Låg omsättning/handel i en warrant? Utfärdaren av warranterna har åtagit sig att skapa likviditet i warranterna genom att kvotera köp och säljkurser. Eftersom utfärdaren market/makern ställer både sälj- och köpkurser innebär låg omsättning i warranten inte att den skulle ha dålig likviditet.
Volym i warranter?Beroende på hur likvid aktien/indexet samt standard optionsmarknaden är, så kan volymerna i warranterna variera. Den automatiserade warrantkvoteraren fyller i normalfallet omedelbart på med ny volym när ett avslut skett.
Skillnaden mellan köp- och säljkurs (spreaden)?Spreaden i warranten bestäms dels på warrantens delta och dels på spreaden i den underliggande aktien/indexet. Spreaden kan tidvis vara större än ”normalt”, detta beror på att likviditeten i den underliggande aktien/indexet är låg. Exempel: aktiens spread är 0,5 kronor och warrantens delta är 0,2. Detta innebär att warrantens teoretiska spread är 0,10 kronor (0,5 kronor * 0,2).
Mot vilket värde/kurs bestäms warranten på slutdagen/förfall?Turbowarranter: Om de inte förfallit i förtid så sker det mot stängningskursen på förfallodagen. Vanliga warranter: Det sker mot det aritmetiska medelvärdet av stängningskurserna under de tio (10) senaste handelsdagarna.
När erhålls slutlikviden?Efter tio (10) bankdagar överförs warrantens slutvärde automatiskt till det konto som är anslutet till aktiedepån eller VP kontot.
Vad händer vid förfall, måste jag köpa eller sälja aktier?Svar: Nej. Warranterna är kontantavräknade vilket innebär att innehavaren av warranten automatiskt erhåller warrantens slutvärde. Utbetalningen sker till det konto som är anslutet till depån eller VP-kontot. Ett positivt slutvärde överförs efter tio bankdagar.
Volatilitet?Historisk volatilitet är som framgår av ordet just historisk. Den framtida volatiliteten av den underliggande tillgången styr warrantens prissättning. Eftersom emittenter har olika uppfattningar om den framtida volatiliteten leder det till olika priser för warranter i marknaden. Den implicita volatiliteten för en warrant kan beräknas utifrån warrantens marknadspriser. I detta fall prövar man olika voaltiliteter i en optionsprissättningsformel och den volatilitet som ger samma pris som marknadspriset kallas den implicita volatiliteten. Warranter med olika löptid kan dessutom ha olika implicit volatilitet. Detta kan bland annat bero på kommande rapporter, makroekonomiska händelser, efterfrågan, eller bara den allmänna trenden i volatilitet. Detta brukar kallas för ”volatility term structure”. Då warranter med olika lösenpriser men samma löptid har olika volatilitet så beror det i allmänhet på sk ”volatility smile” eller ”volatility skew”. Warranter med lösenpriser långt från aktiepriset (”out of the money” eller ”in the money”) har i allmänhet högre volatilitet än de som ligger nära aktiepriset (”at the money”).'
Utskriftsvänlig version
|