Djup nedgång eller tillfällig korrektion?

– Det senaste året har varit en volatil resa för oss investerare. Det har varit tvära kast som egentligen inte tagit oss någonstans. Nu blickar vi framåt mot 2019, inleder han.

Redan 2017 siade Jamal om marknadsläget för de kommande åren. Då var konjunkturen för första gången på länge inne i en bred synkroniserad expansionsfas, vilket resulterade i att aktier och krediter, trots redan höga värderingar, utvecklades mycket starkt. En optimism växte fram. Den globala konjunkturstyrkan skulle dock komma att mattas av under 2018 och det penningpolitiska stödet avta successivt, förutsåg Jamal.

– Sedan jag stod här senast – i augusti 2017 – har vi sett en tydlig avmattning. Men om man tar ett steg tillbaka och ser på den senaste 10-årsperioden så ser utvecklingen betydligt behagligare ut. En investeringsportfölj bestående till hälften av aktier och till hälften av räntebärande värdepapper har haft mycket god avkastning under perioden. Detta trots att vi  som bekant genomgått korrektioner på vägen, till exempel i samband med Europakrisen 2011 och oron för den kinesiska ekonomin och amerikanska räntehöjningar under slutet av 2015.

Är 2018 års nedgång ännu ett ”hack i kurvan” eller går vi in i en längre nedgångsfas?

– Vi har haft en extrem penningpolitik under de senaste 10 åren. Värderingsbilden är visserligen bättre idag än för ett år sedan men det är fortsatt mycket viktigt att följa den konjunkturella utvecklingen noga. Baserat på de förutsättningar som vi ser för marknaden förväntar vi oss en långsiktig avkastning på svenska och globala aktier på omkring sex procent, säger Jamal.

Efter en längre tid präglad av negativa räntor och kvantitativa lättnader har centralbankerna, med Fed i spetsen, tagit de första stegen mot en normalisering av penningpolitiken. Vi har fått se räntehöjningar och på senare tid även tecken på kvantitativ åtstramning. I spåren av den senaste tidens avmattning i konjunkturen visar dock centralbankerna på fortsatt lyhördhet och en fortsatt normalisering av penningpolitiken är på intet sätt förutbestämt utan kommer att vara en funktion av konjunkturutvecklingen.

– 2018 präglades av minskat penningpolitiskt stöd från centralbankerna och samtidigt en avmattning av konjunkturen. Detta är en dålig kombination för finansmarknaderna. Men vi ser nu tecken på att centralbankerna tar ett steg tillbaka, säger Jamal.

Räkna med ett svängigt 2019

Avmattningen blev märkbar under 2018 och mycket tyder på fortsatt avtagande tillväxttakt under inledningen av 2019, menar Jamal.

– En stigande oro för att vi är på väg mot ett globalt recessionsscenario spred sig under slutet av 2018. Vårt huvudscenario är snarare att avmattningen kommer fortsätta under året, men inte att en global recession är nära förestående då vi anser att aktivitetsnivån är fortsatt hög.

– En fortsatt avmattning innebär att ekonomisk statistik blir mindre stödjande och en källa till osäkerhet. 2019 blir sannolikt ytterligare ett volatilt år. Detta ger dock också möjligheter att öka risken om sentimentet skulle bli omotiverat negativt. Det bygger egentligen på enkel ekonomisk psykologi; den finansiella risken är som högst när optimismen är som störst, medan den finansiella möjligheten ökar i perioder av oro, fortsätter han.

Under de senaste åren har det funnits flera exempel på tillfälliga nedgångar. Om den pågående konjunkturavmattningen övergår i en global recession så kan vi förvänta oss fortsatt kraftiga fall på världens börser. Om det däremot visar sig vara ett tillfälligt ”hack i kurvan”, vilket är mest troligt i dagsläget, så är utvecklingspotentialen fortsatt god, inte minst mot bakgrund av de fortsatt låga räntorna, menar Jamal.

– Vi ser en avtagande tillväxttakt men aktiviteten är fortsatt god. Samtidigt måste vi komma ihåg att även om det visar sig vara en tillfällig nedgång så riskerar svagare ekonomisk statistik att påverka sentimentet negativt, vilket kan leda till att en högre sannolikhet för en global recession prisas in.

Brexit hotar Europa och Kina hotar internationellt

Seminariet avslutades med en fråga från Dagens Industris reporter Hans Bolander: Hur ser du på dramatiken kring Storbritanniens utträde ur EU?

– Det bästa i Brexit-frågan skulle vara om vi kom till ett beslut så snart som möjligt, för att undvika osäkerhet och oro. Ur många aspekter vore det såklart fördelaktigt om Storbritannien kryper till korset och väljer att stanna kvar i EU-samarbetet, men ur ett rent ekonomiskt perspektiv är det viktigt att ett avtal kommer på plats inom kort, säger Jamal.

– Det är lätt att underskatta de negativa konsekvenserna som ett avtalslöst Brexit skulle få för företag och samhället. Samtidigt är detta ett mindre troligt scenario, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens utveckling som också innebär att sannolikheten för att Brexit inte blir av, på marginalen faktiskt ökat, fortsätter han.

Nästa #öhmanlunch går av stapeln den 20 februari. Då gästas vi av Per Jansson, vice riksbankschef. Hoppas att vi ses då!