Socialt: Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan

Idag produceras varor och produkter långt ifrån där de köps och konsumeras. Under vägen från produktion till konsumtion passerar de många mellanhänder i långa och komplexa leverantörskedjor. Outsourcing av produktion skapar en miljö där det saknas inblick i förhållandena under vilka människor arbetar därför är slav- och tvångsarbete fortfarande ett problem. 2017 var uppskattningsvis 152 miljoner barn involverade i barnarbete, varav över 70 procent inom jordbruket, och 25 miljoner människor arbetade under slavliknande förhållanden, även dem inom jordbruk och fiske.

Därför är denna fråga extra viktig för livsmedelsindustrin. Vidare utnyttjas nästan ett av fyra offer för tvångsarbete utanför sitt hemland. Migranter är särskilt utsatta för tvångsarbete på grund av språkbarriärer, integrationsutmaningar och begränsad lokal kunskap och stöd. Människorättsorganisationer, regeringar och media identifierar och dokumenterar allt oftare fabriker, plantager och situationer där det råder slavliknande arbetsförhållanden.

Som en följd av detta implementerar allt fler länder lagstiftning som kräver att företagen ska rapportera om åtgärder som vidtas för att ta itu med tvångsarbete – exempelvis Transparency in Supply Chain Act i Kalifornien och Modern Slavery Act i Storbritannien. Genom att säkerställa anständiga arbetsvillkors i leverantörskedjan kan företag i ett tidigt skede identifiera varningssignaler som förbättrar relationen med intressenter i flera led.

Utan effektiva processer för att förebygga och mildra risker kan företagen omedvetet fortsätta att vara kopplade till tvångsarbete, människohandel eller andra allvarliga missförhållanden genom sina direkta och indirekta leverantörer. Företag med ansvarsfulla leverantörskedjor skyddar inte bara sårbara arbetstagare utan minskar också juridiska, ryktes och finansiella risker.

Att hantera tvångsarbete i globala leverantörskedjor är ett omfattande arbete. Det handlar i stor utsträckning om risker som påverkar en hel bransch eller region och som därmed kräver kollektiva lösningar. Intressentorganisationer och branschorganisationer spelar en allt viktigare roll för att få företagen att samarbeta om initiativ som syftar till att förbättra arbetsförhållanden som ett enskilt företag inte kan adressera ensamt.

Investerare är exponerade mot tvångsarbete och barnarbete genom investeringar i olika sektorer och regioner och ett förändrat regulatoriskt landskap påverkar portföljbolagen – uppskattningsvis 62 procent av företagen i MSCI ACWI Index påverkas av förordningarna i Kalifornien och Storbritannien.

Utmaningar i livsmedelsbranschen

Modernt slaveri förekommer i de flesta sektorer men är främst vanligt förekommande inom byggsektorn och tillverkningsindustrin, och inte minst livsmedelsbranschen.

I livsmedelsbranschen förekommer tvångsarbete både i produktionen av råvaror och under förädlingsprocessen. Bevis på tvångsarbete finns i många råvaror och länder, såsom ris från Indien, socker från Brasilien, och skaldjursindustrin och fjäderfäproduktion i Thailand. Tvångsarbete är ett globalt problem och förekommer också i västländer, bland annat i EUs jordbrukssektor. EU är den största importören av många av de jordbruksprodukterna med högst risk.

Leverantörer och återförsäljare står inför stora affärsrisker på grund av tvångsarbete. Det innebär bland annat operativa risker som till exempel uppsägning av leverantörskontrakt och försvårande av affärsrelationer som följd av negativ publicitet. Det innebär också juridiska och rättsliga risker såsom krav från anställda, kunder och andra intressenter. Samtidigt kan företagen – särskilt konsumentrelaterade varumärken – dra nytta av ett proaktivt arbete för att eliminera tvångsarbete. Livsmedels- och dryckesföretag visar en ökad medvetenhet och engagemang för att ta itu med tvångsarbete. Det företagen speciellt måste jobba med är ökad spårbarhet samt förbättrade inköpsrutiner för att förstå och hantera de specifika risker som är förknippade med deras sektor. Det handlar också om att implementera miniminivåer för att jordbruksarbetare och småbönder i leverantörskedjorna får tillräckligt betalt för att försörja sig själva och sina familjer. Drägliga förhållande för vuxna arbetare, i kombination med tillgång till skola, är också ett effektivt sätt att bekämpa barnarbete.

Öhman agerar

  • Öhman har ställt sig bakom ”Investor expectations on addressing forced labor in global supply chains”
  • Öhman bedriver dialog med ett antal stora bolag i livsmedelsbranschen med målsättningen att bolagen ska förbättra sina inköpsrutiner och hantering av leverantörskedjan

Specifika mål är:

  • En uppförandekod för underleverantörer som säkerställer respekt för mänskliga rättigheter
  • Process och verktyg för att utvärdera och bevaka underleverantörer
  • Åtgärder mot höga arbetsrättsliga risker
  • Prioritering av åtgärder i leverantörskedjor med höga risknivåer
  • Bolagen ska agera i enlighet med FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter och på så sätt bidra till att flera av de globala hållbarhetsmålen uppfylls, främst mål 1 (ingen fattigdom), mål 2 (avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk), mål 4 (säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla), mål 8 (verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla) och mål 10 (minska ojämlikheten inom och mellan länder).
  • Arbetet ska förhoppningsvis leda till en höjd lägsta nivå i sektorn vilket skulle leda till en mer hållbar och rättvis global leverantörskedja
Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen. Genom Globala målen för hållbar utveckling kan det här bli verklighet.

Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen. Genom Globala målen för hållbar utveckling kan det här bli verklighet.

Kontakt

Fredric Nyström, chef ansvarsfulla investeringar
Fredric Nyström

Chef ansvarsfulla investeringar

+46 8 407 59 85
fredric.nystrom@ohman.se