Påverkansarbetet mars 2024Fem givande bolagsdialoger

Influence Map/AB Volvo: En viktig del i vårt påverkansarbete är att träffa olika intresseorganisationer för att få mer information om områden där vår kunskap är begränsad. Ett exempel är Influence Map som är specialiserade på klimatlobbying. Under februari månad har vi fått information om och diskuterat AB Volvos arbete med klimatlobbying. De krav vi ställer på AB Volvo är att bolagets policylobbying både ska vara i linje med Parisavtalet och de klimatmål som bolaget själva har satt. För att uppfylla dessa krav efterfrågar vi att bolaget genomför en analys av samtliga, för att säkerställa att de stödjer AB Volvos klimatmål. Vi eftersträvar även att AB Volvo ska stödja förslag till regelverksändringar som är i linje med Parisavtalet i de länder där bolaget bedriver verksamhet.

Charoen Pokphand Foods: Under februari deltog vi i en påverkansdialog med hållbarhetsteamet på Charoen Pokphand Foods, tillsammans med andra investerare inom ramen för FAIRRs Initiativ (FAIRR står för Farm Animal Investment Risk and Retur och är ett investerarinitiativ som startade 2015 och fokuserar på hållbarhetsrisker inom den globala livsmedelssektorn.) för biodiversitet (biologisk mångfald). Diskussionen fokuserade på bolagets bolagsstyrning och om hållbarhetskommittén i ledningsgruppen tar ansvar för biodiversitetsfrågor utöver klimatfrågor.

Dessutom togs frågan upp om när bolaget planerar att publicera en TNFD-rapport (TNFD står för Taskforce on Nature-related Financial Disclosure och är ett globalt ramverk med syfte att stötta företag att identifiera och hantera naturrelaterade risker och möjligheter samt att vägleda företag i hur dessa risker bör rapporteras och följas upp). Bolaget meddelade att en första bedömning av dess beroende av naturen och relaterade risker har genomförts. Tyvärr täcker analysen endast deras verksamhet i Thailand och inte de andra länder där bolaget har produktion, vilket vi efterfrågade. Vi diskuterade också cirkularitet i samband med gödselproduktion och om bolaget överväger att använda avfall eller kompost från sin egna produktion för att minska resursanvändningen.

Charoen Pokphand Foods har sitt huvudkontor i Thailand och är en av världens största producenter av foder och räkor. De är också en av världens tre största producenter av fjäderfä och fläskkött.

Skandiabanken: I februari hade våra förvaltare och ESG-analytiker ett möte med representanter från Skandiabanken där vi bland annat diskuterade bankens gröna ramverk. Vi ser positivt på att även banker börjar emittera gröna obligationer för att finansiera bolån kopplade till fastigheter med lägre energiförbrukning. Under mötet framförde vi att bolaget bör överväga att inkludera Scope 3-utsläpp (indirekta utsläpp) i. Detta är viktigt eftersom utsläpp från materialanvändning vid nybyggnation är en faktor som lätt kan glömmas bort, särskilt med tanke på att nyproducerade bostäder är energieffektiva. Dessutom framhöll vi vikten av att främja projekt relaterade till renovering av befintliga bostäder, då vi anser att sådana projekt har större potential att göra verklig skillnad för klimatet jämfört med att enbart finansiera bostäder som redan har låg energiförbrukning.

Volvo Cars: Efter fjolårets medieskriverier om att ryska råvaror letat sig in i bilarna via underleverantörer inledde vi en dialog med bolaget. Det rörde specifikt glimmer, som används som isoleringsmaterial i batterier. Volvo Cars har varit transparenta med sitt arbete att finna nya leverantörer sedan den fullskaliga ryska invasionen, och att detta arbete har tagit tid. Bolaget har nu slutfört arbetet med en tredjepartsutvärdering av ny leverantör. Även om det är svårt att ha total insikt över av alla underleverantörers underleverantörer uppger Volvo Cars att det nu ej skall finnas några ryska komponenter eller råvaror i bilarna. Vi kommer fortsätta följa denna fråga, men vi är i dagsläget nöjda med de svar vi fått.

Stämmosäsong: Inför stämmosäsongens inledning i slutet av  första kvartalet kallas en mängd bolag till förmöten för att diskutera ersättningsprogram och andra stämmopunkter. I februari har vi bland annat pratat med EQT, som är ett svenskt globalt inriktat riskkapitalbolag, om hur bolaget utformar sina bonusprogram till anställda och som på ett antal områden inte ligger i linje med vår generella syn. Det är dock viktigt att vara pragmatiskt i förhållande till varje bolags egna förutsättningar och marknader, och i dialog med bolaget kan enskilda avsteg göras från vår policy, principer för akiteägarengagemang, om det är i våra fondandelsägares intresse. Vi kommer de närmaste månaderna ha flera sådana diskussioner med våra portföljbolag.

Här följer du våra påverkansdialoger 

Gerdau: Bolaget som är en brasiliansk stålproducent, kontaktades av oss under sommaren inom ramen för fokusområdet klimat och SBT – Science Based Targets. Under december fick vi till ett möte med bolaget där vi diskuterade Gerdaus klimatambitioner och strategi mot nettonollutsläpp 2050. Stålbolaget är idag långt fram när det kommer till användningen av återvunnet stål, där de idag redan använder upp till 70 procent återvunnet stål. Detta gör att de idag har ett lägre CO2-avtryck från varje ton producerat stål (0.93 CO2e) jämfört med det globala genomsnittet (1.87 CO2e). Vi diskuterade varför bolaget, trots sin ambition om nettonollutsläpp 2050, inte har satt vetenskapligt baserade klimatmål via SBTi. Enligt Gerdauär det på grund av att SBTi inte anpassar målen efter länders förutsättningar. Bolaget menar att utan finansieringsstöd från staten i Brasilien är tekniker såsom vätgasbaserad stålproduktion ekonomiskt oförsvarbar. Den andra anledningen är att bolaget vill vara säkra på att de når sina mål som de sätter upp och har därför inte valt att gå med i SBTi när framtiden är så osäker. Däremot, enligt TPI – Transition Pathway Initiative, är bolagets klimatmål i linje med 1.5 graders målet.

