Viktig information
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vi rekommenderar att du läser fondens faktablad och fullständiga informationsbroschyr innan du köper andelar i en fond.

Nyheter

Vad rör sig i huvudet på en ränteförvaltare?

Inför det stundande EU-valet, handelsdiskussionerna mellan USA och Kina och minskade stimulanser från centralbanker, är det många som undrar hur inflation och räntor kan komma att påverkas. Under månadens #öhmanlunch fick vi möjligheten att lyssna på hur Öhman Fonders räntechef ser på marknaden just nu. Megatrender, risker och politiska åtgärder var några av de ämnen som diskuterades under lunchen.

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder.

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder.

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder, menar att inflation är den absolut viktigaste parametern för utvecklingen av både korta och långa räntor. Han menar även att den låga inflation som vi har just nu har sin grund i ett antal megatrender som påverkar samhället i stort och även finansmarknaden:

– Vi ser framför allt tre stora trender som har stor påverkan; globalisering, digitalisering och demografi, säger Lars Kristian Feste.

Tre megatrender som påverkar ränteutvecklingen

– Globalisering och digitalisering har varit två starka drivkrafter till inflationen. Det började på 90-talet då vi fick tillgång till stora produktionsresurser i Östeuropa. Tio år senare gjorde Kina det möjligt att investera i landet vilket frigjorde ytterligare produktionsresurser. Följden blev att produktionsstyrda fabriker började flytta från Västeuropa till Östeuropa och även till Kina, med fallande inflation som resultat. Och detta samtidigt som importen och arbetskraften blev allt billigare för länderna i väst, säger Lars Kristian Feste.

Han nämner även demografi som en viktig megatrend som varit starkt bidragande till den låga inflationen i Västvärlden. I takt med att andelen äldre inom befolkningen ökar samtidigt som andelen yngre minskar så sjunker inflationen. Samtidigt börjar nu den kinesiska befolkningen att följa samma utveckling vilket påverkar deras ekonomi på liknande sätt.

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder.

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder.

– I regel kommer 60 till 70 procent av ett lands BNP från konsumtion. Därför får det givetvis stora konsekvenser på inflationen när befolkningen blir äldre och därigenom också mindre köpstark, säger Lars Kristian Feste.

Dessa tre megatrender påverkar även lönetillväxten vilket i sig är ännu en drivkraft för inflationsutvecklingen. Den löneökning på omkring sju procent som var vanlig på 90-talet är som bortblåst idag. Istället har globaliseringen skapat nya internationella marknadspriser som begränsar det svängrum som tidigare fanns på marknaden. Och digitaliseringen gör att allt fler varuhus tvingas stänga i takt med att allt fler handlar på nätet.

– Under de senaste 4 till 5 åren har löneinflationen legat på runt 2,5 procent och vi ser inget tecken på att den ska stiga inom de närmsta åren. Låg löneinflation är också en annan faktor som begränsar inflationen. Vi på Öhman Fonder har under en lång tid tyckt att Riksbanken har en alltför optimistisk önskan om löneökning – vi tror istället att den kommer vara fortsatt begränsad för en tid framåt, säger Lars Kristian Feste.

Risker att följa i närtid

Förutom de stora samhällstrenderna har även politiken stor inverkan på ränteläget. Till exempel det stundande EU-valet som blir en riktig nagelbitare. Mycket talar nämligen för att högersidans populistiska partier kommer att få större stöd än på mycket länge, något som riskerar att skapa politisk osäkerhet.

– Ett ökat högerpopulistisk inflytande inom EU kommer troligen innebära ett parlament blir svårare att styra, vilket förstås skulle påverka finansmarknaden, säger Lars Kristian Feste.

Samtidigt har Brexit utvecklats till en finanspolitisk parodi där bara framtiden kan utvisa vilka konsekvenserna blir. Och handelsavtalet mellan USA och Kina hänger alltjämt på en skör tråd, även om mycket faktiskt tyder på att länderna närmar sig en lösning.

– De utdragna förhandlingarna mellan USA och Kina skapar ytterligare osäkerhet på marknaden, och Brexit-processen likaså, säger Lars Kristian Feste.

Penningpolitik eller finanspolitik?

Ränteläget påverkas även av penningpolitiska och finanspolitiska åtgärder från centralbanker – som just nu präglas av minskade stimulanser. I mars meddelade till exempel Fed att de stoppar sina kvantitativa åtstramningar eftersom de ser att dessa kan komma att påverka ekonomin negativt.

– Centralbankerna tenderar att undvika åtstramning av likviditeten om det inte finns stöd från marknaderna. De vet att ekonomin är beroende av kvantitativa lättnader, säger Lars Kristian Feste.

I slutet av 2018 var det också många som började tala om en recession. Bakgrunden var att korträntan på amerikanska statsobligationer blivit högre än långräntan – ett scenario som påminde om den senaste nedgången. Då valde den amerikanska centralbanken på grund av hög inflation att höja räntan så pass mycket att de till slut förde in ekonomin i en recession.

– Vi ser en liknande nedgång nu som vi hade i samband med ”Black Monday” 1987, IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. En negativ avkastningskurva tenderar att försätta ekonomin i en recession, som vanligtvis kommer med 6 till 18 månaders fördröjning, säger Lars Kristian Feste.

Vilka verktyg har Sverige i en recession?

Vilka verktyg har då Sverige att tillgå – om det skulle visa sig att vi är på väg mot en recession eller rentav lågkonjunktur? Lars Kristian menar att det handlar om två huvudsakliga verktyg; penningpolitik och finanspolitik.

– Dels har vi penningpolitiken som innebär sänkta räntor och köp av obligationer. Detta skulle troligtvis få ganska låg effekt då vi idag har låga räntor och Riksbanken redan äger en tredjedel av Sveriges obligationer, säger han och fortsätter:

– Riksbanken pekar istället på finanspolitiken som den mest verkningsfulla vägen att gå. Den bygger på sänkta skatter, ökad konsumtion och statliga köp av stora infrastrukturprojekt – för att blåsa upp aktiviteten i svensk ekonomi – något som skulle ha betydligt större effekt på inflationen än penningpolitiken. Sveriges låga statsskuld är en stark underliggande kraft för att gå igång med svensk finanspolitik, ifall vi går in i en period av låg tillväxt, säger Lars Kristian Feste.

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder.

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder.

För Öhman Fonders ränteförvaltare handlar vardagen om att tajma räntekurvan. Då gäller det att ha koll på såväl samhällstrender och risker som finanspolitiska ingripanden.

– När räntorna stiger vill vi ha kort ränterisk och när räntorna faller vill vi ha lång ränterisk. Med vår filosofi och arbetsprocess har vi under det senaste året faktiskt lyckats pricka in de tre senaste marknadsskiftena, säger Lars Kristian Feste.

Vart räntemarknaden är på väg är svårt att veta med säkerhet. Med en tydlig förvaltningsfilosofi, genomarbetad investeringsprocess och fingertoppskänsla blir det lättare att tidigt se marknadsskiften – det vet Öhman Fonders ränteförvaltare allt om.

Missa inte nästa #öhmanlunch onsdag 22 maj. Då pratar vi om globala hälsobolag. Hoppas vi ses då!

Kontakt

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder
Lars Kristian Feste

Räntechef

Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn samt av Öhman Bank S.A, en bank som står under tillsyn av Commission de Survevillance du Secteur Financier i Luxemburg (tillsammans”Öhman”). Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.

Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.