Marknadskommentarer, Nyheter

Bilindustrin drabbades av en Whiplash-skada

1918 föddes Jay Wright Forrester som senare blev professor på Massachusetts Institute of Technology. Hans teorier förklarar produktionsstoppen i bilindustrin som vi upplevt på senare tid. Hur kan tillverkarna av halvledare missa att tillverka tillräckligt med komponenter?

Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsallokering på Öhman Fonder.

Jay Wright Forrester var pionjär inom områden som systemdynamik och försörjningskedjor. Redan 1961 skrev han boken ”Industrial Dynamics” som beskriver hur företag i en försörjningskedja ska ta höjd för oförutsedda förändringar i efterfrågan, det som på engelska kallas ”Supply Chain Management”. Vid en första anblick låter det enkelt – att ta emot en order och producera tillräckligt mycket för att möta ordern – men blir genast mer komplext om man tar hänsyn till att det finns fler aktörer i försörjningskedjan, osäkerhet kring orderprognoser samt långa ledtider för att ställa om eventuell produktion.

Forrester ställer upp ett diagram med en förenklad försörjningskedja: Kund/Detaljhandel/Grossist/Tillverkare/ Leverantör.

Kunden styr efterfrågan och i normala tider när efterfrågan är stabil fungerar försörjningskedjan väl. Problemen i kedjan uppstår vid en större och oförutsedd ökad efterfrågan. Låt oss säga att kunderna den här månaden efterfrågar dubbelt så många varor. Detaljhandlaren blir överlycklig och ser till att lägga en dubbelt så stor order hos grossisten för att möta efterfrågan samt passar även på att lägga lite extra på lager. Dessutom uppjusterar handlaren prognosen för kommande order. Grossisten tänker likadant och lägger ännu mer på lager. För varje led i försörjningskedjan populeras prognosfelet som växer dramatiskt. När kunden månaden efter går tillbaka till ett normalt beteende  står varje aktör i försörjningskedjan med överfyllda lager. Fenomenet där en liten förändring i efterfrågan får större och större amplitud ju längre bort från slutkonsument aktören befinner sig, kallas för ”Forrester-effekten” eller ”The Bullwhip Effect”. Det vill säga på samma sätt som när man slår en piska får en liten rörelse av handleden större effekt ju längre piskan är.

För att mildra effekterna behöver aktörerna föra en nära dialog genom hela kedjan. Men under en pandemi där slagen i efterfrågan många gånger har varit helt hänsynslösa spelar det nästan ingen roll hur sofistikerade prognosmodeller eller hur nära dialoger aktörerna har. Risken är överhängande att piskan kan slå åt båda håll och att flaskhalsar i produktionen kan dyka upp var som helst i kedjan. Under februari och mars har bilindustrin ställts inför denna situation. De idag tekniskt avancerade bilarna, som mer eller mindre är rullande datorer, har stort behov av halvledarkomponenter. Då bilindustrin till följd av pandemin i ett första skede drog ner behovet av halvledare för att sedan kraftigt öka detsamma, har de skapat precis en sådan pisksnärt som är svår att hantera. Parallellt har dessutom behovet av att arbeta hemifrån ökat, vilket i sin tur leder till ökade köp av datorer och annan elektronik som också innehåller halvledare och efterfrågan har därmed fullkomligt exploderat.

Halvledarkomponenter är dessutom inte snutna ur näsan utan det krävs långa ledtider för att bygga ut produktionen. Idag uppskattar bilindustrin att det kan ta mellan sex och tolv månader innan produktionen är i fas med efterfrågan. Under mars meddelade Volvo att man avser stoppa tillverkningen i sina fabriker mellan två och fyra veckor på grund av halvledarbrist.

Nyheten om halvledarbrist har egentligen florerat sedan februari och den stora marknadsrörelsen internationellt ägde rum mellan åttonde februari och åttonde mars. Bilsektorn föll då 17 procent jämfört med världsindex. Det dröjde dock till senare delen av mars innan aktiekurserna föll i svenska bilrelaterade bolag.

Flaskhalsar och störningar i produktion är förstås skadligt och kan fördröja återhämtningen i världsekonomin. Den långa trenden av positiva överraskningar och uppreviderade bolagsvinster kan komma att brytas tillfälligt, vilket historiskt brukar straffa börsens utveckling. Samtidigt ska vi komma ihåg att stigande efterfrågan är något som i grunden är bra. När det dessutom är sällanköpsvaror som drabbas av ”Forrester-effekten” är möjligheterna större att faktiskt ta igen utebliven produktion lite senare. Värre är det för bolag som säljer dagligvaror som exempelvis kaffe om det skulle råda stor brist på kaffebönor. Troligen dricker vi inte två koppar kaffe extra om dagen för att ta igen utebliven tidigare konsumtion. Men den där lastbilen kanske vi har nytta av även om leveransen dröjer någon månad extra. Därför bedömer vi att även bilindustrin återhämtar sig från en tillfällig whiplash-skada på sikt.

Kontakt

Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsallokering
Erik Nilsson

Ansvarig för tillgångsallokering

Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn. Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.

Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.