Risk för blåsig börssommar?

Vidare bidrog svag inkommande ekonomisk statistik till att ifrågasätta den stabilisering och vändning i tillväxten som många bedömare väntat sig. Vi kan inte se några tecken på denna stabilisering i de ledande indikatorer vi följer, då de pekar fortsatt nedåt. Denna kombination tycks återuppväcka den konjunkturångest som drabbade investerare under slutet av 2018. Så hur ser förutsättningarna ut nu?

Fortsatt svaghet i konjunkturen att vänta

Idag får värderingen på aktiemarknaden betraktas som relativt hög, även om situationen mildras av låga räntor som ser ut att förbli låga. I ett läge med höga värderingar blir konjunkturutvecklingen viktigare för aktiemarknadens utveckling. Om konjunkturen åter tar fart och accelererar kan vi vända blicken mot relativvärderingen som talar till tydlig fördel för aktier. Men om konjunkturen fortsätter att mattas av är risken stor att investerare förr eller senare åter börjar oroa sig för ett mer negativt scenario och reducerar risken i sina portföljer på samma sätt som under slutet av förra året, vilket kan driva kurserna nedåt.

Aktiviteten i den globala ekonomin är fortsatt på en relativt god nivå. Men den synkroniserade accelerationen av tillväxt vi såg under 2017 har gått över i något som bättre kan beskrivas som en synkroniserad konjunkturavmattning. De ledande indikatorer vi följer har sedan slutet av 2017 pekat på en åtminstone tillfällig topp i aktiviteten. Men en avmattning från de starkaste aktivitetsnivåer vi sett sedan finanskrisen var naturligt och till viss del ofrånkomligt. När avmattningen nu pågått en tid är det än mer intressant att se vad ledande indikatorer säger om utvecklingen under kommande månader.

Tyvärr ser vi idag inte tillräckligt tydliga tecken på en stabilisering eller vändning i tillväxttakten utan ledande indikatorer pekar snarare på en fortsatt avmattning som ser ut att hålla i sig över sommaren. Givetvis kan en lösning av handelskonflikten mellan USA och Kina bidra till en stabilisering, men en långsiktig lösning i konflikten tror vi kommer dröja. Med en redan svag konjunkturutveckling är riskerna med handelskonflikten större än vad som annars varit fallet. Kombinationen av svag inkommande statistik, en handelskonflikt mellan världens största ekonomier och svaga ledande indikatorer gör att de ekonomiska förutsättningarna för tillfället ser minst sagt utmanande ut.

Vad gör centralbankerna?

Vad är då inprisat i aktiemarknadens värdering? Den uppgång vi sett under årets inledning innebär ett antagande om att konjunkturen åter kommer att ta fart kommande månader. Vid april månads utgång antogs nog också att handelskonflikten mellan USA och Kina skulle komma till ett slut relativt snart, något som dock ändrades under maj månad.

Utvecklingen kring handelskonflikten ser i dagsläget ut att gå i fel riktning vilket också återspeglas i utvecklingen på de finansiella marknaderna. Konflikten mellan USA och Kina riskerar att bli en segdragen historia som vi får vänja oss vid under lång tid framöver, alldeles oavsett om vi från tid till annan säkert får höra om framsteg i diskussionen länderna mellan. Vi ser också få bevis i ledande indikatorer på en vändning i konjunkturen. Detta innebär inte nödvändigtvis att vi är på väg mot ett starkt negativt konjunkturscenario, men så länge ledande indikatorer inte vänder är risken för bakslag överhängande (inte minst mot bakgrund av en i utgångsläget hög värdering).

Och så slutligen, åter till centralbankerna. Centralbankerna, med Federal Reserve i spetsen, gjorde en helomvändning kring årsskiftet och lade ytterligare åtstramning på is. Givet den fortsatta försvagningen av konjunkturen vi ser är dock frågan om det räcker för att lugna investerare när den ekonomiska statistiken successivt blir svagare. Det har av förståeliga skäl funnits en vilja att gå mot en mer normaliserad penningpolitik i takt med stark ekonomisk utveckling, inte minst under 2017. När vi nu är en god bit in i en avmattningsfas och ledande indikatorer fortsatt pekar nedåt är dock ytterligare åtstramning skjuten på framtiden. Det underliggande inflationstrycket ser också ut att vara lågt. Centralbankerna tryckte på pausknappen tidigt i år och lite talar för ytterligare åtstramning i närtid. Federal Reserve har också de senaste dagarna indikerat att man är redo att inte bara pausa men faktiskt också lätta på penningpolitiken om konjunkturen skulle försvagas tydligt. För Riksbankens del innebär den utveckling vi ser framför oss antagligen att en höjning av styrräntan tidigast kommer i slutet av 2020 och om vi inte ser en stabilisering i konjunkturutvecklingen kanske vi snarare får se en sänkning från både Federal Reserve och Riksbanken som nästa förändring.

Oavsett hur handelskonflikten utvecklas i det korta perspektivet, ser konjunkturen ut att försvagas ytterligare kommande halvår och med det följer svagare ekonomisk statistik och risk för nedrevideringar. Centralbankerna kan och kommer sannolikt vid någon tidpunkt agera att för att stabilisera utvecklingen, frågan är dock hur proaktiva de vågar vara. Sammantaget gör denna utveckling att aktiemarknaden fortsatt kommer att uppvisa stora slag och riskerna bedöms för tillfället vara på nedsidan.

Stockholm 10 juni 2019

Jamal Abida Norling, investeringschef på Öhman Fonder