Nedkylning i ekonomin men fortsatt starkt konjunkturläge

Han berättade att inköpschefsindex har gått ned vilket skapar oro för framtiden samtidigt som vi ser en fortsatt stor osäkerhet kring Brexit trots att datumet för Storbritanniens utträde ur EU närmar sig. Vi fick också ta del av vice riksbankschefens tankar kring Riksbankens februarimöte och beslutet att lämna styrräntan oförändrad. Han berättade att energipriserna förutspås stabiliseras och därmed inte driva på inflationen som under perioden 2016 till 2018, och prognosen är en bibehållen inflationstakt strax under två procentenheter.

Presentationen innehöll även en analys kring nedgången på bostadsinvesteringarna och hur det kan komma att påverka tillväxttakten för den svenska ekonomin. Slutligen fick vi ta del av Riksbankens syn på skuldsättningsgraden och hur de kommande räntehöjningarna påverkar hushållen. Martin Flodén avslutade med tydliga besked:
-Vår penningpolitik utformas för landet som helhet och inte för att undvika problem inom en viss grupp.

Fortsatt stark konjunktur i USA men sämre för Europa

Martin Flodén började med en analys av det globala konjunkturläget och framför allt USA där återhämtningen skedde snabbt efter finanskrisen 2008. BNP-tillväxten i USA har legat stadigt omkring två procent med någon enstaka kortare nedgång. Räkenskaperna för 2018 för USA är inte fullständiga ännu men det ser ut som att tillväxten landar runt tre procent.

-I Euroområdet har det gått betydligt sämre. Först hade vi finanskrisen och sen den europeiska skuldkrisen med strukturproblem i många europeiska länder, säger Martin Flodén. I dagsläget bjuder Europa på en splittrad bild där flera länder länge haft lediga resurser samtidigt som andra länder, framför allt Tyskland, har gått starkt och nästan varit inne i en överhettning.
-Vår bedömning är att konjunkturen håller på att kylas ned, tillväxten kommer att bli långsammare i omvärlden i år än de senaste åren och även under något år framåt, säger Martin.

Tillväxtindikatorerna ger en blandad bild men de senaste sex månaderna har en hel del dystra signaler dykt upp.

Nära Brexit med fortsatt stor osäkerhet

-Trots att vi nu är väldigt nära det tänkta datumet för när Storbritannien ska lämna EU är osäkerheten fortfarande lika stor om vad som kommer att hända, med många tänkbara vägar framåt. Risken är att det blir en problematisk, så kallad hård Brexit, utan handelsavtal och regleringar på plats. Mycket tyder dock på att de akuta problemen på de finansiella marknaderna kommer att kunna hanteras, säger Martin.

Inköpschefsindex på låga nivåer

-Inköpschefsindex inom tillverkningsindustrin har sjunkit och Sverige och Euroområdet har rörts sig tydligt nedåt där en nivå på 50 är en sorts gräns och när index är under 50 brukar man säga att tillväxten kommer vara negativ framöver. Indexen ligger fortfarande över den nivån, men det är inte alls lika ljust som för ett halvår sen, berättar Martin Flodén.

Men bilden är splittrad. Till exempel visar konjunkturinstitutets senaste barometer på ett fortsatt högt förtroende i svensk tillverkningsindustri. Riksbanken har sänkt tillväxtprognoserna för Sverige och en viss minskning ses även för USA och Euroområdet medan Kina ligger kvar på en nästan helt oförändrad nivå.

Riksbankens prognos för Sveriges BNP-tillväxt är 1,3 procent för 2019

-Prognosen är att BNP i år kommer att växa med 1,3 procent och lite snabbare de kommande åren. Runt två procent är en normal tillväxt så vi har haft flera år med ovanligt hög tillväxt och kommer att få lite lägre tillväxt framöver, säger Martin.
Sverige, USA och Tyskland har alla ett högt resursutnyttjande. Med en normal tillväxt skulle då konjunkturläget bli fortsatt starkt. Arbetsmarknaden indikerar att resursutnyttjandet fortfarande är högt. Anställningsplanerna är högre än snittet sen år 2000 och framåt samtidigt som vi har den högsta sysselsättningsgraden på 20 år berättar han.

