Nyheter

Macron, Merkel och Myrkotten…

Fjärilseffekten är ett uttryck som myntades av matematikern och meteorologen Edward Lorenz. Begreppet bygger på teorin att en marginell påverkan i en del av ett system kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans i systemet. Vem hade kunnat tro att ett coronavirus från en fladdermus kunde hoppa till en myrkott och sedan muteras till ett mycket smittsamt virus för människor?

Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsfördelning på Öhman Fonder.

Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsfördelning på Öhman Fonder.

Pandemin som sedan följer har lett till all världens otänkbara händelser på kort tid. Bland annat verkar det som att pandemin har varit med att lösa upp den gordiska knuten för Europasamarbetet. Den Ekonomiska och Monetära Unionen (EMU) hade redan vid sitt inträde den 1 januari 1999 ett konstruktionsfel. Man skapade en union där stater skulle ha gemensam valuta och gemensam penningpolitik, men varje stat skulle bedriva sin egen finanspolitik för sig. Man skapade unionen med ett Yin utan ett Yang. För att kringgå detta, skulle staterna hålla sig till de så kallade Maastrichtkriterierna som bland annat ställde krav på statsskulden och budgetunderskottet. Sedan 1999 har mycket vatten hunnit rinna under broarna och idag håller sig inte ens Tyskland till de ursprungliga kriterierna.

Ländernas förutsättningar har sedan dess kraftigt divergerat och den gemensamma styrräntan gör faktiskt att länder ytterligare dras isär. Problemet är att penningpolitiken anpassas för de svagaste länkarna inom EMU, i synnerhet Italien. Styrräntan som idag är -0,5 procent skulle säkert behöva vara ännu lägre för Italien, men räntan skulle då bli alldeles för låg för Tyskland som då får högre tillväxttakt och ytterligare springer ifrån de svagare länderna. Den här onda spiralen har varit uppenbar ända sedan eurokrisen 2012 men politikerna har aldrig velat ta tag problemet.

För om man ska vara krass finns det bara två vägar att gå. Antingen väljer man en gemensam finanspolitik där tyskar får bita i det sura äpplet och betala för italienarnas budgetunderskott. Eller så behöver unionen brytas upp och valutan Euron försvinna. Detta har varit den gordiska knuten. Det sitter djupt rotat bland tyskarna att till varje pris undvika att sedelpressfinansiera länders budgetunderskott. De har hyperinflationen från Weimarrepubliken någorlunda färskt i minne. Att uppta gemensamt lån via EMU för att solidariskt dela med sig till andra EMU-länder har varit helt otänkbart. Fram till den 18 maj i år.

Efter ett tidsenligt webbmöte presenterar EU:s två mäktigaste ledare Macron och Merkel tillsammans ett förslag på en europeisk återuppbyggnadsplan om 500 miljarder euro som skall finansieras via ett EU-lån och pengarna kommer bli ett direktstöd till de mest drabbade länderna. Plötsligt är vi ett steg närmare ett Europas förenta stater. Jag kan personligen tycka att det hade varit mer naturligt att göra detta gemensamma lån via EMU och inte EU. Möjligen såg man ett värde i att ha med länder som Sverige som borgenär för kalaset.

Vad fick Merkel att helt plötsligt byta fot? Det är nog inte enbart av solidariska skäl som man vill stötta de andra länderna. Sedan 1999 har den geopolitiska kartan ritats om och idag finns det stater som mer än gärna går med på att ge lån till krisdrabbade länder. Kina visade sig vara behjälpliga att rädda det norska flygbolaget Norwegian för ett par veckor sedan och Xi Jinping hade mer än gärna velat ge ett lån till Italien. Den stora kostnaden för det lånet skulle inte vara räntan. Vi har sett prov på hur Kina kan utnyttja sin makt: för ett par år sedan blockerade Grekland för första gången i FN:s råd för mänskliga rättigheter ett inlägg som kritiserade Kinas nedslag på dissidenter. Detta efter att ett statligt kinesiskt bolag hade köpt Greklands största hamn. Vi behöver ha ett starkt Europa som har möjlighet att stå enat för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Och tack vare en myrkott har vi tagit ett rejält kliv dit.

Stockholm 5 juni 2020

 Erik Nilsson, ansvarig tillgångsallokering på Öhman Fonder

Kontakt

Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsallokering på Öhman Fonder
Erik Nilsson

Ansvarig för tillgångsallokering

Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn samt av Öhman Bank S.A, en bank som står under tillsyn av Commission de Survevillance du Secteur Financier i Luxemburg (tillsammans”Öhman”). Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.