JFE Holdings: Till skillnad från Gerdau har JFE Holdings, som också är en stålproducent, inte lika ambitiösa klimatmål. Bolaget har ett nettnollmål 2050 men vägen dit är väldigt suddig. Bolaget har även en låg användning av återvunnet stål och släpper därför ut 2.09 CO2e per producerad ton stål. Idag har bolaget åtta kolbaserade masugnar, varav en har stoppats och ska bytas ut till en elektrisk ljusbågsugn. Ytterligare två ugnar kommer att bytas ut 2027, vilket ligger till grund för att bolaget ska kunna nå sina 2030 mål om en 30 procentig reducering i CO2 utsläpp. Resterande masugnar kommer inte leva längre än till strax efter 2030 – men JFE kunde inte svara på om det ska investeras i nya kolbaserade masugnar. Den största utmaningen ligger i att slutföra forskningen av nya teknologier och att allokera både CAPEX och OPEX för att realisera dessa teknologier. Likt Gerdau, menar JFE Holdings att stöd från regeringen kommer att behövas för att dessa tekniker ska bli lönsamma. En ytterligare utmaning är osäkerheten kring om bolagets kunder kommer acceptera ett grönt premium på stålet. Efterfrågan är inte lika hög som den är i Europa menar JFE Holdings.  

Under 2024 kommer dialogerna med dessa två bolag fortsätta med fokus på att påverka bolagen att öka sina ambitioner om att minska CO2 utsläppen från stålsektorn.   

Dialogerna med bolag som är involverade i Ryssland fortsätter.  

Foto: Mondelēz

Mondelez: Under hela 2023 har vi talat med Mondelez ,som är en internationell livsmedelsjätte, i ett försök att förstå deras planer på att lämna Ryssland, där bolaget har både produktion och betydande försäljning. Under året har bolaget satts på listan ”International sponsors of war” av ukrainska myndigheten för korruptionsbekämpning, på grund av sin fortsatta verksamhet i landet. Vi tog upp detta med bolaget, som beklagade att så skett. Deras nuvarande strategi är att den ryska verksamheten skall isoleras så långt det är möjligt, med egen ledning och varukedja. Samtidigt har bolaget sedan invasionen 2022 slutat att marknadsföra sina respektive varumärken på den ryska marknaden, vilket leder till att bolagets försäljning som del av helheten kontinuerligt minskar. Dock har bolaget fortfarande många anställda i landet, och vi uttryckte att det kommer krävas mer än bara isolering av verksamheten. Vid utgången av 2023 har vi inte längre några aktier i Mondelez, men vi fortsätter med dialogen och inväntar ny information som har utlovats i samband med årsbokslutet i början på 2024.

Volvo Car: I december 2023 släpptes information i medierna om att Volvo Cars samarbetar med en kinesisk leverantör som kopplats till barnarbete i Afrika samt köper råvaran glimmer från Ryssland. Volvo Cars försvarade sig med att det inte finns något förbud för närvarande att köpa glimmer från Ryssland. Vi inledde en dialog med bolaget för att förstå på vilket sätt detta kunde ses som en rimlig bortförklaring, samt hur arbetet fortskrider för att byta leverantör. Bolaget uppger att när kriget bröt ut inleddes omedelbart ett arbete tillsammans med leverantören för att hitta en ersättning för ryskt glimmer, men att arbetet tar tid och kräver en gedigen process med kvalitetstester och utvärderingar, inklusive fysisk revision av tredje part. Flera alternativ har utvärderats och en ny underleverantör har identifierats, och arbetet med att byta pågår. Dock har ett redan upparbetat lager med råvara från Ryssland använts under övergångsfasen. Under första kvartalet av det nya året kommer vi fortsätta denna dialog för att säkerställa om det finns andra identifierade risker i leverantörsledet kopplade till Ryssland.

Amazon: Under december månad skickade vi in ett aktieägarförslag till Amazons bolagsstämma 2024. Aktieägarförslaget som publiceras med ett flertal investerare, uppmanar styrelsen att tillsätta en oberoende, tredjepartsbedömning av Amazons efterlevnad av sitt åtagande för arbetarnas frihet att gå med i kollektivavtal, enligt Amazon’s Globala Mänskliga Rättighetsprinciper, som explicit hänvisar till Internationella arbetsorganisationens (ILO) kärnkonventioner och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet. 

Här följer du våra påverkansdialoger 

Valberedningar: Öhman Fonder har som policy att tacka ja till de valberedningar som vårt ägande ger oss möjlighet att delta i. Valberedningen är det organ som nominerar en styrelse och dess ordförande till bolagstämman. Förutom detta viktiga uppdrag faller ytterligare uppgifter på valberedningen, såsom att nominera en revisor samt ge förslag på ersättningen till styrelsens ledamöter. För säsongen 2023/2024 sitter en representant från Öhman Fonder i två valberedningar, Tobii och Orrön Energy. Det är första gången Öhman Fonder representeras i dessa två bolags valberedningar och följaktligen lägger vi extra mycket energi att sätta oss in i bolagens specifika möjligheter och utmaningar, och vilka styrelsekompetenser som bäst behövs för att hantera dessa.

ESG-team Viktoria Voskressenskaia och Erik Durhan

W-Scope: Öhman Fonders ESG-team deltog vid en tredagarskonferens i Tokyo, arrangerad av världens största nätverk för ansvarsfulla investeringar, UN PRI (Principles for Responsible Investment) där över 700 investerare från 50 olika länder medverkade. Under vistelsen passade teamet på att träffa W-Scope, ett bolag som producerar separatorer för litium jon-sekundärcellsbatterier, en väldigt viktig del som garanterar säkerheten i batterier. Tidigare i år påbörjade ESG-teamet en dialog med bolaget med förväntningarna på att bolaget ska förbättra hållbarhetsrapporteringen, då den är begränsad idag. Under mötet diskuterades W-Scopes planerade åtgärder för att minska bolagets klimatpåverkan, hur deras personalförhållanden ser ut, men även deras planerade nya produktionsfacilitet i Ungern.

Bild: W-Scope

Amazon: Ett brev från Öhman Fonder till Amazon kräver mer öppenhet och detaljer om företagets Scope 3 utsläpp, som är de indirekta utsläpp som uppstår i företagets värdekedja. Brevet är undertecknat av en grupp investerare som tillsammans förvaltar 399 miljarder dollar  och som vill se Amazon öka transparensen och utförligheten i sin rapportering. Brevet skickades till styrelsen och investerargruppen skickade även en mötesförfrågan för att diskutera detta. Vi fortsätter att arbeta för fackföreningsrätt tillsammans med andra nordiska investerare  och vi vill påverka de fonder som inte stödde aktieägarförslaget om detta på bolagets årsstämman 2023.

