Marknaden 2022 – en tragedi i två akter?

När nu ridån gått ner för första akten av 2022 kan vi konstatera att nästan samtliga tillgångsslag har haft en usel utveckling under första halvåret. Svenska aktier föll med 27 procent och globala aktier med 20 procent. När aktiemarknaden utvecklas negativt brukar vanligtvis räntemarknaden utvecklas positivt. Dessvärre var det inte så under första halvåret utan även den svenska obligationsmarknaden uppvisade negativ utveckling med minus sju procent. Även företagsobligationer uppvisade negativ utveckling och den svenska fastighetsbranschen som väger tungt i index var oälskad av investerarna. Med andra ord har det varit utmanande för en tillgångsallokerare att hitta platser att gömma sig på. Den svenska kronan har dock fungerat som en stötdämpare, där avkastningen på utländska innehav utvecklats cirka tio procent bättre tack vare valutaeffekter.

Hur hamnade vi här kan vi fråga oss?

Huvudrollsinnehavare i tragedin är den amerikanska centralbanken Federal Reserve (FED), men det finns också framstående biroller i form av hänsynslösa despoter parat med kinesisk virusbekämpning. Redan i höstas kom signaler om att FED var redo att växla fokus från att nå full sysselsättning till att bekämpa inflationen. Dock förstod inte marknaden, och förmodligen inte ens FED själva, hur högt inflationen kunde stiga och hur snabbt centralbanken var tvungen att svänga avseende förd penningpolitik. Från att FED i januari fortfarande köpte stora mängder obligationer har centralbanken upphört med köpen och låter nu tvärtom obligationsportföljen minska med cirka tio procent per år. Styrräntan har höjts från noll till 1,5 procent. Dessutom har höjningstakten, där något annat än 25 punkter per höjning varit helt otänkbart, nu ökat till både 50 och senast 75 punkter. En 180 graders kovändning är förmodligen en för svag liknelse i sammanhanget.

Vi anade att inflationstrycket under 2022 förmodligen skulle vara högt, men det fanns ändå ljusglimtar i form av minskade flaskhalsar i produktionskedjor. Allt ställdes på ända när det ryska invasionskriget i Ukraina blev ett faktum. Återigen fick vi en olje- och gasprischock, då Ryssland använde sina råvaror som sanktionsmedel mot EU. Dessutom steg priser på spannmål och för matproduktion, då Ukraina är en av världens största exportörer. Till råga på allt blev vi påminda om Kinas nolltolerans mot Covid-19. När Kina precis börjat lätta på penningpolitiska åtstramningar, uppdagades ett nytt utbrott av den extremt smittsamma omikron-varianten BA.2. Då försvann raskt den kinesiska tillväxtmotorn och i stället infördes extrema nedstängningar som drabbade närmare 45 städer och 400 miljoner kineser. Alla dessa händelser var starkt inflationistiska och har förstås fått centralbanker att justera både upp sina inflationsprognoser och ned sina tillväxtprognoser.

Ska vi försöka blicka framåt i stället?

Konjunkturutsikterna är fortfarande dystra och vi kan precis ana en sekvens av vikande efterfrågan, vilken i slutändan kan leda till anställningsstopp och sparpaket från företagen. Vi tror dock inte på en djup och långvarig recession, då vi till exempel har en mycket bättre rustad bankbransch den här gången jämfört med när finanskrisen briserade. En joker i leken kan förvisso vara en kollaps i kryptovalutor, där många privatpersoner spekulerar och där transparens och regleringar är låga. Den högt spekulativa aktiemarknaden har redan tagit höjd för en hel del dåliga nyheter, men vår bedömning är att marknaden främst tagit höjd för högre räntor och minskande penningmängd. Nästa variabel som kan driva fram en sämre börsutveckling tror vi kan vara lägre företagsvinster, som än så länge hållit sig bra och där företag kunnat föra över ökade produktionskostnader ut till kund. Vi menar att detta kommer att bli svårare och svårare framöver och därför tror vi att företagens marginaler kan försämras. Det stora skiftet från ”Just in Time” till ”Just in Case” där företagen behöver diversifiera produktionskedjor kan också under en tid försämra produktiviteten, när investeringar kommer att behöva göras för att kunna producera lika mycket som tidigare.

Lägre efterfrågan från deppiga hushåll och högre finansieringsräntor är generellt sett ingen bra miljö för företagsvinster och vi ser en överhängande risk för att vinsterna kan falla under det närmaste året. Vi tror dock att FEDs kraftiga räntehöjningar och minskande penningmängd så småningom kan få ner inflationen även om det sker till priset av en recession. Vi är därför underviktade i aktier generellt och svenska cykliska aktier i synnerhet för tillfället. Dock är undervikten mindre än normalt vid denna typ av makroekonomisk miljö, eftersom våra taktiska indikatorer signalerar att vi kan få en rekyl uppåt på börsen under de närmaste månaderna. Faller inflationen snabbare än vi bedömt, kan vi få se en ljusare utveckling där svenska små bolag har stor potential. Året behöver inte sluta i tragedi, men FED är fortfarande huvudrollsinnehavare och deras möte i september sätter tonen för andra akten.

Stockholm 13 juli 2022

Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsallokering på Öhman Fonder