Staten riskerar 250 miljarder i svenskt riskkapital

I början av november lägger regeringens utredare fram ett förslag med syfte att kraftigt minska antalet fonder. Ett nytt statligt begränsat upphandlat fondtorg tar form. Trots att den kraftfulla renoveringen av det nuvarande systemet ännu inte slutförts och än mindre utvärderats.

– I och me­­d att det statliga fondtorget bantas kraftigt kommer vi få färre aktivt förvaltade fonder med fokus på små tillväxtbolag noterade på Stockholmsbörsen. Kapitalet söker sig utomlands i takt med att större internationella kapitalförvaltare och det statliga förvaltningsalternativet får en ökad andel av pensionsspararnas pengar, säger Johan Malm, koncernchef Öhman-gruppen.

Enligt Johan Malm är det alarmerande på många sätt.

– Svenska aktiefonder är idag betydande ägare i både små och stora noterade bolag på Stockholmsbörsen. Att dessa nu kan tvingas sälja innehav på grund av fondtorgets omstöpning bidrar till en sämre riskkapitalförsörjning och i förlängningen till sämre tillväxtmöjligheter. Därmed försämras också det svenska näringslivets konkurrenskraft. Om de svenska premiepensionsfonderna inte hade investerat i noterade svenska bolag hade 250 miljarder kronor inte tillförts Stockholmsbörsen.

Johan Malm menar att små bolag i tillväxtfas är i särskilt stort behov av ett aktivt och ansvarsfullt ägarskap.

– Små bolag är av extra stort behov av ett institutionellt ägarskap, de får ett professionellt bollplank och det gynnar ofta bolagets värdering. De stora internationella fondjättarna är för långt ifrån bolagen för att tillföra något i detta sammanhang.

– De mindre fondbolagen är i många fall också aktiva ägare, de bidrar till bolagen de investerar i genom en löpande dialog samt att närvara på bolagsstämmor och delta i nomineringskommittéer. De stora internationella fonderna har inte alls samma intresse.

Johan Malm understryker att det inte bara är noterade bolag som drabbas. Att det svenska riskkapitalet begränsas hotar också noteringsklimatet, vilket i förlängningen kan vara negativt för Sveriges ställning som ledande när det gäller att få fram innovativa bolag.

– Försvinner 250 miljarder kronor från Stockholmsbörsen så är det inte bara en katastrof för de bolag som finns på börsen idag. Det kan också bidra till att noteringsklimatet försämras, vilket ytterligare hämmar den innovationskraft som vi i Sverige gjort oss kända för, avslutar Johan Malm.