Foto: Pixabay

Kansai Electric: Bolaget är ett japanskt elkraftsbolag som omfattas av Öhman Fonders fokusområde vetenskapligt baserade klimatmål. Kansai Electric har i dagsläget ett netto-noll koldioxidutsläppsmål till 2050, medan SBTi menar att sektorn bör ha målsättningen att bli det redan 2040 för att sektorer som i sin tur är beroende av energi ska kunna bli det senast 2050. Bolagets agenda är därmed inte tillräckligt ambitiös och vi har under oktober diskuterat bolagets ambitioner att minska utsläppen samt eventuell utfasning av deras kolkraftverksamhet.

Intressentdialoger: I ljuset av det nya direktivet om företags hållbarhetsredovisning (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) har många av våra portföljbolag önskat att Öhman Fonder deltar i intressentdialoger. Det gör vi gärna då våra svar bidrar till bolagens väsentlighetsanalys samt dubbelmaterialitetsanalys. Under oktober månad har vi medverkat i tre intressentdialoger; Loomis, H&M och Volvo.

Lundin Mining: I början av augusti höll vi ett möte med Lundin Mining inom ramen för vårt fokusområde mänskliga rättigheter. Dialogen drivs i samarbete med fyra andra investerare genom investerarinitiativet PRI Advance, vilket är ett samarbetsinitiativ med fokus på mänskliga rättigheter inom förnyelsebara energi- och gruvindustrin. Vi har identifierat ett antal förväntningar på Lundin Mining när det gäller mänskliga rättigheter.  och Lundin Mining förklarade ingående för oss investerare vad som hade hänt, hur det skedde och varför det överhuvudtaget kunde inträffa. Dessutom delade de med sig av de åtgärder de har vidtagit och hur de har stöttat samhället och grannarna i samband med denna incident. Det var uppmuntrande att notera att Lundin Mining tog mötet på största allvar genom att involvera sju olika medarbetare från olika ansvarsområden som var kopplade till denna gruvincident. Det visar att bolaget engagerar sig i frågor som berör mänskliga rättigheter. Vid vårt nästa möte kommer vi att fortsätta diskussionen och fokusera på dödsfallen i koppar- och zinkgruvan i Portugal. Vi ser fram emot att få en fördjupad förståelse för händelsen och höra om Lundin Minings planer för att förebygga liknande situationer i framtiden.

Foto: Pexels Plato Terentev

NXP Semiconductors: Under augusti skrev vi under ett brev till det amerikanska bolaget NXP angående att deras komponenter har hittats i ryska vapensystem i Ukraina. Öhman Fonder fördömer Rysslands invasion av Ukraina, och har i flera bolagsdialoger uppmanat till nedläggning av verksamheter i landet eller upphörande av försäljning, bland annat i diskussioner med Mondelez. Bakgrunden till brevet är en rapport från Royal United Services Institute, som uppger att de har identifierat att NPX-komponenter finns i flera betydande vapensystem, såsom ryska militära drönare och kryssningsmissiler. Tillsammans med övriga underskrivande bolag har vi uppmanat bolaget att förtydliga sina processer och att öppna en dialog med investerare i frågan.

Teknikbolag: Ersättningssystem till ledande befattningshavare och nyckelmedarbetare är en viktig komponent för att både locka till sig och behålla talanger samt styra ett bolags utveckling. Samtidig skall programmen främja aktieägarvärde och leda till att bolagets nyckelmedarbetare bygger upp ett eget ägande. Av dessa anledningar är det viktigt att ha en nära dialog med bolagets huvudägare, då ersättningsprogram innebär både kostnader och potentiell utspädning. Öhman Fonder är i sina ägarstyrningsriktlinjer tydliga med vad vi tycker är viktigt och vilka sorts ersättningssystem vi helst undviker. För bolag med stor verksamhet i utlandet skapar detta speciella utmaningar då olika länders praxis skiljer sig. På den amerikanska östkusten har ersättningssystem skapats som vi finner problematiska, där krav för tilldelning ofta saknas och där mer eller mindre gratis aktier/optioner i ersättning ses som en normal del av anställningspaketet, det vill säga att programmen utformas på ett sätt som bättre passar små teknikbolag i tidig fas som ännu inte nått börsen. Att medelstora nordiska bolag anammar sådana ersättningsprogram är vi kritiska till och under augusti har vi suttit i samtal med teknikbolag för att få till nya program som vi tycker bättre skapar aktieägarvärde på lång sikt. Vi kommer med stor säkerhet återkomma till den fråga i framtida uppdateringar.

Addtech och Elekta:  Det är alltid positivt när bolag lyfter sitt hållbarhetsarbete i sin kommunikation, och bolagsstämmor är ett lysande tillfälle att diskutera frågan med ägarna i bolaget. Både medicinteknikbolaget Elekta och industrikoncernen Addtech gjorde detta på sina respektive stämmor under augusti, där Elekta bland annat detaljerat redogjorde för arbetet i sin stiftelse för att öka tillgången på cancer-screening och behandling i ekonomiskt eftersatta områden. Elekta kopplar detta hållbarhetsarbete till ett antal av FN:s globala mål för hållbar utveckling (”UN’s Sustainable Development Goals”), så kallade ”SDG:er”, vilket vi tycker är ett bra sätt att snabbt få överblick för vad programmets mål är. På samma sätt kopplar Addtech sin intjäning till SDG:er, och uppgav på stämman att 65 procent av dagens intjäning kan kopplas till ett övergripande hållbarhetsmål. Vi ställde frågor om detta då det är viktigt att processen runt målsättningen är robust.  Bolaget uppger att de satt målet att 100 procent av bolaget intjäning 2030 skall främja minst en SDG, och vi kommer följa bolagets utveckling på detta område.

Påverkansarbetet har fortsatt under juni månad med många reaktiva dialoger med bland annat Mondelez, AAK, H&M och Essity. Men även en del uppföljningsmöten på temat biologisk mångfald med Billerud, Grieg Seafood, Leroy och Arla, samt två dialoger med aktiebolaget Volvo inom ramen för initiativet Climate Action 100+ och Buenaventura inom ramen för initiativet PRI Advance for Human Rights.

