Krönika: Är grodan redan skållad?
I föregående krönika lyfte vi börsens känslighet för räntenivån, ett ämne som fortfarande är synnerligen aktuellt. Både räntenivån och förändringstakten spelar en viktig roll för börsens utveckling framåt. Den amerikanska 10-årsräntan har sedan årsskiftet stigit med nästan 60 punkter från 0,9 procent till 1,5 procent, när räntan stod som högst under februari. Dessutom bröts nivån 1,5 procent som marknaden på senare tid utsett till en psykologiskt viktig nivå. Är grodan, som introducerades i tidigare krönika, redan skållad? Och nu på väg upp ur grytan? Nej, vår bedömning är att grodan möjligen övervägde att hoppa upp, men eftersom temperaturhöjningen avtog, är tillvaron i grytan trots allt mer behaglig än uppe i kalla luften.
Frågan vi bör ställa oss nu är om marknadsräntan fortsatt kommer att stiga i denna takt. Vi bedömer att så inte är fallet. Europeiska centralbanken (ECB) har redan signalerat att de övervakar räntenivån noggrant, och att nivån inte får störa tillväxtprognosen. Den Amerikanska centralbanken (FED) har inte lika explicit försökt att ”prata ner” långa marknadsräntor, men retoriken i deras uttalanden är fortfarande mjuk.
FED har ett så kallat dualt mål. FED ska både upprätthålla prisstabilitet, formulerat som två procents inflation, och främja full sysselsättning. Just nu är FED tydliga med att det är det senare målet som är i fokus. Målet delas även med den nytillträdda finansministern Janet Yellen, vars ambition är att nå full sysselsättning under 2022. Koordinerad finans- och penningpolitik har aldrig varit tydligare. Yellen satt själv som ordförande för FED mellan 2014 och 2018. FED:s ordförande Jerome Powell och Yellen har dessutom arbetat inom FED tillsammans sedan 2012. Att Powell under en presskonferens biter sig i tungan för att inte kalla Yellen för ”Chair Yellen” (Chair of Federal Reserve) av gammal vana, gör det hela än mer underhållande.
I Yellens och Powells värld är inte en åtstramande lång marknadsränta förenligt med att nå det tuffa sysselsättningsmålet. Fallande börskurser brukar heller inte öka viljan att nyanställa hos bolagen. Därför bedömer vi att FED snabbt kommer att stävja stigande marknadsräntor. Antingen genom att göra som ECB i ett första skede, försöka ”prata ner” räntenivån. Om det inte fungerar har FED kraftfulla verktyg i form av obligationsköp för att hålla nere långa marknadsräntor. Då uppstår en situation som påminner om det som redan sker i Japan och kallas för ”Yield Curve Control” (köp av statsobligationer för att nå en viss räntenivå).
Vi bedömer inte att FED har problem med att riktningen på långa marknadsräntor är stigande, men det är återigen hastigheten som kan vara problematisk. Marknaden är dock inte intresserad av att göra något långsamt och försiktigt, utan vill otåligt redan nu diskontera rörelser som anses inträffa inom några kvartal. Det är därför troligt att rörelsen på marknaden kan bli kraftig i båda riktningarna under den närmaste tiden, men när det väl kommer till kritan drar FED det längsta strået. Under tiden behåller vi en övervikt i aktier i våra värdepappersportföljer och njuter liksom grodan av det lagom varma vattnet.
Kontakt
Erik Nilsson
Ansvarig för tillgångsallokering