Hållbar matproduktion – en av vår tids största utmaningar

Laxens lönsamma lek – Hinder och möjligheter för odling av hållbar sjömat

Sedan vi initierade våra påverkansdialoger med fiskodlingsbolagen för drygt ett år sedan har vi etablerat kontakt med samtliga sex bolag och haft minst ett möte med respektive bolag. Samtliga bolag är positiva till att träffas och villiga till dialog, och de svarar dessutom utförligt på våra frågor.

Bolagen har i olika omfattning förpliktigat sig till hållbar sjömat men det finns fortfarande uppenbara brister – som till exempel att några bolag saknar en tydlig policy och tydliga mål. När vi nu börjar förstå bolagens affärsverksamhet bättre kan vi se några tydliga trender inom branschen:

1. Betydelsen av certifiering: Hälften av bolagen redovisar ett ökat antal certifierade odlingar enligt Aquaculture Stewardship Council (ASC). Tre av bolagen (Bakkafrost, MOWI Salmon och Camanchaca) är medlemmar i Global Salmon Initiative och har därmed förpliktigat sig till 100 procent att ASC-certifiera sin produktion senast 2020. Det återstår dock att se om de kan leva upp till det målet.
2. Fiskarna får växa sig större innan de placeras ut: En annan trend är att man låter fiskarna växa sig större innan de placeras ut i burarna i havet. Under de senaste decennierna har fiskens vikt gradvis ökat; från cirka 80 till 100 gram på 1990-talet till idag cirka 150 gram och vissa företag styr mot 500 gram år 2020. Ju större fisken är när den placeras ut desto kortare tid tillbringar den till havs – vilket minskar exponeringen för sjukdomar och parasiter. Detta ökar överlevnaden och sannolikheten för att fisken förblir frisk vid skörden. Det finns dock fortfarande okunskap kring detta: hur reagerar en större och mognare fisk på att släppas ut i havsvattnet? Det ställer även högre krav på bolagets anläggningar eftersom det behövs hög kapacitet, kontrollerad kläckningsverksamhet och vattenrening.
3. Havsbruk ute på öppet hav: Ett ökat intresse för havsbruk ute på öppet vatten med större djup (i motsats till idag då havsbruket bedrivs i vikar med grundare vatten). Denna metod har fördelen att levnadsförhållandena i högre grad motsvarar laxens naturliga förutsättningar, dessutom påverkas inte havsbotten på samma sätt som vid konventionell produktion. Dock finns det stora utmaningar som till exempel väderförhållanden, strömmar och extrem våghöjd.

För de dialoger vi bedriver med hjälp av Sustainalytics har vi fördefinierat ett antal mål – Key Performence Indicators (KPI). Sedan den senaste halvårsrapporten har två företag förbättrats. Jämfört med utgångsläget i juni 2018 har samtliga företag utom två förbättrat sig genom att uppfylla minst ett av KPI:erna. Detta indikerar att bolag med redan bra KPI:er fortsätter att förbättras medan dessvärre bolag med sämre KPI:er fortsätter att halka efter. 67 procent  av bolagen har förbättrat sina KPI:er.

I juni deltog Öhman Fonder vid Bakkafrosts kapitalmarknadsdagar på Färöarna och det var inga traditionella kapitalmarknadsdagar med powerpoint-bilder i ett konferensrum.

Under två dagar blev vi bussade runt Färöarna för att besöka och med egna ögon få se stora delar av Bakkafrosts verksamhet. Från anläggningen där de kläcker fiskägg och föder upp yngel till småfisk, båttur i en fjord med burar utplacerade, till anläggningen där fisken rensas, styckas, förpackas och skeppas till Bakkafrosts marknader.

Det var två lärorika dagar då vi investerare fick en ökad förståelse för fiskproduktionens alla delar.

Djurfabrikernas överanvändning av antibiotika utgör en risk för oss investerare

Sedan 2017 är Öhman Fonder engagerade i flera investerarinitiativ initierade och koordinerade av FAIRR Initiative, en tankesmedja och investerarnätverk som ska öka medvetenheten om de materiella ESG-riskerna (ESG = Environment (miljö), Social (sociala aspekter), Governance (bolagsstryrning)) som orsakas av intensiv boskapsproduktion.

Ett av de projekt FAIRR driver – och som vi deltar i tillsammans med 69 andra institutionella investerare – fokuserar på överanvändning av antibiotika i djurhållningen. Genom projektet bedriver FAIRR påverkansdialoger med 20 globala livsmedelsföretag för att få företagen att minska användningen av antibiotika i sina leverantörskedjor genom:

• Fastställande av policyer för att avveckla rutinmässig, profylaktisk användning i alla leverantörskedjor.
• Ange tydliga mål och tidslinjer för implementering av dessa policyer.
• Öka öppenheten genom att rapportera om implementeringen.

