Ränderna går aldrig ur en entreprenör

I sann familjeföretagaranda har Claes Dinkelspiel byggt Öhman från grunden till vad det är idag – en av Sveriges största fristående kapitalförvaltare. 79 år gammal är Claes fortfarande högst aktiv i såväl filantropiska uppdrag som i företagsbyggande där han agerar bollplank till entreprenörer som bygger framtidens bolag. Claes ser stora möjligheter i den digitala omställningen. Han vill bland annat bygga ett helt digitalt sjukhus och tror att 3D-printade organ kommer bli framtidens melodi.

På en gård i Knivsta norr om Stockholm huserar Claes Dinkelspiel, han tar hand om gården och håller igång kroppen med en daglig löprunda. Att sitta stilla har aldrig legat för Claes, ständigt på språng och alltid nära till nästa stora affärsidé. Den entreprenöriella ådran gör sig ständigt påmind.

Ränderna går aldrig ur en entreprenör, säger Claes och pekar på sin randiga skjorta.

Vi pratar över Zoom. Och även om han erkänner att han känner sig lite obekväm med formatet, loggar han in till det schemalagda mötet i tid och verkar inte direkt ovan att använda mediet.

”Det blir många möten via Teams och Zoom dessa dagar. Det finns såklart negativa aspekter med digitaliseringen, men jag ser framförallt stora möjligheter, säger han.

Vi återkommer till Claes engagemang i digitala projekt, först en liten tillbakablick på hur han kom att bli Sveriges kanske första finansanalytiker.

”Jag började egentligen på Öhman redan när jag föddes. På kontoret på Arsenalsgatan fanns åtta anställda med en genomsnittsålder på 60 och där gick vi barn upp och drack saft och åt bullar. I tonåren började jag arbeta på kontoret under somrarna. Min äldre bror Ulf arbetade då samtidigt i företaget. När vi båda gick på Handelshögskolan i Stockholm arbetade vi halvtid som börsmäklare på Öhman. Ulf valde sedan en annan väg och lämnade företaget. Men jag blev Öhman trogen.”

Claes berättar att han var den yngsta börsmäklaren att få licens – blott 20 år gammal.

Jag fick licensen tre veckor före Ulf. Det var viktigt för mig, berättar Claes.

Under studieåren på Handelshögskolan i Stockholm och franska Insead intresserade sig Claes för att mäta företagens vinster och det var under den perioden som han lade grunden till det som skulle bli Börsguiden. Den första upplagan gavs ut 1966.

”Under min tid som analytiker utvecklade jag en analystjänst som kallades för Börsguiden. Den byggde på en matematisk modell för analys av börsbolags nyckeltal. Framförallt ställde den sysselsatt kapital i relation till vinst, vilket jag definierade som lönsamhet”, säger Claes och fortsätter:

”Listan över de mest lönsamma bolagen ”lönsamhetsligan” publicerades sedan av Veckans Affärer. Och jag märkte snabbt att det blev status bland bolagen att hamna högt upp på listan. På det sättet spreds ordet om Börsguiden och ganska snart blev jag kontaktad av Aktiespararna, som ville ge ut den i egen regi. Så skedde också och upplagan blev hela 30 000 exemplar, vilket var väldigt mycket på den tiden.”

Claes beskriver sig själv som en av Sveriges första finansanalytiker och har än idag en stark tro på den fundamentala analysen som grund för att göra framgångsrika aktieaffärer. Och han vill gärna se att det finns ett lönsamhetstänk redan på tidigt stadium i ett företags utveckling.

”Jag investerar i bolag där jag ser att det finns en kärna som kan tjäna pengar. Många av dagens börsraketer bygger sina värderingar på förhoppningar om framtida lönsamhet men visar förluster år efter år. Det är viktigt för mig att se till så att också de bolag jag är engagerad i har en tydlig idé om hur lönsamhet ska nås, även om den ligger några år bort.”

