En god lunch för ränteportföljen
Inom finansmarknaden används ofta begreppet ”There’s No Such Thing as a Free Lunch”. Begreppet blev populärt under 70-talet när den kände ekonomen Milton Friedman skrev en bok med samma titel. Betydelsen är att något som verkar vara gratis alltid medför en kostnad någon annanstans i det ekonomiska systemet. Men finns det ändå en gratislunch inom finans? I dagens krönika undersöker vi riskspridning.
Riskspridning har de flesta hört talas om från sparrådgivare, men ändå vet inte alla hur den fungerar och varför den är bra för en portfölj. En välblandad portfölj sprider riskerna i många olika dimensioner. Det kan vara riskspridning mellan olika företag, branscher, regioner och tillgångsslag. Ju spretigare portfölj desto bättre blir riskspridningen. Det enklaste exemplet på riskspridning är förhållandet mellan aktier och obligationer, där obligationer brukar utvecklas bättre än aktier i turbulenta tider. I dessa fall hjälper obligationerna till med att bevara kapitalet vilket sedan kan användas för att investera i aktier då värderingen har blivit mer attraktiv. När vi simulerar portföljer som systematiskt balanserar innehaven mellan olika tillgångsslag som spretar, tillgångsslag som vi säger har svag korrelation, uppstår oftast en högre avkastning till en lägre risk. Denna effekt kallas för rebalanseringsbonus. För att bonusen ska uppstå krävs en portfölj som har möjlighet att just balansera mellan olika dimensioner.
Trots att teorierna är gamla så har många genom åren haft förhållandevis låg riskspridning i sina portföljer, exempelvis har det handlat om aktieportföljen som till stor del bestått av svenska aktier. Genom åren har det dock blivit vanligare att globala aktier fått ett större inslag i portföljerna, vilket tillfört fler dimensioner: både större spridning mellan bolag men också fler branscher, regioner och valutor. Vår erfarenhet är att portföljen får mer attraktiva egenskaper när blandningen mellan globala aktier och svenska aktier utgör cirka hälften vardera av aktieportföljen. Under det förra decenniet började även paletten inom obligationsportföljen bli bredare, där den traditionella portföljen bestod av stats- och bostadsobligationer men där tillgångsslaget företagsobligationer blivit mer populärt att inkludera.
Nackdelen med den svenska marknaden för företagsobligationer är att exponeringen blir väldigt hög mot ett par enstaka branscher, det finns helt enkelt inte så många branscher representerade bland de svenska företagsobligationerna. Om vi då tillför globala företagsobligationer så öppnas möjligheter att investera i fler företag och branscher. Dessutom är likviditeten bättre när handeln sker i de stora valutorna dollar och euro.
Så det kan vara strategiskt klokt att införa ännu en dimension i värdepappersportföljen för att öka riskspridningen. