Kvartalsbrev ansvarsfulla investeringar: En höst med mersmak

23 februari, 2018 • Kvartalsbrev

När vi nu hunnit en bit in på det nya året gör vi en kort tillbakablick på några av fjolårets aktiviteter och blickar framåt mot ett nytt år av ansvarsfulla investeringar. Hösten 2017 visade på flera positiva trender som ger mersmak för 2018.

Vi kan bland annat konstatera att Öhmans proaktiva dialoger med olika bolag i flera fall gav positiva utfall under året. Dessutom lyftes behovet av nya mätmodeller fram på världsekonomiska mötet i Davos som tar hänsyn till hållbarhet och social inkludering.

Positiv dialog mellan Öhman och Akelius

Akelius är ett av Sveriges största fastighetsbolag. På grund av bristande hållbarhetsarbete har Öhman dock varit tveksamma till att investera i bolaget. Under våren träffade vi därför Akelius för att diskutera deras hållbarhetsarbete och fick då positiva signaler om deras ambitioner att utveckla dessa frågor. Efter ytterligare möten har Akelius sedan fortsatt att utveckla arbetet och genom kontinuerlig dialog med Öhman har de tagit flera stora steg mot ett ökat hållbarhetstänk i sin kärnverksamhet. Med Öhmans stöd har bolaget kommit i kontakt med investerare och fått flera praktiska verktyg kring hållbarhetsfrågor och policyer, bland annat:

  • Miljöpolicy och miljöledningssystem
  • Strategi för att reducera CO2-utsläpp
  • Investeringar i gröna byggnader
  • Aktiviteter i lokalsamhället
  • Antikorruptionspolicy

Sedan dialogen inleddes har Akelius lyft hållbarhetsfrågan till styrelsenivå och ökar resurserna till denna typ av insatser. Idag har företaget beslutat att börja publicera kontinuerliga hållbarhetsrapporter och ska lansera en särskild sektion på sin webbsida avseende hållbarhetsfrågor. Baserat på den feedback som Akelius fått från Öhman har bolaget även utvecklat sin riskanalys för bedömning av leverantörer. Med bakgrund av dessa framsteg gör Öhman idag bedömningen att Akelius är ett intressant investeringsobjekt, och kan nu investera i Akelius.

– Akelius har visat att de tar frågan på stort allvar och vi är övertygade om att de kommer att fortsätta utveckla sitt hållbarhetsarbete. De har integrerat hållbarhetsaspekter i flera delar av organisationen och lyft frågan till styrelsenivå, säger Fredric Nyström, chef ansvarsfulla investeringar på Öhman.

Ny modell mäter social inkludering i ekonomisk tillväxt

Den makroekonomiska agendan har under årtionden satt ekonomisk tillväxt före utveckling av ekonomiskt välstånd, vilket har lett till historiska skillnader i förmögenheter och ojämlik inkomstfördelning. Det har också lett till att man misslyckats med att skapa en tillväxt som stärks genom en bredare fördelning och utan onödig belastning på miljön eller framtida generationer. När World Economic Forum samlades i Davos i januari publicerades den årliga mätningen Inclusive Development Index där man problematiserar en rad aspekter i hur vi idag mäter och tolkar nationell ekonomisk utveckling.

Det grundläggande problemet är att bruttonationalprodukten (BNP) idag är det primära måttet på ekonomisk utveckling och i stor utsträckning styr den ekonomiska politiken. BNP mäter värdet på nuvarande produktion av varor och tjänster, och tar således inte hänsyn till i vilken utsträckning denna utveckling bidrar till socioekonomiska framsteg i termer av hushållens inkomster, anställningsmöjligheter, ekonomisk trygghet och livskvalitet. Inclusive Development Index (IDI) skapades som ett komplement till BNP-måttet för att ge en djupare förståelse för ekonomisk utveckling och bidra till att rätt åtgärder sätts in för att skapa en hållbar och inkluderande utveckling. Modellen mäter 103 länders utveckling utifrån 11 ekonomiska kriterier som är uppdelade på tre dimensioner; tillväxt och utveckling, inkludering samt hållbar hantering av natur- och finansiella resurser över generationer (intergenerationellt kapital).

Fredric Nyström, chef ansvarsfulla investeringar.
Fredric Nyström, chef ansvarsfulla investeringar.

De senaste fem åren har social inkludering, trots en växande världsekonomi (mätt i BNP), fallit eller varit oförändrad i 20 av 29 utvecklade ekonomier, samtidigt som det intergenerationella kapitalet har försämrats i 56 av 74 nya ekonomier. Blickar man framåt så visar indexet på ytterligare en oroande trend; både rika och fattiga länder misslyckas med att hantera natur- och finansiella resurser på ett hållbart sätt till kommande generationer. Sedan 2012 har det intergenerationella kapitalet försämrats i utvecklingsländer och endast förbättrats marginellt (0,6 procent) i utvecklade länder. Det handlar om kapital som tar hänsyn till offentliga skulder, koldioxidintensitet i BNP samt det justerade nettosparandet (som mäter sparandet i en ekonomi efter investeringar i humankapital, förbrukning av naturresurser och kostnader på grund av föroreningar).

Den negativa trenden återspeglas även i två andra rapporter som publicerades under veckan i Davos. Hur läker vi en splittrad värld är titeln på årets Global Risk Report, en undersökning sammanställd av svaren från 760 deltagare vid World Economic Forum, från näringslivet, politiken, NGO och den akademiska världen. De bedömer att extrema väderförhållanden kan ha minst lika stor påverkan på omvärlden som kärnvapen och är betydligt mer sannolikt att inträffa (trots det världspolitiska läget), om det inte redan är här… Rapporten varnar för social instabilitet och att fragmenteringen av samhällen och internationella samarbeten riskerar att hämma vår förmåga att ta itu med de största systemriskerna.

Även PWC publicerade en enkät där de frågade 1 300 företagschefer över hela världen om hållbara finanser. Där svarade 31 procent att de är extremt oroliga över hur klimatförändringar och miljöförstöring kan påverka bolagens lönsamhet framöver. Rapporten visar tydligt att vd:ar världen över i högre grad än tidigare oroar sig för breda samhällshot såsom geopolitisk osäkerhet, terrorism och klimatförändringar, snarare än direkta hot mot verksamheten såsom konsumentbeteenden och nya aktörer på marknaden.

Öhmans slutsats är att det kommer att bli än viktigare att analysera bolagens motståndskraft mot långsiktiga sociala och miljömässiga risker och i större utsträckning integrerar hållbarhetsaspekter i investeringsprocessen.

Läs hela IDI-rapporten här.

Rätt och fel i investeringsdjungeln

Öhman ställer tydliga krav på de bolag som vi investerar i att följa internationella konventioner avseende miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och antikorruption (UN Global Compacts 10 principer). Med hjälp av den stockholmsbaserade internationella rådgivaren inom hållbara investeringar, GES, och deras granskningar av hur företag arbetar med hållbarhetsaspekter, får Öhman rätt underlag för att göra medvetna investeringar baserat på internationella konventioner. GES arbete är ett viktigt verktyg för att förvaltare som Öhman ska bli informerade om företag som bryter mot allmänt vedertagna och internationellt accepterade konventioner. Baserat på GES rekommendationer valde Öhman under 2017 att exkludera tre bolag.

Phillips och Enbridge: 2016 larmade FN:s särskilda rapportör om ursprungsbefolkningars rättigheter, att det amerikanska Dakota Access Pipeline-projektet (DAPL) medförde stora risker för miljön och urbefolkningen i Standing Rock Sioux-reservatet i USA. FN:s rapportör menar att stammen varken rådfrågats eller gett sitt samtycke till projektet. De inblandade aktörerna har även nekat ursprungsbefolkningen tillgång till information om projektet, vilket är ett brott mot FN:s principer om mänskliga rättigheter. Öhman har haft flera samtal med två av de bolag som ansvarar för projektet, Phillips 66 och Enbridge, tillsammans med representanter från urbefolkningen för att hitta en lösning på situationen. Dessvärre har samtalen inte lett till önskade resultat och Öhman har därför uteslutit bolagen och sålt av sina innehav.

Braskem: 2016 avslöjade undersökningen ”Operation Car Wash” att det brasilianska petrokemibolaget Braskem under en åttaårsperiod hade betalat ut mutor till både politiker och moderbolaget Petrobras, för att få fördelaktiga skattesatser och lagstiftning samt vinna upphandlingar. I domstol erkände företaget sig skyldigt till anklagelserna och betalade närmare 1 miljard dollar i böter. Baserat på GES rekommendationer och skandalens omfattning valde Öhman har därför uteslutit bolaget och sålt av sina innehav.

För mer information om Öhmans arbete med exkludering och inkludering av bolag – läs denna längre artikel eller se vår exkluderingsrapport.

Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn samt av Öhman Bank S.A, en bank som står under tillsyn av Commission de Survevillance du Secteur Financier i Luxemburg (tillsammans”Öhman”). Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.

Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.

Kontaktpersoner

Fredric Nyström

Chef ansvarsfulla investeringar, Öhman Fonder

+46 8 407 59 85
fredric.nystrom@ohman.se