Tillväxtmarknader – läge att investera?

Tillväxtmarknaders roll i en portfölj

 ”Om man ska investera i ett tillgångsslag med ett långsiktigt perspektiv är en bra aspekt att väga in den underliggande tillväxtpotentialen”, säger Erik Nilsson och visar en graf över real BNP-tillväxt på tillväxtmarknader jämfört med utvecklade marknader.

”På tillväxtmarknader har den reala BNP-tillväxten under de senaste tjugo åren i genomsnitt varit runt fem procent medan motsvarande siffra på utvecklade marknader varit omkring två procent. Samtidigt har den genomsnittliga årsavkastningen för aktier på tillväxtmarknader varit betydligt bättre under denna period. Den fråga man nu bör ställa sig är om denna utveckling kommer fortsätta under de kommande tio åren”, säger Erik.

”Jag tycker utsikterna för en god tillväxt på tillväxtmarknader ser bra ut även framöver. En viktig faktor har att göra med de demografiska förutsättningarna. Tittar man på hur den arbetsföra befolkningen förväntas utvecklas i Indien till exempel, så ser man att en betydligt större massa befinner sig i arbetsför ålder om tio år. Och ju fler som kan arbeta, desto fler kan bidra till tillväxt. Det är på tillväxtmarknaderna som den högsta förväntade tillväxten finns fram till 2030.”

Erik har också gjort en beräkning över förväntad genomsnittlig årsavkastning för aktier på tillväxtmarknader under de kommande tio åren. Den baseras bland annat på prognoser om riskpremier och vinsttillväxt. Den visar att tillväxtmarknader har en högre potentiell tillväxt även framåt.

”Med en placeringshorisont på 10 till 20 år tror jag definitivt att man ska investera på tillväxtmarknader”, säger Erik och betonar att tillväxtaktier är ett effektivt inslag också i en bredare aktieportfölj, vilket han exemplifierar med en bild över den effektiva fronten.

”Med en aktiv ombalansering, i en portfölj som har en 50/50 fördelning mellan tillväxtmarknader och utvecklade marknader, har avkastningen per enhet risk historiskt blivit betydligt högre än om man bara investerar i utvecklade marknader. Det har inte bara att göra med att tillväxtmarknader presterat bättre utan även att de har en relativt låg samvariation och därmed minskar slagigheten i portföljen redan vid en ganska liten andel. Vi bedömer att detta förhållande kommer gälla även i framtiden.”

”Den fråga som återstår är om man ska investera i tillväxtmarknader här och nu. Jag kommer tillbaka till detta senare”, säger Erik och lämnar över till fondförvaltare Björn Nylund.

Öhman Etisk Emerging Markets

Björn inleder med att göra avstamp i en kartbild som visar vilka länder som fonden Öhman Etisk Emerging Markets investerar i. Fonden förvaltas indexnära och följer MSCI Emerging Market Index – ett index som har de största vikterna i Kina, Taiwan, Korea, Indien och Brasilien. Totalt ingår 26 länder i indexet och det består av ungefär 1 400 bolag.

Björn fortsätter med att beskriva hur fonden, enligt en modell i fyra steg, väljer ut bolag ur detta index för att reducera transaktionskostnader och säkerställa en hållbar förvaltning.

”Vi utgår från de 1 400 bolag som finns i indexet, men plockar sedan bort bolag utifrån ett exkluderingsfilter för hållbarhet. Det handlar om bolag som bryter mot internationella konventioner eller som har en verksamhet som kan anses oetisk, till exempelverksamhet kopplad till alkohol, tobak och vapen. Denna granskning genomförs av vår samarbetspartner Sustainalytics. I detta första steg exkluderas cirka fem procent av indexet eller 85 bolag.”

”Att fonden också har en profil som fossilfri innebär att den undviker investeringar i kol, olja och gas. I och med detta försvinner ytterligare 128 bolag i vår screening. Nästa steg är att ge fonden en bättre ESG-profil och här har vi valt att ranka bolagen och enbart inkludera de 75 procent av antalet bolag med lägst ESG-risk i varje sektor. Därmed försvinner ytterligare 377 bolag, eller motsvarande cirka tio procent av indexet.”