Livsmedelsbranschen och köttindustrin är de största användarna av antibiotika globalt. Inom EU beräknas 70 procent av den totala antibiotikaanvändningen gå till djurproduktion. En stor del av antibiotikan används för att förhindra sjukdom eller främja tillväxt hos friska husdjur snarare än att behandla kliniskt sjuka djur. En överanvändning av antibiotika leder till antibiotikaresistens, det vill säga att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande hälsoproblem för både djur och människor, både i Sverige och i hela världen.

Antibiotikaresistens är en väsentlig risk för livsmedelsföretag och följaktligen för oss investerare som investerar i sektorn. Det handlar bland annat om regulatoriska risker då det kommer allt fler nationella handlingsplaner och lokala myndigheter som allt oftare antar förordningar som syftar till att begränsa antibiotikabruk i boskapsproduktion. Konsumenternas beteende förändras också till förmån för ”antibiotikafritt” kött, och överanvändning av antibiotika kan påverka företagets rykte och försäljning. Världshälsoorganisationen (WHO) redovisade nyligen att 60 procent av FN:s medlemsländer har en nationell handlingsplan och 33 procent håller på att utveckla en. 64 länder begränsar idag användning av tillväxtfrämjande antibiotika inom djurbruk.

Antibiotikaresistens är en systemisk risk som kommer att påverka flera sektorer inklusive livsmedel och jordbruk, läkemedel, sjukvård och försäkringsindustri. Enligt Världsbanken kan global BNP och världshandel krympa mellan 1,1 och 3,8 procent fram till år 2050 medan effekterna på den globala djurproduktionen kan leda till en nedgång på mellan 2,6 och 7,5 procent per år.

Öhman Fonders bedömning är att företag som aktivt försöker minska användningen av antibiotika och förbättra djurens välfärd är bättre positionerade för att skapa långsiktigt värde. Det är glädjande att påverkansdialogerna som FAIRR bedriver leder till resultat!

Företagens medvetenhet och erkännande av effekterna i samband med överanvändning av antibiotika har ökat avsevärt sedan projektet påbörjades. 2016 hade bara ett företag antagit en i omfattning begränsad policy för användning av antibiotika. Idag har samtliga börjat engagera sig och insett samt erkänt behovet av att ta itu med antibiotikaresistens. De har också antingen antagit en policy eller är på väg att publicera en sådan. Senaste tre åren har bolagen tagit stora kliv i policyarbetet.

Digitala förtroenden måste också förvaltas

I april lanserade vi ett nytt rapportformat – Öhman Prospektiv – en branschanalys där vi tittar närmare på olika sektorer för att identifiera vilka hållbarhetsutmaningar som bolagen står inför. Genom kvartalsvisa branschanalyser delar vi med oss av konkreta råd om hur investerare och företag bäst tar sig an framtidens utmaningar inom några av samhällets största och viktigaste branscher.

I den första Öhman Prospektiv fokuserade vi på hållbarhet inom teknologisektorn och särskilt hur digital integritet, dataskydd och yttrandefrihet lär få allt större betydelse framöver. För oss investerare är det nämligen viktigt att förstå på vilket sätt dessa frågor kan få en finansiell påverkan på bolagen, särskilt i ljuset av Facebooks Cambridge Analytica-skandal. I hållbarhetsanalysen identifierade vi minskat förtroende, kostsamma bötesbelopp och ökade regleringar som de största riskerna för bolag inom teknologisektorn.

Sedan vi publicerade rapporten har justitiedepartementet och USA:s konkurrensmyndighet FTC blivit allt mer högljudda och de har inlett fördjupade granskningar av flera av de stora teknologibolagen. För några veckor sedan fick Facebook böter för sin bristande hantering av persondata, och även om boten inte var nämnvärt stor så ser vi en tydlig trend där denna sektor och typ av affärsmodell börjar bli allt mer ifrågasatt. Uppgifterna om dessa granskningar skakade om ”Big Tech” i början på sommaren och vi lär se en fortsatt oro för regleringar även framöver.

Att förvalta kapital i en föränderlig värld

Vill du läsa mer om hur vi arbetar som ansvarsfull investerare? Under sommaren har vi publicerat två rapporter som ger en inblick i vår vardag: Ansvarsfullt ägande 2018 och Klimatrapport 2018.

I rapporten Ansvarsfullt ägande har vi sammanfattat de påverkansdialoger som vi fört med bolag under föregående år. Där hittar du bland annat statistik och exempel på bolagsdialoger samt en beskrivning av hur de olika förvaltarteamen har integrerat hållbarhetsaspekter i sin förvaltning.

Med vår Klimatrapport vill vi bidra till ökad transparens och fortsatt utveckling av framåtblickande information kopplad till effekten av ett förändrat klimat. Där kan du ta del av hur vi som kapitalförvaltare värderar klimatrisker, huruvida vår aktieportfölj är i linje med Parisavtalet samt våra aktiefonders koldioxidavtryck.