Mondelez: ESG-teamet hade ett möte med Mondelez, som bland annat äger Marabou, för att få en förståelse för bolagets agerande med avseende på Ryssland. Bolaget säger sig begränsa sin lansering av nya produkter och sin marknadsföring i Ryssland men vill inte sluta med sin försäljning i landet, enligt vår uppfattning. Vi tycker inte detta är tillräckligt utan vill se en plan för hur Mondelez ska avveckla sin verksamhet i Ryssland senast i augusti och att en avveckling påbörjas absolut senast i oktober. Hållbarhets-teamet kommer att följa upp med bolaget efter sommaren.

Foto: Tamas Pap

Essity: Hållbarhetsteamet hade en avstämning med hygienpappersbolaget Essity angående deras avveckling av Rysslandsverksamheten. Företaget beräknar att inte ha någon närvaro i Ryssland från och med juli. Rysslandsverksamheten som stod för två procent av försäljningen kommer säljas till en rysk aktör. Essity bestämde sig för att avyttra denna redan när kriget bröt ut men processen har tagit längre tid än väntat. Biologisk mångfald var också något som togs upp på mötet inom ramen för Öhman Fonders fokusområde, och då framkom bland annat att Essity välkomnar EU:s nya avskogningsregelverk.

H&M: Efter att mediegranskningen av Aftonbladet avseende vad som händer med de textilier som kläd- och modebolaget H&M samlar in för återvinning publicerats, så bad Hållbarhets-teamet om ett möte med H&M. H&M uttryckte där sin avsikt att ta ett gemensamt ansvar för att säkerställa att Remondis, företaget som köper in H&M:s insamlade textilier, samarbetar med pålitliga partners. De planerar även att bygga en ny infrastruktur för att förbättra återvinningen av kläder. H&M framstod även som övertygande när det gäller att följa de nya EU-reglerna om återvinning, som kommer att träda i kraft 2025. Vi följer H&M:s arbete och kommer fortsätta vår kontinuerliga dialog med H&M om deras materiella hållbarhetsrisker såsom resursförbrukning, utsläpp, affärsmodell (snabbmode), avfallshantering, dåliga arbetsförhållanden och kränkningar av mänskliga rättigheter.

AAK: Enligt Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur har AAK som arbetar med växtbaserade oljor, köpt palmolja från kvarnar som pressar frukt från illegalt odlade palmer inne i naturreservat. Efter publiceringen av mediegranskningen tog vi tillsammans med andra investerare kontakt med AAK. Bolaget menar att de inte är 100 procent avskogningsfria utan strävar att nå dit till 2025. Bolaget tar frågan väldigt seriöst och kommer att utvärdera sin leverantör, beroende på vad utvärderingen visar kommer de eventuellt avsluta relationen. Vi satte press på bolaget att säkerställa att avskogning inte får förekomma och bolaget kommer fortsätta jobba på sitt 2025-mål om att bli 100 procent verifierat avskogningsfria och spårbara till plantage.

Billerud: Dialogen med papper- och förpackningsbolaget Billerud har fortsatt inom ramen för Öhman Fonders fokusområde biologisk mångfald. Under mötet diskuterades hur Billerud kan bli mer transparenta avseende sitt arbete med biologisk mångfald, såsom att publicera den andel certifierad träråvara som köps in och ta fram en rapport enligt TNFD, som står för Taskforce on Nature related Financial Disclosures, och är ett frivilligt ramverk för företag för riskhantering och rapportering för att agera på och rapportera om föränderliga risker relaterade till naturen. Vidare diskuterades att personalen får utbildning om hyggesfritt skogsbruk, vilket vi är väldigt positiva till. Slutligen diskuterades även klimatplanen för den nya verksamheten i Escanaba i USA.

Grieg Seafood: Även dialogen med Grieg Seafood, som levererar och producerar lax och skaldjur, skedde inom ramen för vårt fokusområde biologisk mångfald. Vi följde upp på hur det går med spårbarheten av samtliga ingredienser i fiskfodret. Grieg arbetar just nu fram ett verktyg där allt ska dokumenteras, men de belyste att detta inte enbart kan göras av dem utan måste ske i samarbete med underleverantörerna. Detta projekt sker även i samarbete med Världsnaturfonden WWF.  Vi diskuterade även vilka finansiella risker som är kopplade till fysiska klimatrisker, exempelvis extrema väderförhållanden. Antibiotika, TNFD-rapportering som bolaget är med och utvecklar (se förklaring ovan) och alternativa proteinkällor var några ytterligare ämnen som diskuteras.

Leroy: Likt vår dialog med Grieg diskuterades biologisk mångfald även med sjömatsbolaget Leroy under förra månaden. Även här tog vi upp fysiska klimatrisker och där bolaget arbetar med att ta fram och förbättra TCFD (Taskforce on Climate related disclosure, ett frivilligt ramverk för riskhantering och rapportering för att agera på och rapportera om föränderliga risker relaterade till klimatet) men även TNFD-rapportering. Vi diskuterade hur höjda havstemperaturer inte påverkar fisken särskilt mycket, då de anpassar sig, men fokuserade snarare på påverkan på andra arter och hur nyintroducerade bakterier kan leda till nya sjukdomar. Vi diskuterade även bolagets vattenanvändning och hur nya system har installerats på samtliga bolagets produktionsanläggningar för att kunna återanvända allt vatten och på så sätt minska vattenförbrukningen med över 90 procent.

Arla: på samma tema hade vi även ett uppföljningsmöte med mejerikoncernen Arla. Vi fick en genomgång av deras poängsystem till bönder som innebär att bönderna får mer betalt om de uppfyller vissa hållbarhetskriterier såsom mindre användning av gödselmedel, inköp av certifierad soja, användande av förnyelsebar energi och andel betande kor. Vi diskuterade Arlas dubbel-materialitetsanalys där vi ifrågasatte att fysiska klimatrisker inte inkluderades, något vi kommer att följa upp.