”I det fjärde steget använder vi ett så kallat handelsbarhetsfilter, där vi utesluter de allra minsta bolagen i indexet och plockar bort de länder som vi bedömer är väldigt kostsamma att handla på, i förhållande till den vikt de har i indexet. Vi handlar också amerikanska eller globala depåbevis för vissa marknader för att hålla ned transaktionskostnader. Detta steg tar bort ytterligare 550 bolag från det ursprungliga indexet.”

”Processen mynnar ut i en målportfölj om cirka 250 bolag, vilket motsvarar 63 procent av indexet”, säger Björn och illustrerar sedan vilken effekt fondens fokus på bolag med låg ESG-risk får.

Han jämför den totala hållbarhetsrisken för indexet med motsvarande risk för fonden genom att ta de enskilda bolagens riskvikt och multiplicera med dess ESG-risk. Slutsatsen är att fonden uppvisar en betydligt lägre siffra för denna typ av risk: 24,4 mot 27,5.

”Det är en relativt stor förbättring av ESG-risk även om den kan upplevas som marginell utifrån de absoluta talen och det är också det som gjort att fonden fått högsta möjliga antal hållbarhetsglober av Morningstar”, förklarar Björn och säger vidare att till exempel Pakistan är ett land som helt och hållet uteslutits ur fonden. Anledningen är att landet inte har ett enda bolag som klarar Öhman Fonders hållbarhetskriterier.

På bolagsnivå är det Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC) som sticker ut som det innehav som bidragit mest till att reducera ESG-risken i fonden. Det är ett bolag som idag har knappt åtta procent av portföljvikten och som Öhman Fonders chef för ansvarsfulla investeringar, Fredric Nyström, har specialgranskat.

Taiwan Semiconductor – en hållbarhetsstjärna som Öhman Fonder väljer in

”Taiwan Semiconductor (TSMC) är en av världens största tillverkare av halvledare. Bolagets är närvarande i princip på alla marknader i världen och har 48 000 anställda”, förklarar Fredric och säger att bolaget bockat av samtliga hållbarhetskriterier som finns för fonden.

”Bolaget möter fondens grundläggande hållbarhetskrav. Och i ESG-analysen, där vi tar hjälp av konsulten Sustainalytics och deras modell, landar TSMC på en låg ESG-risk med en rating på 15 på en skala från 0 till 100.”

Fredric visar en bild som illustrerar hur profilen för TSMC:s ESG-risker ser ut.

”Initialt görs en bedömning av bolagets hela riskexponering. Den beskriver vilka risker bolaget måste förhålla sig till och utgår bland annat från vilken sektor det verkar i, hur många länder man är närvarande i och storleken på bolaget. I nästa steg tittar man på hur stor andel av ESG-riskerna som bolaget hypotetiskt kan hantera. Det finns alltid en liten del som ligger utanför dess påverkan. I ett tredje steg tittar man på de processer som finns på plats för att hantera dessa hypotetiskt hanterbara risker. Det man i slutändan landar i är ett ”management gap”, det vill säga vad företagsledningen borde kunna hantera i termer av ESG-risk och vad man faktiskt gör.”

”När man summerar detta gap med de risker som bedöms som icke-hanterbara resulterar det i en rating för bolagets ESG-risk. TSMC tillhör de sju procent av sektorn som har en låg risk. Det som också är positivt är att bolaget förbättrat sig under de senaste åren, 2019 hade man en ranking på 17,8 mot nuvarande 15.”

Fredric fortsätter djupdykningen i TSMC och förklarar vad det är bolaget gör för att uppnå en så låg hållbarhetsrisk.

”Jag har tagit med innehållsförteckningen från deras årsrapport som jag tycker förklarar detta på ett övergripligt sätt. Det är ett exempel på ’best practice’ och sällan man ser så bra redovisning från ett bolag, inkluderat bolag på utvecklade marknader.”

