Snabba Ville har ingen lilltå
En kall vinterdag tidigt 1990-tal och en frustrerad pojke kämpar med att dra upp blixtlåset på jackan. På något vis har blixtlåsraderna hamnat snett, varför inte ens omilt våld verkar fungera. Bakom pojken står en inkännande far och studerar eländet på någon meters håll. Lugnt och stilla undrar fadern om pojken känner till snabba Ville? Pojken rycker irriterat på axlarna och fortsätter att fruktlöst dra i blixtlåset. Fadern fortsätter. ”Han är den snabbaste revolvermannen i vilda västern. Men snabba Ville har ingen lilltå”. Pojken förstod inte där och då varför stackars lilltålöse Ville var viktig för att lyckas med uppgiften. Pappan ville förstås förmedla att även om man har en ambitiös målsättning gäller det att inte ha för bråttom och att utföra saker i rätt ordning. När pojken investerade på börsen något decennium senare gjorde dock Ville sig påmind igen.
Marknadsåterhämtningen sedan 29 september har varit enorm. Utvecklingen för de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen (OMX30) har varit upp närmare 20 procent. Under nedåtgående marknader, så kallade björnmarknader, vet vi att tillfälliga rekyler uppåt kan vara kraftiga. Rörelser på upp till 10-15 procent är inte ovanliga, och den senaste rörelsen tillhör helt klart de kraftigare.
Nu ställer jag mig frågan: Är detta den stora vändningen? Det vill säga vändningen som är inledningen på en ny konjunkturcykel. Vi hör ofta att ”marknaden springer ju alltid före”. Det är förvisso sant, men då behöver vi göra en djupare analys innan vi bestämmer oss för om den senaste rörelsen är en riktig vändning eller bara ett så kallat björnmarknadsrally. Som ett stöd i denna analys har vi studerat de senaste åtta recessionerna i USA och noterat när marknaden brukar vända vid recessionen. Analysen visar tydligt att botten brukar uppstå i den senare delen av recessionen, cirka två tredjedelar in. Vid recessionen 1991 vände marknaden tidigast, strax efter att halva recessionen genomlöpt. I genomsnitt vänder marknaden sex månader innan recessionen officiellt har upphört. Om vi utgår från att detta historiska mönster upprepar sig, borde vi rimligen inte ha sett vändningen på marknaden innan vi ens har trätt in i recessionen.
På vilka sätt kan vi ha fel? Det första argumentet är att vi kanske undviker recessionen helt. Tyvärr ser vi lite för många indikatorer som pekar på motsatsen. Räntekurvan är inverterad (korta 2-åriga obligationer har högre ränta än långa 10-åriga), asiatisk export bromsar in kraftigt, nya order hos tillverkningsbolagen minskar och huspriserna sjunker. Sedan måste vi vara ödmjuka inför att alla historiska mönster inte upprepar sig, men då behöver vi ha ett mer trovärdigt argument än att enbart säga ”This time is different”. Det andra argumentet varför vi skulle kunna ha fel är att vi redan nu befinner oss i recession och att den skulle upphöra redan under första kvartalet 2023. Detta är en möjlighet, då det är The National Bureau of Economic Research (NBER) som definierar det officiella start- och slutdatumet för en recession. Eftersom detta sker i efterhand är det tänkbart att recessionsdatumet sätts lite tidigare, när all makroekonomisk statistik är publicerad och färdigreviderad. Vi ser dock väldigt få tecken på att USA skulle befinna sig i recession just nu. Arbetslösheten är nästan på den lägsta nivån sedan 1950-talet, försäljningen och industriproduktionen befinner sig på fortsatt höga nivåer. Bruttonationalprodukten presenteras med ganska lång eftersläpning, men den amerikanska centralbankens ”GDP-Now” som är en slags indikator, visar på god aktivitet. Med andra ord gör vi tolkningen att det värsta vad gäller makroekonomin finns framför oss.
Skulle recessionen kunna bli väldigt kort och inte så djup? Möjligen, men om vi återigen pratar om sannolikheter, är det inget bra tecken att bostadspriser och bostadsförsäljningar fallit. Det är mycket i amerikanska ekonomin som på ett eller annat sätt är kopplat till bostadsmarknaden och det brukar få stora konsekvenser för arbetsmarknaden, med några kvartals fördröjning, när bostadspriser uppvisar ett längre och kraftigare fall. Vi får återigen vara ödmjuka inför att vi kan ha fel, men oddsen är inte till vår fördel i ett sådant fall. Marknaden springer ju alltid före, men så har den heller ingen lilltå.
Stockholm 13 december 2022
Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsallokering på Öhman Fonder
Kontakt
Erik Nilsson
Ansvarig för tillgångsallokering
Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn. Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.
Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.