Vilken bantningsmetod väljer den amerikanska centralbanken?
William Banting var verksam i London under 1800-talet och gav upphov till begreppet bantning. Han led ständigt av övervikt under sin verksamma tid som predikant och begravningsentreprenör, men slutade äta socker och stärkelserik mat när han pensionerade sig, vilket ledde till att han gick ner kraftigt i vikt. Lärdomarna sammanfattade han i boken ”The Banting Method”. Sedan dessa har det kommit en uppsjö av olika bantningsmetoder och vi undrar nu vilken penningpolitisk bantningsmetod som Jerome Powell och den amerikanska centralbankens övriga ledamöter kommer att välja, nu när inflationstakten är på väg att vända nedåt.
Upprepade utbudschocker som flaskhalsar, högre energipriser, inkomstcheckar och inte minst krig, har väckt inflationen till liv på ett sätt som vi inte har sett sedan 70-talet. När inflationsringarna på vattnet nu har letat sig in i form av ökad inflationskompensation i hyror och löner, kommer det att bli en mycket mödosam process att reversera vågen. Det mesta tyder dock på att inflationstakten mätt som konsumentprisindex (KPI) i USA har toppat och är på väg att vända ner för denna gång.
Energipriser och begagnade bilar kommer successivt bidra mindre till inflationstakten de närmaste månaderna och de berömda flaskhalsarna som drivit upp priser på frakter och insatsvaror håller också på att lätta. Nivån på KPI i juni var cirka 9 procent och nu senaste i augusti var det på 8,2 procent. KPI är ju det som möter konsumenternas plånböcker, men för centralbanken finns det andra mått som är viktigare för de penningpolitiska besluten. Centralbankens favoritmått är Personal Consumer Expenditures (PCE) som byggs och beräknas lite annorlunda än KPI. PCE exklusive energi och mat ger en bättre signal var inflationstakten antas vara på längre sikt och är för nuvarande på 4,9 procent, vilket skulle kvalificera patienten till en Gastric Bypass-operation. Löneökningar på 6,7 procent (enligt Atlantas regionala centralbank) och hyresökningar på 6,2 procent kan hålla det underliggande inflationstrycket uppe på obekväma nivåer för centralbanken.
När nu inflationstakten mätt som KPI kommer sjunka och dessutom sjunka kraftigt kommer pressen öka på centralbanken att släppa på svältdieten som 300 punkters räntehöjning har inneburit. Därför kommer det bli intressant att veta vilken typ av bantningsmetod centralbanken kommer att välja. Blir det en form av LCFH med GI-kost, där de drastiskt minskar intaget av snabba kolhydrater i form av minskade obligationsköp och försöker stabilisera blodsockernivån i form av PCE över tiden. Alternativet är att göra som på 70-talet då det var stora svängningar i inflationen och när centralbanken hela tiden valde att kasta penningpolitiken mellan stimulans och åtstramning på ett sätt som aldrig lyckades stabilisera inflationen. Om centralbanken väljer någon sådan form av jojo-bantning riskerar de att sätta i gång en inflationskarusell som blir svår att stoppa.
Med tanke på hur ofta centralbankens ordförande Jerome Powell nämner Paul Volcker (centralbankens ordförande från 1979 till 1987) och lärdomarna från 80-talet, så lutar jag åt att centralbanken kommer att vara uthållig denna gång, även när inflationen kommer ner. Paul Volcker behövde nästan sju hårda år av disciplinerad bantning för att städa upp från 70-talets höginflations-miljö, men förhoppningsvis behöver behandlingen inte ta lika lång tid denna gång om man spelar korten rätt.
Även om centralbankerna håller bantningsdisciplinen, utgör regeringar en hälsorisk när de kan känna sig pressade att spetsa budgetarna med sockerchocker som skattesänkningar och subventioner för att dämpa inflationsbördan. Detta såg vi prov på när Storbritannien presenterade sin så kallade mini-budget. Det underskott som budgeten skulle leda till, när förtroendet för inflationsmålet samtidigt ifrågasattes, mottogs inte väl av marknaden. Marknaden sänkte pundet och fick statsobligationsräntorna att stiga.
Jag hoppas att den brittiska erfarenheten får politiker i andra länder att tänka både en och två gånger innan nya kaloristinna och kortsiktiga budgetar presenteras. Lite hederlig tallriksmodell med diversifierad kost, rejält med fibrer och långsiktigt lägre energiintag tror jag kommer gynna både kropp och ekonomi.
Stockholm 17 oktober 2022
Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsallokering på Öhman Fonder.
Kontakt
Erik Nilsson
Ansvarig för tillgångsallokering
Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn. Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.
Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.