”Om vi börjar med ’sustainable governance’ har de en tydlig ledningsstruktur, med ansvarsfördelning från styrelse och nedåt. De har också tydliga riktlinjer och processer på plats. Vidare har de identifierat fokusområden, det vill säga områden de själva anser är viktigast att jobba med såsom innovation och service, leverantörskedjan och att vara en inkluderande arbetsplats. Slutligen rapporterar de enligt en internationellt erkänd hållbarhetsstandard som heter GRI ’Global Reporting Initiative’. Som grädde på moset har de en oberoende verifiering av rapporten från tredje part. Det är tyvärr sällan man ser en sådan noggrannhet och kvalitet, bolaget sticker ut i fonden men även globalt.”

Fredric lämnar över ordet till Björn för en analys av avkastningen för fonden Öhman Etisk Emerging Markets.

Avkastning och analys

”Jag har tittat på avkastningen 2019 och första kvartalet i år”, säger Björn och visar en graf över Öhman Etisk EM:s utveckling exklusive förvaltningsarvode men inklusive övriga kostnader i förhållande till MSCI EM Index. Under fjolåret avkastade fonden 5,6 procentenheter bättre än index och efter det första kvartalet hade försprånget ökat till cirka 10,4 procentenheter mätt från 1 januari 2019.”

”Vad beror det här på? För att ta reda på det grupperar vi de bolag som exkluderas ur vår fond utifrån våra hållbarhetskriterier och räknar ut respektive grupps bidrag.”

”Om vi börjar med kriteriet fossila bränslen så har den exkluderingen bidragit positivt. Bolagen i den här gruppen har alltså utvecklats sämre än index under perioden. Det förklaras av ett par större händelser där först och främst dammolyckan i Brasilien under inledningen av 2019 fick aktiekursen i gruvbolaget Vale – ett bolag vi exkluderat – att backa kraftigt. Därutöver har oljepriset fallit kraftigt i början på 2020, vilket påverkat aktiekurserna för våra fossila exkluderingar negativt (och därmed fondens relativa avkastning positivt).”

”Vad gäller bolag med hög ESG-risk kan man även här se att bidraget varit positivt. Det som är mest värt att nämna är det kinesiska söktjänstbolaget Baidu som hade en väldigt besvärlig period under våren 2019 och därmed bidrog starkt till det positiva bidraget.”

”De två övriga kategorierna – internationella konventioner och oetiska bolag – har inte bidragit i någon större omfattning jämfört med de andra grupperingarna. Men en effekt av att vi plockar bort bolag gör också att vi får en övervikt i de som återstår. Det påverkar också bidraget i förhållande till index. För att mäta detta bidrag har vi lagt till en kategori som vi kallar ’övervikter’, den kategorin har bidragit starkt positivt under perioden.”

”När vi summerar samtliga kategorier får vi ett positivt hållbarhetsbidrag på knappt nio procentenheter under perioden.”

Björn lämnar över till Daniel Bergman som har hämtat in information om fondens utveckling kontra andra liknande fonder på marknaden via Morningstar Direct.

”Om man ser till avkastningen över de senaste fem åren så kan man konstatera att fonden presterat väldigt väl jämfört med andra fonder i samma jämförelsegrupp. Globalt sett rankas den bland de 10 procent bästa och bland de svenska aktörerna som har en tillväxtmarknadsfond rankas den högst på två, tre och fem års sikt.”

Daniel lämnar över till Fredric som ska berätta om det påverkansarbete som Öhman bedriver.

Aktivt ägande – viktig del i att vara ansvarsfull investerare

”Aktivt ägande är en viktig del i att vara en ansvarsfull investerare. Det är också en av de sex principerna i FN-initiativet ’Principles for responsible investment’ – en princip som vi arbetar  efter. Samtidigt måste man vara ödmjuk inför det faktum att vi inte är speciellt stora i de bolag vi äger, globalt sett. Därför har vi som strategi att arbeta tillsammans med andra investerare för att påverka såväl bolag som sektorer.”

