Ansvarsfulla investeringar2022 i korthet

Påverkansdialoger bedrivs med bolag som ingår i Öhman Fonders investeringsuniversum, oavsett om vi för tillfället är investerade i det specifika bolaget eller inte. För oss innebär en påverkansdialog att det finns ett uttalat syfte och mål. Det innebär inte att vi räknar alla möten och aktiviteter som vi har med ett bolag som en påverkansdialog, utan endast de möten, brev och telefonmöten där vi engagerat försöker påverka bolaget att vidta de åtgärder som vi bedömer som nödvändiga.

Dialoger med bolag sker på tre sätt: 

Egna dialoger: kan vara både proaktiva och reaktiva, det vill säga initieras efter en incident eller ske i samband med att vi proaktivt analyserar bolag. Av de 97 dialogerna var 40 % egna dialoger.

I samarbete med andra investerare:  vi har gemensamma dialoger med bolag om en viktig hållbarhetsfråga eller ett tema som berör samtliga investerare. Av de 97 dialogerna bedrevs 60 % i samarbete med andra investerare.   

Via initiativ: dialogen bedrivs av en extern part och Öhman Fonder väljer att deltaga i dialogen eller signera den.  87 % av de 731 dialogerna stöddes av Öhman Fonder, men vi varken genomförde dialogerna själva eller i samarbete med andra.

*Av våra 731 aktiva dialoger under 2022 så var 97 egna dialoger eller dialoger i samarbete med andra investerare. Av dessa var 40 procent egna dialoger och 60 procent gemensamma dialoger med bolag om en viktig hållbarhetsfråga eller ett tema som berör samtliga investerare. Därutöver stödde vi 634 andra dialoger.

Foto: Magnus Laupa

Om 2020 och 2021 var unika år på grund av pandemin så kan vi även skriva upp 2022 på listan över unika år. Rysslands krig mot Ukraina skakade inte bara om börserna utan även definitionen av vad en ansvarsfull investering är med syfte på försvarsfrågan. Till följd av kriget såg vi även stigande energipriser som gynnande många energibolag som Öhman Fonder valt att avstå att investera i. 

Men 2022 handlade inte bara om försvarsindustrin och energipriser.
I stället har föregående år också lett till många framsteg som kommer att fortsätta att gynna bolag med hållbara affärsmodeller och bolag som är redo att ställa om. De höga energipriserna är centrala drivkrafter som gynnar bolag verksamma inom energieffektivisering, och vi förutspår att dessa bolag kommer att spela en stor roll även kommande år. Även priset på utsläppsrätter (ETS) nådde ett rekord på nära 100 Euro under 2022, vilket innebär högre kostnader för bolag som har höga koldioxidutsläpp. EU har även presenterat en ny plan för hur de fria utsläppsrätterna ska fasas ut, vilket kommer att leda till fortsatt ökade kostnader för koldioxidutsläpp. Även den så kallade Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), som är en gränsjusteringsmekanism för koldioxid utformad som en importavgift på koldioxidintensiva produkter, till exempel cement och stål, nådde viktiga framgångar under året. 

2022 har varit ett regelverksår för många branscher, inte minst för fondbranschen med SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation, även kallad disclosureförordningen) i spetsen. Taxonomirapporteringen har trätt i kraft, med syftet att styra investeringar till miljömässigt hållbara investeringar. Taxonomin är fortfarande ung, långt ifrån helt färdig, och dessutom svårbegriplig, men har det viktiga syftet att öka transparensen kring hur stor andel av bolagens intäkter som faktiskt är miljömässigt hållbara. Vi förväntar oss låga siffror från bolag inom de flesta sektorer, förutom rena förnyelse-
bara energibolag. Det intressanta i Taxonomirapporteringen är att mäta bolagens potential, det vill säga sätta bolagens taxonomiförenlighet (alignment) i relation till hur stor andel av intäkterna som omfattas av Taxonomin (eligibility).

Vi ser även att 2022 har bjudit på ambitiösa klimatplaner från USA, nämligen Bidens Inflation Reduction Act (IRA) som ska öka investeringar i bland annat ren energi (clean energy), och som dessutom tilldelar mer kapital om produktionen sker i USA. Bidens plan har även satt press på att EU ska kontra med något liknande. Nuvarande planer, såsom EU:s post-covidpaket The Recovery and Resilience Facility (RRF) som bland annat ska finansiera  grön omställning, digitalisering och hälsa, eller paketet EU Green Deal når inte riktigt upp till IRAs ambition. Både EU:s och USA:s planer innehåller starka spår av protektionism  vilket vi bedömer att vi kommer se mer av under 2023. 

USA:s nya lag UFLPA (Uyghur Forced Labor Prevention Act) har också trätt i kraft under 2022. Lagen  förbjuder varor som har producerats i Xinjiang eftersom tvångsarbete förekommer där. EU funderar på att komma med något liknande. UFPLA har ökat incitamenten för bolag att göra en ordentlig genomlysning (due diligence) av leverantörskedjan för att bevisa att varorna inte har producerats med tvångsarbete. I ljuset av detta har även EU-kommissionen kommit med ett direktiv om företags due diligence-ansvar när det gäller hållbarhetsfrågor, det så kallade Corporate Sustianability Due dilicence directive (CSRDDD). De flesta bolag Öhman Fonder pratar med har redan påbörjat en stor insats med att genomlysa hela värdekedjan. Tvångsarbete är inte det enda ”förbudsregelverket”, utan vi har även EU:s förslag om att förbjuda import av varor från avskogade områden. Även detta kommer att ställa höga krav på att genomlysa var råvarorna som bolagen köper in till sin produktion faktiskt kommer ifrån. 

Sammanfattningsvis var 2022 ett turbulent ESG-år, med många nya regelverk och krav på ökad transparens och rapportering på många sätt och vis. Vi ser att incitamenten för att investera i bolag som sköter sig och som drar sitt strå till stacken för att bidra till en hållbar omställning är väldigt starka framåt.