Foto: Pixabay

AB Volvo: Dialogen med lastbil-, buss- och anläggningsmaskinsbolaget Volvo fortsätter inom ramen för investerarinitiativet Climate Action 100+. Under mötet i juni efterfrågade Öhman Fonder tillsammans med två andra investerare en tydligare klimatplan, varpå Volvo delade med sig sina svårigheter att estimera framtida utsläppsminskningar på grund av externa faktorer som de olika ländernas energimix, vilket påverkar hur mycket en lastbil som körs på el släpper ut. Vi efterfrågade även en målsättning rörande fossilfria investeringar i CAPEX (företagets kapitalinvesteringar, det vill säga investeringar som syftar till att öka företagets produktionskapacitet, förbättra effektiviteten, utveckla nya produkter eller tjänster, eller modernisera befintliga anläggningar), och diskuterade ESG-mål i kompensation, samt TCFD-rapporteringen.

Buenaventura: I fjol gick Öhman Fonder med i PRI:s nya investerarinitiativ för att öka människors rättigheter i gruv- och förnyelsebara energiindustrin. Förra månaden hade vi tillsammans med andra investerare ett första möte med Buenaventura, som är ett peruanskt gruvbolag som utvinner guld, silver och andra metaller. Bolaget fick introducera sig för oss och initiativet och gick igenom hur de arbetar med mänskliga rättigheter idag och vilka de främsta utmaningarna är. Inför nästa möte kommer vi sammanställa våra förväntningar på bolaget de tre kommande åren.

Högsäsong för bolagsstämmor

April och maj är högsäsong för bolagsstämmor och Öhman Fonder besöker ett stort antal stämmor och röstar digitalt på ännu fler. Målet är att göra fondbolagets röst hörd på så många stämmor som möjligt med speciellt fokus på de företag som inte följer Öhman Fonders principer gällande ägarstyrning eller där fondbolaget är stora ägare. Vi röstar transparent, det vill säga vi är helt öppna med Öhman Fonders syn i varje enskild fråga samt kan förse företaget i fråga, media och fondbolagets kunder med motivation till varför vi röstar som vi gör.

Securitas: Öhman Fonder anser att företag ska vara så transparenta som möjligt och det gäller självklart även ersättningar. Det är viktigt att ersättningsprogram är lättförståeliga, korrekt strukturerade och i både deltagarnas och ägarnas intresse. När ersättningsprogrammet presenteras inför beslut på bolagsstämman avstår många svenska företag från att detaljerat informera om de mål som bolagets vd och ledning ska uppnå för att motta rörlig ersättning. Företagen väljer i stället att presentera detaljerna vid slutet av ersättningsprogrammets längd. I samband med bolagsstämmor uppmanar vi ofta företagen att se över tidpunkt för detaljerad information, samt att ta upp frågan i styrelsens ersättningskommitté, för att se över om en förändring kan ske. Öhman Fonders representant lyfte frågan på bland annat säkerhetsföretaget Securitas årsstämma i år.

Foto: Securitas

Ework Group: Valberedningen är ett viktigt organ i svenska börsbolag. Beredningen har flera uppgifter, men viktigast är att nominera styrelse samt ordförande inför bolagsstämman. Hur en valberedning bör struktureras definieras väl i Svensk Kod för Bolagsstyrning (bolagskoden), som vi rekommenderar alla att läsa när tid finns. En viktig faktor är att den sittande styrelsen inte har för stor vikt i valberedningen. Öhman Fonders linje är att maximalt en styrelsemedlem, vanligtvis ordföranden, är representerad i valberedningen. Konsultbolaget Ework har flera representanter från styrelsen i valberedningen och följer inte bolagskoden som säger att ”styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningen”. Vi påpekar detta på årsstämman och uppmanar Ework Group att till nästa år bjuda in fler oberoende aktieägare i valberedningen och därmed följa bolagskodens rekommendationer.

Dialoger med fyra bolag

RWE: Öhman Fonder har ett möte med det tyska energibolaget RWE. Under mötet diskuteras företagets klimatplan, bland annat när och hur kol ska fasas ut. Företagets utfasning av kolenergi är till stor del beroende av statliga beslut, men företagets målsättning är att kol ska fasas ut innan 2030. Andra ämnen som diskuteras är cirkulära kretslopp, leverantörskedjan, hur EU:s motsvarighet till USA:s Inflation Reduction Act (IRA) påverkar verksamheten, samt nya direktivet om företagsbesiktning (due diligence) rörande mänskliga rättigheter.

Deutsche Telekom: Öhman Fonder träffar den tyska telekomkoncernen Deutsche Telecom för att få en uppdatering kring hur företagets förebyggande arbete gällande dataintrång utvecklas. Arbetet initierades på grund av de sju incidenter som dotterbolaget T-mobile utsatts för under de senaste fyra åren. Deutsche Telekom framför att de just nu ser över och förbättrar samtliga processer för att minimera denna typ av incidenter framåt och understryker att de även tar hjälp av externa konsulter i översynen.

Compañía de Minas Buenaventura: Öhman Fonder stöttar initiativet PRI Advance. Advance är ett initiativ där investerare samarbetar för att få bolag inom gruv- och förnyelsebara energiindustrin att vidta åtgärder inom mänskliga rättigheter och sociala frågor. Inom initiativet är Öhman Fonder med och driver fyra dialoger med gruvbolag, där det peruanska ädelmetallföretaget Buenaventura är ett. Under månaden har investerargruppen förberedande möten för att sedan efterfråga ett möte med Buenaventura. Första mötet med företaget sker i maj 2023. Öhman Fonder har i samband med initiativet även ett möte med Boliden för att ta del av deras expertis inom mänskliga rättigheter i gruvindustrin.

Foto: Pexels Tom Fisk

Iberdrola: Öhman Fonder har ett möte med det spanska elbolaget Iberdrola. Företaget ingår även i initiativet PRI Advance. Huvudämnet för dialogen är kontroverserna relaterade till vattenkraftverket ”Teles Pires Dam” i Brasilien. Andra diskussionsämnen under mötet är USA:s Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA), EU:s Net Zero Industrial Plan, klimatmål samt biodiversitet. Angående det sistnämnda så har företaget en handlingsplan för att mäta hur anläggningarna påverkar den biologiska mångfalden (biodiversitet) och för att undvika negativ påverkan i så stor utsträckning som möjligt. Iberdrola har målsättningen att ha en positiv påverkan på biodiversitet från 2025.