”Ett sådant initiativ är länkat till den katastrof som skedde i Brasilien förra året då Brumadhino-dammen brast och ledde till att 300 människor omkom. Fyra år tidigare hade vi en liknande olycka i Brasilien. I båda fallen var bolaget Vale, som vi nämnt tidigare, ansvariga. Men det är långt ifrån ett bolagsspecifikt problem, i stort sett alla gruv- och utvinningsbolag omfattas av liknande risker. Investerare reagerade därför kraftfullt mot denna katastrof, vilket bidrog till att engelska kyrkan och de svenska AP-fondernas etikråd initierade ett upprop där man gick ut till det breda investerarkollektivet internationellt och frågade efter stöd, vi på Öhman Fonder var naturligtvis med på detta.

”Resultatet blev ett brev med en rad kravställningar som skickades till världens gruvbolag. Man krävde bland annat upplysningar om hur företagen hanterar risker kring avfallsdammar och att information om dammarna skulle redoviss på respektive bolags hemsida. Ett krav var också att bolagsledningen skulle ställa sig bakom denna rapportering. Brevet skickades till 727 börsnoterade bolag, 339 bolag har svarat vilket motsvarar 83 procent av marknadsvärdet globalt.”

”Av fondens innehav har de sydafrikanska bolagen Anglo Gold Ashanti och Impala Platinum svarat och lagt ut information på hemsidan medan det chilenska bolaget SQM ännu inte svarat. Vad man kan se av svaren är att stora bolag som BHP och Vale tar denna fråga på mycket större allvar än tidigare. Förhoppningsvis kommer det som började som en tragisk olycka att leda till något positivt i förlängningen delvis som ett resultat av att vi som investerare tar vårt ansvar i frågan.

Ordet lämnas återigen över till Erik som ska försöka besvara frågan om det är läge att investera på tillväxtmarknader nu.

Tillväxtmarknader – är det läge att investera?

”Eftersom vi är mitt i en pandemi är frågan svår att besvara. Mycket av timingen kommer därför vara kopplat till när vi börjar se ljuset i tunneln. Men jag kan resonera kring de tre aspekter som vi använder i vår process; värdering, konjunktur och sentiment”, säger Erik och fortsätter:

”Värderingen har vi varit inne på tidigare, men om man ser till sentimentet så är riskaptiten för närvarande på aptitliga nivåer. Vi har sammanställt en graf som visar på hur väl investerare blivit kompenserade för att bära risk under de senaste sex månaderna. Det vi kan se är att man blivit helt normalt kompenserad för risktagande fram till i år då detta mått just nu ligger två standardavvikelser under det normala. Det är nivåer som man befunnit  sig på under de senaste kriserna som den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers och IT-bubblan. Således säger den här modellen att man ska investera nu, men då bör man  vara uthållig och investera långsiktigt. Att följa denna indikator är förmodligen en bra idé om man har flera års placeringshorisont, men på kort sikt är det mycket osäkert.”

”En annan aspekt som skulle kunna gynna tillväxtmarknader framöver är dollarkursen. Historiskt har en svagare dollar varit positivt för tillväxtmarknader kontra utvecklade marknader. När pandemin ebbar ut kommer vi förmodligen se en svagare dollar, detta med tanke på att Fed har sänkt räntan till noll och infört rekordstora stimulanser. Därmed skulle också tillväxtmarknader gynnas. Den långsiktigt förväntade avkastningen för tillväxtmarknader är, som vi nämnt tidigare, hög och riskaptitindex är lågt, vilket talar för aktier generellt. Sammantaget tycker vi därför att man kan börja investera försiktigt på tillväxtmarknader i den långsiktiga värdepappersportföljen” avslutar Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsallokering på Öhman Fonder.

Missa inte kommande webbsändning onsdag 22 april. Öhman Fonders prisbelönta ränteteam förklarar hur vi ser på möjligheter och utmaningar framöver när det gäller investeringar i företagsobligationer. Hoppas vi ses!