Claes investeringar är idag koncentrerade till Öhmangruppen med Nordnet, Neqst och Gummesson-gruppen som kärninnehav. Han har en aktieportfölj med vad han beskriver som långsiktiga investeringar. Därutöver gör han investeringar i bolag som han tror extra mycket på och där han i många fall fungerar som bollplank till företagsledningen. Ett sådant exempel är det svenska medtech-bolaget Cellink som tillverkar biobläck för 3D-printing.

”Jag har varit engagerad i Cellink sedan det blev aktiebolag, som investerare, som medlem i valberedningen och som bollplank till företagsledningen. Det är ett fascinerande företag som håller på att förändra en hel värld. Nu är det börsnoterat, finns i 52 länder och har kontor på tre kontinenter. Men för företaget – även om de redan är ett midcap-bolag – har resan bara börjat.”

Claes har även intressen i ett antal onoterade mindre bolag. Och i dessa återspeglas hans övertygelse på digitaliseringen som drivkraft för framtiden och för intressanta investeringar. Bland annat berättar han om att han är med om att bygga världens första digitala sjukhus.

Jag älskar galna idéer, och det här är definitivt en av dessa. Jag vill skapa världens första digitala sjukhus. Var jag än befinner mig ska jag kunna gå in på nätet och ha tillgång till ett sjukhus, säger Claes.

Han beskriver ett företag som heter Medituner som har utvecklat en digital produkt för astmabehandling.

”Produkten bygger på att ens värden registreras digitalt och att man vid ett astmaanfall kan använda en app för att få rätt medicinering. Man andas in i ett munstycke och får via datorns algoritmer reda på den mest effektiva behandlingen”.

Ett annat bolag som Claes nämner i sammanhanget digital sjukvård är CTT (Care To Translate).

”Bolaget hjälper icke-svensktalande att få hjälp i sin kontakt med sjukvården. Istället för att ta med sig en tolk kan produktens översättningsprogram ta hand om kommunikationen mellan läkare och patient. Det här verktyget används internationellt och är nedladdat över en miljon gånger”, förklarar Claes.

Det är också inom sjukvården han gör sina största filantropiska insatser. Bland annat är han grundare till Silviahemmet, som med utbildning, kunskapscertifiering av vårdenheter samt dagvård vill skapa förutsättningar för världens bästa demensvård. Kunskapen om demensvård ska spridas som ringar på vattnet över hela världen.

”Jag fick en dag ett samtal från Drottningholm där det meddelades att drottningens mamma hade blivit demenssjuk. Och eftersom jag hade sagt till drottningen i något sammanhang att jag är en hopplös entreprenör som bara ser möjligheter och inga problem, så tog de kontakt med mig för att se vad man kunde göra för att skapa de bästa förutsättningarna för demenssjuka.”

”48 timmar senare ringde jag tillbaka och sa att jag och min familj vill köpa ett hus som skulle fyllas med den bästa åldrings- och demensvården man kan tänka sig. Det är det som idag är Silviahemmet och som förklarar mitt stora engagemang i frågan. Visionen är att vi ska ha personal som är utbildad när det gäller demens- och äldrevård. Vi har kommit en bit på väg i detta arbete och utbildar Silvasystrar, Silviasjuksköterskor, Silvialäkare och Silviafysioterapeuter. I samarbete med Svenska kyrkan utbildas  Silviadiakoner och i samarbete med Karolinska Institutet utbildas Silviaarbetsterapeuter.”

”Tillsammans med offentlig sektor har vi även utvecklat Svenskt demenscentrum sedan 15–20 år tillbaka där vi har utbildning av anhöriga och övrig personal på vårdhem. Det är först när all personal på ett vårdhem är utbildad som vi kan få till en förändring i vården av demenssjuka. Det räcker inte med att skicka ut en Silviasyster.”

Att skapa förändring genom att bygga bolag och engagera sig i hjärtefrågor är något som Claes fortfarande brinner starkt för, men han betonar också vikten av att ha roligt i det man gör. Då gör man ofta det bästa jobbet och når bäst resultat, menar han.

”Ha roligt. Och det är roligt att vara med och skapa framtiden. Att investera i aktier är att vara med och skapa framtiden, men investera bara i sådant som du känner är etiskt rätt och som du kan försvara”, avslutar Claes Dinkelspiel.