Foto: Tales Pires, Iberdrola

AAK: Under februari har Öhman Fonder tillsammans med andra investerare genomfört ett uppföljningsmöte med AAK som är ett Sverigebaserat ingrediensföretag med tillverkning av vegetabiliska oljor. Dialogen sker inom ramen för Öhman Fonders fokusområde biologisk mångfald. Hos AAK kvarstår en del arbete när det gäller att tydliggöra metoderna som används för att mäta graden av avskogningsfri palmolja (VDF). Palmolja står för mer än hälften av bolagets inköpta råvaror. Vi har även framfört våra förväntningar på bolaget om ökad transparensen gällande soja. Nu inväntar vi bolagets rapportering för 2022 innan vi återkopplar. AAK har förbundit sig till att använda hundraprocentig hållbar palmolja i produktionen senast 2025. Detta betyder att oljan AAK köper in ska vara 100 procent verifierat avskogningsfri, 100 procent spårbar till plantage, och att mänskliga rättigheter respekteras.

SKF: Dialogen med SKF om bolagets policylobbying fortsätter. Efter byte av kontaktperson hos SKF driver vi nu dialogen med ansvarige för policyarbetet. Vi har framfört våra förväntningar på bolaget och SKF ska försöka rapportera några nyckeltal  i årsredovisningen 2022. Bolaget håller oss informerade om hur arbetet fortgår. Policylobbying och främst klimatlobbying är ett av Öhman Fonders tidigare fokusområden med syfte att påverka bolagen så att lobbyaktiviteter och medlemsorganisationer är i linje med Parisavtalet och bolagens uppsatta klimatmål.

TOBII: Öhman Fonder är en stor ägare i Tobii som är världsledande inom ögonspårning och pionjär inom teknik som förstår uppmärksamhet och intention. Som en del av Tobiis förberedelser inför årsstämman har bolaget inlett en dialog med oss större aktieägare om ledningens och anställdas incitamentsprogram.

Incitamentprogrammet är en av beslutspunkterna som vi aktieägare skall rösta om på årsstämman. För Öhman Fonder är det viktigt att incitamentprogrammet är korrekt utformat för att ge en ersättning som rimmar med bolagets utveckling och hur väl vd och ledning lyckas leverera värde till sina aktieägare. Därför är det centralt att programmet är transparent, lätt att förstå, utmanande för ledning och vd att uppnå samt rimligt i omfattning. Samtidigt vill vi inte att programmet ska späda ut aktieinnehavet alltför mycket. Dialog med Tobii om hur årets och framtida incitamentprogram ska utformas är ett exempel på hur Öhman Fonder hela tiden arbetar för att knyta bolagens utveckling till våra kunders avkastning.

Ericsson: Ericsson är ett av Sveriges största företag och har under det senaste året konstant varit i medias sökljus angående utredningar i USA rörande bolagets arbetssätt. Ericsson har betalat mångmiljardböter och ny information har löpande fört tillbaka frågan upp på dagordningen. Tillsammans med andra intressenter har vi haft en dialog med Ericsson om vilken sorts information de kan lämna till kapitalmarknaden och hur ägarna ser på ansvarsfrihetsfrågan, vilket är en stämmopunkt som alla aktieägare representerade på stämman kan ta ställning till. Den senaste tiden har mer information tillkommit och Ericsson har bekräftat att de kommer att betala ytterligare över två miljarder kronor till det amerikanska justitiedepartementet i sin strävan att sätta punkt för den pågående processen med amerikanska myndigheter. Öhman Fonder fortsätter dialogen tillsammans med andra intressenter och Ericsson kommer behöva ta upp frågan på årsstämman.

Charoen Pokphand Foods (CPF): Dialogen med CPF sker i samarbete med investerarinitiativet Farm Animal Investment Risk and Return (FAIRR) och inom ramen för Öhman Fonders fokusområde biologisk mångfald. CPF var väldigt tydliga med vad de gör och vad de ännu inte gjort i frågan. Bolaget har bland annat genomfört en riskanalys av leverantörerna i Thailand och via analysen identifierat att åtta av 355 leverantörer behöver utvärderas ytterligare för att säkerställa att hänsyn tas till biologisk mångfald. Vi lät CPF veta att vi förväntar oss att de genomför en liknande riskanalys av sina kinesiska leverantörer för att sedan identifiera och ta fram en åtgärdsplan för de leverantörer som flaggas med hög risk.

H&M: Efter att Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA) under hösten tillkännagav nya riktlinjer kontaktade Business & Human Rights Resource Centre (BHRRC) ett antal bolag som riskerar att ha verksamhet i Uyghur-regionen. Ett av bolagen som inte responderade på BHRRC:s brev var H&M. För att få en respons på de nya riktlinjerna skickade Öhman Fonder tillsammans med andra investerare ett brev till H&M. Bolaget ännu inte återkopplat.

Wilmar International: Till följd av militärkuppen i Myanmar påbörjades en dialog med livsmedelsbolaget Wilmar International genom ett investerarinitiativ. Öhman Fonder tog tillfället i akt och diskuterade även biologisk mångfald med bolaget. Historisk har Wilmar International varit involverade i en rad allvarliga kontroverser främst gällande lokalbefolkningar och biologisk mångfald. Under december presenterade bolaget policys och processer för att motverka liknande händelser vilket gör att Öhman Fonder valt att avsluta dialogen. Men vi fortsätter att följa utvecklingen noggrant.

Tencent: Dialogen med det kinesiska teknologikonglomeratet Tencent sker genom två investerarinitiativ; Digital Rights och Xinjiang Uygur Autonomous Region (XUAR). Öhman Fonder är mest drivande i dialogen gällande digitala rättigheter och samarbetar där med World Benchmarking Alliance som sammanställer ett index – Ranking Digital Rights (RDR) – vilket rangordnar bolag utifrån deras hantering av digitala rättigheter. Under december har Öhman Fonder tillsammans med två andra investerare skickat brev till bolaget med frågor om hur Tencent ser på rangordning i RDR-indexet samt hur bolaget övervakar integritetspolicyn. Läs mer om Tencent rangordning i RDR-index här.

PRI Advance: Redan 2014 skrev Öhman under Principles of Responsible Investment (PRI) och 2023 är vi med och driver dialogen i ett PRI Advance-initiativ som fokuserar på mänskliga rättigheter i gruvindustri och förnyelsebar energiindustri. Initiativet omfattar 40 bolag. Öhman Fonder kommer att driva dialogen med fyra av gruvbolagen; Lundin Mining, Anglo Gold, Antofagasta och Buenaventura. I och med en ökad elektrifiering av vårt samhälle blir gruvnäringen ett allt viktigare område med stor efterfrågan, vilket inte får ske på bekostnad av mänskliga rättigheter.

