Trump förändrar förutsättningarna men möjligheterna består

14 november, 2016 • Marknadskommentarer

Trump har under valkampanjen gjort sig känd som klimatförnekare och varit tydlig med att klimatförändringarna är ett påhitt av kineserna utan förankring i vetenskapen. Formellt trädde Parisavtalet i kraft 4 november 2016 då samtliga kriterier var uppfyllda. Det avtalet kan USA inte stoppa. Frågan är snarare hur USA kommer att förhålla sig till avtalet.

Om amerikanerna vill kan de välja att gå ur avtalet som har en uppsägningstid på fyra år. Att uppsägningstiden är lika lång som en presidentperiod är nog ingen tillfällighet, och det krävs alltså att republikanerna vinner nästa val för att ett utträde ska få effekt. Öhman tror inte att USA kommer välja det alternativet.

Ett annat alternativ, och det mest troliga, är att den nya ledningen i USA helt krasst kommer att strunta i avtalet. En brist i Parisavtalet är nämligen att det inte inkluderar sanktioner mot de länder som väljer att inte följa det. Sannolikheten är därmed inte så stor att USA, som sedan tidigare är känt för att inte följa överenskommelser i FN, drabbas av sanktioner.

Den avgående presidenten Barack Obama var mycket aktiv, tillsammans med Kina, för att få klimatavtalet på plats och tillsammans lyckades de övertyga andra skeptiska länder. Om nu USA väljer att nonchalera avtalet är det stor risk att dessa länder också kommer att göra det, vilket naturligtvis är ett bakslag för klimatförhandlingarna. Kina har dock meddelat att man avser att fortsätta på den inslagna vägen.

Vad händer med det amerikanska miljöarbetet?

Det som sagts ovan refererar till den federala klimatpolitiken i USA. På delstatlig nivå förväntas miljöarbetet fortsätta. Till exempel så har Kalifornien satt som mål att senast 2025 ska 15 procent av alla nybilar drivas av förnyelsebara bränslen. Det är även ett par stater som planerar att införa ett pris på koldioxid. Att Trump sätter käppar i hjulet, betyder inte att hela det amerikanska miljöarbetet stannar upp. Dessutom har flera av klimatåtgärderna i USA kommit till stånd efter att högsta domstolen slagit fast att klimatförändringarna är ett hot mot människans hälsa, och att staten därmed är förpliktigad att skydda sina medborgare. Det ändrar Trump inte på i en handvändning. Även om han tidigare uttryckt en vilja att styra domstolarna så är den amerikanska maktbalansen tydlig och starkt skyddad. Sammanfattat innebär det att om Trump gör verklighet av sina intentioner kommer det att innebära ett stort bakslag för det globala klimatarbetet och att världens största utsläppare kommer att vara en ”lame duck” i minst fyra år.

Trumps dubbla budskap gör det svårt att veta vad han vill

De positiva förändringar vi ser idag drivs inte i första hand av det politiska etablissemanget. Klimatavtalet 2015 kom till stånd till stor del tack vare den privata sektorn och det aktiva engagemanget från företag och näringsliv. Öhman är ett av alla de företag som närvarade på klimatmötet i Paris 2015.  Trump har sagt att han vill stimulera en ökad utvinning av kol och ta bort utsläppsbegränsningarna med ökad elproduktion baserad på kol som följd. Samtidigt uttryckte han i en intervju på webbsidan Science Debate att han stödjer en utbyggnad av den förnyelsebara energin och sa så sent som i september:

”Perhaps we should be focused on developing energy sources and power production that alleviates the need for dependence on fossil fuels.”

Trumps dubbla budskap gör det svårt att veta vad han vill, men om vi låter fakta tala så är det ett faktum att förnybara källor snabbt blivit billigare och nu i stor utsträckning konkurrerar framgångsrikt med de fossila på marknader utan subventioner. Företagen inom förnyelsebar el sysselsätter dubbelt så många som kolindustrin. Med Trumps uttalade lågskattepolitik och ambition att kraftig öka sysselsättning vore det kontraproduktivt att sätta käppar i hjulet för utvecklingen. Det som försvårar ny kolbrytning är att många banker infört utlåningsstopp till sådan verksamhet, vilket gör det svårare och dyrare att hitta finansiering.

Positiv trend mot klimatvänlig teknik påverkas inte

Den positiva trenden mot klimatvänlig teknik sker inte bara i USA. Kanske är den till och med mindre där än i andra länder som EU-länderna, Indien och inte minst Kina. EU kommer inom kort att redovisa hur man ska förändra handeln med utsläppsrätter så att det blir dyrare att släppa ut växthusgaser. Tyskland kommer att förbjuda nyförsäljning av bilar som drivs på fossila bränslen från 2030, vilket flera länder kan komma att ta efter. Kina, å sin sida, har lanserat en lång åtgärdslista för att komma till rätta med de problem som utsläppen leder till. Exempelvis kommer gröna obligationer att emitteras en-masse, vilka ska finansiera bland annat förnyelsebar elproduktion. De kinesiska bankerna ska även kunna låna ut till gröna projekt till extra låg ränta. Kina avser dessutom att införa ett nationellt system för handel med utsläppsrätter.

Många är de företag som idag systematiskt arbetar med att:

  1. Minska sina egna utsläpp
  2. Utveckla teknik för att hjälpa kunderna minska sina utsläpp.

Och de gör det för det minskar deras kostnader, ökar försäljningen och ger konkurrensfördelar. Konsumenterna efterfrågar elbilar, solceller och annan ny, smart och klimatvänlig teknik. Den här utvecklingen kommer inte Trump att kunna påverka, och det kommer även fortsättningsvis att finnas intressanta, hållbara, bolag att investera i.

Med världens största utsläppare på sidlinjen vacklar den internationella klimatpolitiken. Detta ställer ytterligare krav på den privata sektorn att agera, och inte minst då kapitalmarknaden för att en förändring ska komma till stånd. Investerare måste fortsätta att driva agendan framåt genom att integrera ESG-kriterier i sin förvaltning och allokera kapital till de sektorer och bolag som levererar lösningar. Det är något som vi på Öhman tar på allvar.

Kontaktpersoner

Fredric Nyström

Chef ansvarsfulla investeringar

Fredric har 10 års erfarenhet av att arbeta med ansvarsfulla investeringar.

+46 8 407 59 85
fredric.nystrom@ohman.se