

Om du vill ha en exponering mot implicit volatilitet ska du följaktligen välja warranter med lång löptid och i normala fall välja at the money warranter.

Om du vill att din position i stor utsträckning ska likna aktien, väljer du i första hand warranter med lågt lösenpris i förhållande till börskursen och en lång löptid. Generellt gäller att ju mindre tidsvärde en warrant har - som är in the money - desto mer beter den sig som en aktie och vice versa.
Ju närmare slutdagen och ju närmare at the money din warrant kommer desto mer "derivategenskaper" får din position. Det betyder att dess värde förändras snabbare och att tidsvärdet faller allt snabbare.