HYBRIT: Vår ränteförvaltare Julia Stålbro och vår hållbarhetsanalytiker Viktoria Voskressenskaia besökte HYBRIT-anläggningen i Luleå. HYBRIT är världens första anläggning för tillverkning av fossilfritt stål. Anläggningen drivs som partnerskap mellan SSAB (stålproducent), Vattenfall (energiproducent) och LKAB (järnmalmsproducent).

Foto: Åsa Backlin

Investerarresan arrangerandes av SSAB och ett 10-tal investerare deltog. På plats fick Julia och Viktoria med egna ögon se att stål går att producera: fossilfritt; järnmalm med hjälp av bio-olja (LKAB), järnpellets med hjälp av vätgas (Vattenfall) som sedan omvandlas till rent järn (SSAB) och smältning i en ljusvågsugn (SSAB) drivet på fossilfri energi (Vattenfall).

Guangdong Investment (GDI): I november genomförde vi ett bolagsmöte med GDI för att följa upp våra förväntningar på bolaget. GDI är ett investmentbolag som främst äger anläggningar inom vatten-infrastruktur och avfallshantering. Dialogen drivs med anledning av att bolaget äger ett kolkraftverk och målet med dialogen är att bolaget ska anta vetenskapligt baserade klimatmål men även sätta en tydlig klimatstrategi. Under mötet diskuterades hur GDI kan kommunicera bolagets klimatstrategi i kommande årsredovisning för år 2022.

Beijer Ref är ett bolag som levererar lösningar inom kommersiell och industriell kyla. Dialogen med bolaget har initierats då vi anser att rapporteringen är bristfällig. De två viktigaste målen som bolaget har satt är: att rapportera på Scope 3 utsläpp och att sätta vetenskapligt baserade klimatmål. Under månaden mottog vi en uppdatering från Beijer Ref som informerade om att bolaget kommer skicka in målen till SBTi för granskning under första kvartalet 2023. Bolaget kommer även att rapportera Scope 3-utsläpp i årsredovisningen för 2023.

Hexpol: På temat vetenskapligt baserade klimatmål driver Öhman Fonder även en dialog med plastkoncernen (polymer) Hexpol. Under månaden mottog vi en uppdatering över hur bolagets arbete med att kartlägga Scope 3-utsläpp fortgår. Den största utmaningen för Hexpol är att samla in rätt utsläppsdata för olika polymerblandningar samt att få leverantörerna att rapportera in denna data. Bolaget tror sig kunna ansluta till SBTi under 2023.

Foto: La Miko

Alibaba: Tillsammans med Boston Common Asset Management och NEI Investment driver vi en dialog med Alibaba rörande etisk ansiktsigenkänning etisk artificiell intelligens (Digital Rights, Facial Recognition samt Ethical AI). Ett gemensamt brev skickades ut i början på november men vi har ännu inte erhållit något svar från bolaget.

CHRB (The Corporate Human Rights Benchmark) är ett initiativ i samarbete med ICCR. Nyligen publicerades ett uppdaterat benchmark baserat på resultaten från bolagsdialogerna som har bedrivits sedan 2019. Öhman Fonder har inte varit med och drivit några dialoger i initiativet, men om ni är intresserade av hur bolagen betygssätts så finns informationen här.

Bättre hantering av farliga kemikalier: Som tidigare nämnts i september stöttar Öhman Fonder ett initiativ som arbetar för bättre hantering och utfasning av farliga kemikalier. Nu har Chemsec betygsatt bolagen i kemibranschen. Ta del av resultatet här.

Essity. På temat biologisk mångfald inleddes i vintras dialoger med bolag som är beroende av naturens resurser. I december 2021 adresserade Öhman Fonder förväntningarna på Essity, ett globalt hygien- och hälsobolag huvudsakligen  beroende av färskfiber (pappersmassa som kommer från massabruk och som inte återvunnits i form av returfiber).

Foto: Alex Fu

Målet med dialogen är att Essity ska kartlägga hur beroende bolaget är av naturens resurser och arbetet har påbörjats genom att bolaget tagit hjälp av ett ramverk som benämns Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). TCFD utvecklar ett ramverk för riskhantering. Syftet ramverket är att bedöma och prissätta bolagens klimatrelaterade risker och kommunicera detta till oss investerare. Essity arbetar med att minska klimatrelaterade risker genom att successivt övergå till att använda returpapper och att försöka hitta alternativ till färskfiber. Ett första viktigt steg som visar Essitys ambition är att bolaget publicerade en biologisk mångfaldspolicy tack vare vår dialog. Fortsättningsvis vill vi se en fullständigt spårningsbar leverantörskedja, tydliga nyckeltal (KPI) för att mäta påverkan på biologisk mångfald men även en tydligare rapportering från Essity.

Public Power Corporation. Vi har tidigare skrivit om dialogen med Public Power Corporation (PPC), som ledde till en försäljning av bolagsinnehavet. Att vidta konkreta åtgärder ger resultat. Dialogen med PPC inleddes under våren och resulterade i en försäljning på grund av bolagets otillräckliga ambitioner när det gäller klimatmål, vilket även kommunicerades till bolaget. I början av augusti anslöt sig bolaget till Science-based targets (SBTi) enligt vår rekommendation. Bolagets ökade ambitioner vilket gör att vi välkomnar dem tillbaka i vår tillväxtmarknadsfond. Vi fortsätter driva påverkansarbetet och uppmuntrar nu bolaget att publicera vetenskapligt baserade klimatmål raskare än kravet på två år.

Millicom. Bolagets klimatmål godkänds av SBTi. Dialogen med Millicom har pågått sedan hösten 2021 med syftet att bolaget ska sätta vetenskapligt baserade klimatmål.

Guangdong Investment. Vi bedrev en lyckad dialog med det kinesiska bolaget Guangdong Investment. Bolaget är huvudsakligen ett investmentbolag inom vattenindustrin men har även investeringar i till exempel energibolag, där bland annat ett kolbolag ingår. Målet med dialogen är att Guangdong ska sätta vetenskaplig baserade klimatmål som inkluderar en plan att fasa ut kolen.

