Valrysaren över och marknaden gäspar
Då är det svenska riksdagsvalet avgjort och moderatledaren Ulf Kristersson inleder arbetet med att försöka bilda regering. Trots att valet var extremt jämnt och på många sätt en rysare, har varken valutamarknaden eller räntemarknaden reagerat nämnvärt på nyheter som berört opinionsläget. Är marknaden helt ointresserad av politik?
Absolut inte. Obligationsmarknaden har många gånger varit den utlösande faktorn för att byta ut regeringar, men marknadens intresse uppstår först när tre parametrar är uppfyllda. Så när blir marknaden intresserad av politik? Tänk på de tre S:en – storlek, skuld och statsduglighet – och i den ordningen.
Storlek. Statens storlek i ekonomiska termer är den viktigaste parametern och förklarar varför amerikanska val får väldigt mycket uppmärksamhet och enligt min mening lite för mycket. Som långsiktig investerare ser vi som regel igenom de stora slag som brukar inträffa i samband med amerikanska val, men likväl vet vi att det uppstår slagigheter eftersom den amerikanska marknaden är en så pass stor del av världsindex. I anslutning till de två senaste amerikanska valen blev det tioprocentiga rörelser på börserna världen över. Valet 2016 präglades av oro över att Trump skulle vinna och valet 2020 av oro över ett oklart valresultat där maktskiftet skulle bli en utdragen händelse mitt under Coronakrisen.
Skuld. Om statsfinanserna är i dåligt skick och risken för en betalningsinställelse är förestående är den andra parametern skuld av högsta intresse för marknaden. I ett sådant läge stiger marknadsräntorna för att kompensera för konkursrisken. Detta fördyrar statens upplåningen vilket ytterligare ökar skuldbördan. Dessutom kan utländska investerare kräva att obligationerna ställs ut i en internationell valuta. Om dessutom den inhemska valutan försvagas under tiden kommer skuldsituationen förvärras än mer. Den svenska 1990-tals krisen är ett bra exempel där utländska investerare dömde ut Sveriges statsfinanser och enda vägen ut var en lång och mödosam skuldsanering.
Statsduglighet. Till sist har vi statsdugligheten och den brukar bli viktig först när någon av de tidigare två parametrarna är ett problem. Greklandskrisen 2010 till 2012 är ett bra exempel, då både storleken och skulden var ett problem. Grekland är ju ingen stor ekonomi i sig, men eftersom Grekland är ett euroland riskerade en kollaps av den grekiska ekonomin att dra med sig euron ner i fallet. Under denna period var marknaden på helspänn under de omröstningar som skedde i det grekiska parlamentet. Bloomberg uppdaterade i realtid hur de olika parlamentsledamöterna röstade gällande de fem sparpaketen som genomfördes. Dessutom var marknaden nervös över att EU-skeptiska partier skulle komma till makten när regeringar kom och gick. Italienska val brukar också vara av stort intresse av samma skäl och eftersom Italien byter regering i genomsnitt en gång per år finns det gott om tillfällen för marknaden att bli nervös.
Så varför betraktar marknaden det svenska valet med en gäspning? Storleken är inget problem. Sverige utgör inte en stor del av världsekonomin och är heller inget euroland. Skulden är heller inget problem. Vi har goda statsfinanser med låg statsskuld, välkapitaliserade banker och numera lång tradition av god budgetdisciplin. Statsdugligheten utgör heller inget problem. Detta val stod mellan två kandidater som båda har regeringsvana. Det finns gott om saker för marknaden att vara orolig över så när tillfälle ges för en gäspning kanske vi ska passa på att vila en stund.
Stockholm 16 september 2022
Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsallokering på Öhman Fonder.
Kontakt
Erik Nilsson
Ansvarig för tillgångsallokering
Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn. Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.
Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.