Inflationen har drivits av stigande energipriser

-Vi har haft inflation runt två procent i drygt två år och nu fick vi ett inflationsutfall där vi är runt två procent igen. Mycket av den här uppgången som vi har sett de senaste åren har berott på stigande energipriser där både el och olja har bidragit. Bidraget till inflationen från energipriserna till KPIF-inflationen har varit en procentenhet till vår tvåprocentiga inflation. Det kommer ligga kvar i några månader framöver och sen när energipriserna har stabiliserats så faller det positiva bidraget ut och vi får till och med ett negativt bidrag i några månader. Vår prognos är att inflationstrycket som nu ligger strax under två procent kommer att fortsätta stiga lite förutsatt att vi fortsätter bedriva en väldigt expansiv penningpolitik, säger Martin.

Enligt Martin är det fyra faktorer som gör att inflationen fortsätter stiga trots att energipriserna inte driver på uppgången. Bidragande faktorer är den starka svenska konjunkturen, ett stigande kostnadstryck från importen som är hög i förhållande till löneökningarna, förväntansbilden om att vi kommer ligga på tvåprocentsmålet samt en gradvis stigande inflation i omvärlden.

Räntehöjning planeras till hösten 2019

-Vi höjde styrräntan till -0,25 procent i december 2018 och prognosen är att vi kommer att höja igen med 25 baspunkter under andra halvåret i år och sen ungefär två gånger om året de kommande åren. Riksbankens bedömning är att en normal styrränta ligger runt 2,5 till 4 procent vilket är en bedömning vi gjorde för flera år sen. Hade vi gjort om den bedömningen idag skulle vi nog ha landat i den nedre delen av det här intervallet, säger Martin.
Han berättar också att med den höjningstakt Riksbanken har planerat nu, så kommer vi om tre år fortfarande ligga långt ifrån ett normalt ränteläge. Han påtalar dock att det bara handlar om en prognos och att mycket kan hända som kan påverka räntebanan. Innan mötet i april i år kommer fler inflationsutfall och mer information om Brexit ha kommit, vilket är några av faktorerna som kommer att vägas in i de penningpolitiska besluten.

Fyra år av växande bostadsinvesteringar har nått ett trendskifte

Vi har haft stigande bostadsinvesteringar fyra år i rad och 2017 stod bostadsinvesteringarna för 0,6 procentenheter av tillväxttakten i landet. Under 2019 ser vi en inbromsning i byggandet och i år räknar Riksbanken med att bidraget till BNP-tillväxten istället blir -0,9 procentenheter vilket förklarar 1,5 procent av nedgång i tillväxttakten. Antalet påbörjade bostäder var under 2018 på 53 000 vilket kan jämföras med över 60 000 påbörjade bostäder under 2017.

-Vi ser att antalet påbörjade bostäder fortsätter att falla i år och att nedgången från 2017 till 2018 kommer sätta spår i form av en lägre investeringstakt. I Sverige har vi haft en byggboom under åren 2012 till 2017 men vi började på extremt låga nivåer. Enligt Boverket behöver vi bygga runt 70 000 bostäder per år för att få en bättre balans mellan utbud och efterfrågan, och ett minskat byggande gör att vi kommer ha kvar den obalansen som finns idag, säger Martin.

Sveriges hushåll har nästan enbart rörliga räntor

De senaste åren har hushållens skuldsättning ökat och de senaste tio åren har de svenska hushållen nästan helt gått över till att ha rörliga räntor.
-De flesta som har bundna räntor idag binder på ett till tre år vilket är att anse som en rörlig ränta, säger Martin.

När Riksbanken höjer reporäntan sätter det spår i bolåneräntorna och det i sin tur har en direkt påverkan på svenskarnas plånböcker.
-Den här effekten är nästan dubbelt så stor idag som för ett decennium sedan. Vår penningpolitik påverkar numera i högre grad den delen av ekonomin som är hushåll med bolån. Vi är medvetna om det och vår bedömning är att hushållen är ganska väl rustade för att möta de räntehöjningar som vi har i vår prognos, fortsätter Martin.

Om omvärlden förändras drastiskt framöver och räntan skulle behöva höjas snabbare och till högre nivåer kan det komma att innebära problem för de högst belånade i samhället. Martin menar att det här är något de känner till och har med i sina bedömningar men att det inte får påverka besluten helt och hållet.
-Vår penningpolitik utformas för landet som helhet och inte för att undvika problem i en viss grupp, avslutar Martin.

Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn samt av Öhman Bank S.A, en bank som står under tillsyn av Commission de Survevillance du Secteur Financier i Luxemburg (tillsammans”Öhman”). Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.

Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.