Foto: Dexter Fernandes

Bolaget har påbörjat arbetet och har i årets hållbarhetsrapport publicerat första klimatmålen (Scope 1 och 2). Kartläggningen av Scope 3 har påbörjats. Vidare informerade bolaget att de inte gör några investeringar i kolbolaget och att de är öppna för försäljning av energisegmentet om möjligheten uppstår. Bolaget informerade oss om svårigheterna med att lägga ner kolkraften då kinesiska staten bestämmer över detta och inte bolaget. Dialogen med bolaget fortsätter.

AAK. Öhman Fonder har på AAK:s förfrågan skickat in synpunkter inför  bolagets produktion av hållbarhetsredovisning för 2022. AAK har fått kritik från oss investerare för att informationen i rapporten är rörig och ostrukturerad och att vi kräver mer tydlighet. Återkopplingen gjordes i samarbete med en grupp nordiska investerare.

Fokusområde Klimat

Dialogerna med Gränges, Nibe och SKF ingår i Öhman Fonders fokusområde ”Klimat”, där syftet är att Gänges och Nibe ska sätta vetenskapligt baserade klimatmål och SKF ska tydliggöra hur bolaget arbetar med klimatlobbying.

Dialogen med Gränges har varit lyckad. Vi initierade dialogen med Gränges våren 2021 och redan under första halvåret 2022 har bolaget förbundit sig att sätta vetenskapligt baserade klimatmål. Nu har bolaget två år på sig att sätta och publicera klimatmål i linje med 1,5-gradersmålet.

Dialogen med Nibe går framåt. Utmaningen för Nibe är att samla in data om växthusgasutsläpp från samtliga dotterbolag. De indirekta växthusgasutsläppen, utöver inköpt energi, som sker utanför företagets gränser kallas scope 3. För att få tag i scope 3-data måste bolaget samarbeta med sina leverantörer, anställda och ibland även kunder vilket gör det till ett lite mer omfattande arbete.

Dialogen med SKF har varit lyckad. Påverkansdialogen med SKF var lyckad där målet med dialogen är att bolaget ska publicera tydligare information om hur de arbetar med klimatlobbying.

Foto: SKF.

Fokusområde Biologisk mångfald

Öhman Fonders fokusområde Biologisk mångfald – som snart firar ett år – är en viktig del i vårt hållbarhetsarbete.

Arbetsmöte i regi av PRI. I juni deltog vår hållbarhetsanalytiker Viktoria Voskressenskaia i ett arbetsmöte i regi av PRI med tema biologisk mångfald. Under arbetsmötet diskuterades hur vi investerare kan påverka bolag i frågan. Under mötet delade Viktoria med sig av sina erfarenheter från tidigare påverkansdialoger samt vilka mätvärden (KPIer) som satts upp.

Foto: Jéshoots.

Två påverkansdialoger. Vidare hade vi dialoger med Holmen och Billerudkorsnäs som främst handlade om hur bolagen jobbar med att bevara biologisk mångfald. Båda bolagen har fortfarande en resa kvar att göra när det kommer till datainsamling och analys av deras påverkan vilket vi följer med stort intresse.

Månadens bolagsbesök

Foto: Holmen Friggesund, nursery

Maj månad har varit händelserik på många plan. Vår ESG analytiker Viktoria har varit på besök hos två bolag – Holmen och Leroy. Där syftet har varit att utbilda investerare om hållbar skogsförvaltning samt laxodling. Genom att träffa bolagen och få se deras verksamhet leder till ökad förståelse för vissa svårigheter som bolag har när det kommer till hållbar omställningen men även tvärtom, vad bolagen har åstadkommit för att anpassa sig till klimatomställningen. Under Holmen besöket visade bolaget hur de jobbar med att bevara den biologiska mångfalden, som har varit ett utav Viktorias fokusområden detta år.

Månadens lyckade dialoger
Denna månad har ESG-teamet haft bolagsmöten med SSAB, Longi Green Technology, Volvo och AAK.

Foto: Kendel Media

Det största positiva utfallet kom från Kinesiska Longi Green Technology som producerar solcellsprodukter. Longi har tidigare inte varit så villiga att dela information med investerare, men senaste mötet gick Longi’s ansvarig för regelefterlevnad igenom deras process för att identifiera brott mot mänskliga rättigheter. De delade även med sig av resultatet från deras due diligence de har gjort hittills på egna fabriker men även några av deras leverantörers fabriker. Vi blev även informerade om att deras produkter har blivit godkända att säljas i USA (USA har infört med lag om att förbjuda försäljning av produkter tillverkade av tvångsarbete). Dialogen med Longi hålls tillsammans med Candriam och Ehthos fund och vi kommer fortsätta att driva dialogen med Longi för att bolaget ska förbättra sin rapportering och säkerställa att deras leverantörer lever upp till uppförandekoden.

Månadens misslyckade dialog
Inte alla dialoger är lyckade. Under maj månad har vi även haft en kort dialog med Public Power Corporation som är ett energibolag från Grekland. Bolaget har en ambition att fasa ut energi från kol men ingen plan för att fasa ut resterande fossila bränslen. Bolaget visar ingen egen vilja att vilja ställa om utan förlitar sig på att staten driven den frågan. Bolaget har heller ingen plan på att sätta ett nettonollutsläppsmål eller en ambition att sätta vetenskapligt baserade klimatmål. Public Power Corporation hade kunnat ses som ett bra omställningscase, men utan en ambition att ställa om blir investeringen inte intressant. Vi fortsätter bevaka bolaget för att se om de skyndar på att se över sin klimatstrategi efter försäljningsbeskedet.

AMR – ett av topp 10 hoten mot människans hälsa

Foto: Stijn te Strake

Denna månad har Öhman Fonder gått med i ett nytt initiativ tillsammans med FAIRR. Initiativet syftar att undersöka den antimikrobiella förvaltningen av ledande djurläkemedels företag (AMR – Antimicrobial resistance). WHO har varnat att AMR är bland de topp 10 hoten mot människans hälsa. Mer än 2/3 av det globala utbudet av antibiotika används i djur för att öka tillväxten, förebygga sjukdomar och minska dödsfallen. Bolag som Öhman Fonder kommer att ha dialog med på ämnet är: Dechra Pharma, Elanco Animal Health, Merch&Co, Phibro, Vetoquinol, Virbac och Zoetis.