Hållbara finanser, kunskapsluckor och samverkan

13 september, 2018 • Nyheter

Allt fler institutioner väljer att investera hållbart. Samtidigt önskar sig många av landets kommunalekonomer att de hade mer tid till finansiella frågor och utbildning. Det visar årets upplaga av KommunPuls, en årlig undersökning som kapitalförvaltaren Öhman gjort tillsammans med Kommunalekonomernas förening, KEF. I undersökningen nämns även samverkan som ett viktigt verktyg i arbetet framåt.

När KommunPuls i år tagit tempen på Sveriges kommuner, landsting och regioner är trenden tydlig. Gröna alternativ inom såväl lånefinansiering som hållbar medelsförvaltning blir vanligare inom sektorn. Uteslutning av bolag är alltjämt är det vanligaste men mer aktiva åtgärder som reducering av fossila utsläpp ökar i prioritet, visar undersökningen. Ett exempel är Region Östergötland där man ökat hållbarhetsarbetet i finansförvaltningen.

Åsa Hedin Karlsson, ekonomidirektör på Region Östergötland. Foto: Per Groth
Åsa Hedin Karlsson, ekonomidirektör på Region Östergötland. Foto: Per Groth

– De senaste åren har vi ökat vårt fokus på hållbara och fossilfria placeringar. Ett av våra strategiska mål är att skapa en hållbar ekonomi genom bland annat långsiktiga, hållbara och ansvarsfulla placeringar, säger Åsa Hedin Karlsson, ekonomidirektör på Region Östergötland.

En aktör som hyllats för sitt finansiella hållbarhetsarbete är Region Västmanland. Förra året tilldelades regionen priset CFA Sweden ESG Award för sitt arbete för en hållbar utveckling. Inte minst för regionens arbete med att inkludera etiska val vid fondplaceringar.

Nils-Eric Gustavsson, ekonomidirektör på Region Västmanland.
Nils-Eric Gustavsson, ekonomidirektör på Region Västmanland.

– Vi jobbar aktivt med att minska klimatpåverkan genom aktiva val främst i våra aktieinvesteringar. Vi har valt en förvaltningsprocess där vi förvaltar kapitalet i egen regi, vilket gör att vi kan styra placeringarna mot såväl etiskt som miljömässigt hållbara alternativ, säger Nils-Eric Gustavsson, ekonomidirektör på Region Västmanland.

Ökad kunskap efterfrågas

Årets undersökning visar även att det finns en utbredd vilja hos landets kommunalekonomer att utveckla sin egen kompetens. Många menar att de vill öka sin kunskap om finansiell ekonomi i finansförvaltningen men inte hinner fördjupa sig i ämnet.

– För många kommunalekonomer är det en pressad arbetssituation med många ansvarsområden. Det finns helt enkelt inte tid att fördjupa sig i finansiell ekonomi och hållbarhet, säger Ola Eriksson, kanslichef på Kommunalekonomernas Förening (KEF).

– Kommunalekonomer har historiskt sett varit duktiga på redovisning men haft begränsade kunskaper om finansiell ekonomi. Dessa frågor har dock blivit viktigare och fler kommuner och landsting efterfrågar numera ekonomer med en delvis annan kompetensbakgrund. Med rätt kunskaper om finansiella frågor finns det förutsättningar för en effektivare förvaltning som dessutom sköts säkrare, säger Jonny Tedelid, finansekonom på Luleå kommun.

I den snabba utveckling som präglar finansmarknaden – med ökade lagkrav och förväntningar från allmänheten – blir policyer och andra styrdokument en allt viktigare del av det finansiella arbetet. Det ställer helt nya krav på den finansiella kompetensen hos landets ekonomer. För att säkerställa en hög finansiell kompetens har man i Kalmar län valt att göra om pensionskapitalförvaltningen till en egen organisation. I Luleå arbetar bygger man nu upp en egen internbank.

– Den allt mer komplexa finansmarknaden har gjort att vi tagit beslutet att samordna våra finansiella flöden, för att skapa ett tätare samarbete och ett naturligt informationsutbyte internt. Därför bygger vi nu en gemensam plattform av de resurser som kommunen och kommunens bolag förfogar över gemensamt, säger Jonny Tedelid.

Samverkan nyckeln till framgångsrik medelsförvaltning

Sveriges institutioner har ett tufft jobb framför sig att skapa rätt finansiella förutsättningar för att möta de ökade förväntningarna. Samverkan nämns av flera aktörer som ett viktigt redskap för att dela kunskap och utveckla den finansiella kompetensen.

I Skåne skapades G8-gruppen när flera av regionens kommuner gick ihop för att utveckla en gemensam placeringspolicy. I Sörmland inleddes ett samarbete med Västmanland och Örebro för att öka den interna kompetensen sinsemellan.

Mats Widén, finanschef på Landstinget Sörmland.
Mats Widén, finanschef på Landstinget Sörmland.

– Vårt samarbete har stärkt kompetensen internt vilket gjort oss bättre i vårt dagliga arbete och mer precisa i våra beställningar. Med ett gemensamt kapital har vi ökat volymen vilket gör det lättare att förhandla om villkoren. Det skapar ett större mervärde i vad vi får tillbaka, säger Mats Widén, finanschef på Landstinget Sörmland.

I Luleå kommun har man positiva erfarenheter av att samverka med grannkommunerna.

Kommunens finansekonom Jonny Tedelid ser också ytterligare möjligheter att vidga kontaktytorna ytterligare för att skapa ett bredare kunskapsutbyte.

– Jag tror att denna typ av samarbeten kan nå nya höjder genom att involvera fler aktörer. Kommuner som är olika i storlek eller ligger längre bort geografiskt kan bidra till att hitta nya perspektiv och problemlösningar, säger han.

Ta del av resultatet från årets upplaga av KommunPuls här.

Kontaktpersoner

Håkan Skötte

Institutionell kundförvaltning, Öhman Fonder

+46 8 407 58 74
hakan.skotte@ohman.se