EU:s nya regler för hållbarhetsrapporteringBakgrund till reglerna

Parisavtalet undertecknades 2015 med ambitionen att den globala uppvärmningen inte ska överstiga två grader Celsius. För att nå målet krävs en minskning av växthusgasutsläppen med 70 procent fram till år 2050.

EU har som målsättning att göra Europa till den första klimatneutrala världsdelen senast 2050 genom att bland annat främja ekonomin, förbättra människors hälsa och livskvalitet, ta hand om naturen och säkerställa en rättvis omställning för alla. Dessa omfattande mål, som lanserades i slutet av 2019, är EU:s ”gröna giv” och satsningens 550 miljarder euro är den största klimatsatsning världen skådat. Ändå är det inte tillräckligt för att nå Parisavtalets mål och politikerna räknar nu med att finansbranschen och det privata näringslivet inom EU ska dra sitt strå till stacken för att vi ska nå hela vägen.

Steg 1: För att få fler att investera hållbart införs nu utökade upplysningskrav. De ska ge dig som kund bättre och mer standardiserad information om integrering av hållbarhetsrisker och hur negativa konsekvenser för hållbar utveckling beaktas i fonder och kapitalförvaltningsportföljer. Eftersom alla kapitalförvaltare inom EU måste redovisa samma uppgifter blir det enklare för dig som kund att jämföra olika alternativ och samtidigt minskar risken för att fondbolag målar upp en bild av ett positivt hållbarhetsarbete som inte motsvaras av verkligheten, så kallad ”greenwashing”. EU hoppas och förväntar sig att mer pengar ska sparas i hållbara fonder och att detta ska leda till ökade investeringar i hållbara bolag, vilket underlättar att nå Parisavtalets mål. Det utökande upplysningskravet ger tre olika nivåer av hållbara fonder. Om ett fondbolag väljer att följa artikel åtta eller nio måste fonden redovisa data som visar hur investeringarna faktiskt påverkar miljö eller sociala faktorer och hur fondbolaget tar hänsyn till det när fonderna gör investeringar.

Steg 2: För att ge oss kapitalförvaltare ett verktyg för att identifiera och jämföra klimatmässigt hållbara investeringar införs taxonomin – ett klassificeringsverktyg. Taxonomin ger oss gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som de facto bidrar till klimatmålen. Taxonomin kommer vara en grund för framtida standarder och märkning av hållbara finansiella produkter. Bolagen inom EU måste rapportera intäkter de har från affärsverksamheter som klassificeras i taxonomin. Målsättningen är att med ökad tydlighet och transparens, underlätta och skapa incitament för hållbara investeringar

Disclosure-förordningen. Fonder måste ange hur de integrerar hållbarhetsaspekter på en skala bestående av tre nivåer: från minimikrav till att ha hållbara investeringar som mål. Information om hållbarhetsrisker och negativa konsekvenser för hållbar utveckling gäller från 10 mars 2021.

Taxonomin. Ett standardiserat klassificeringsverktyg som tydliggör vilka affärsverksamheter inom ett bolag som är miljömässigt hållbara eller inte. Rapportering införs stegvis från 1 januari 2022. Inledningsvis handlar det om två klimatmål som ska redovisas och efter ett år tillkommer ytterligare fyra miljömål. EU-kommissionen har fastställt sex miljömålsättningar:

1. Begränsning av klimatförändringar

2. Anpassning till klimatförändringar

3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

4. Övergång till en cirkulär ekonomi

5. Förebyggande och kontroll av föroreningar

6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Taxonomin omfattar enbart klimat- och miljömål och, till skillnad från disclosure-förordningen, inte mål avseende för sociala frågor och bolagsstyrning. Men det finns planer på att utveckla sociala mål med tiden.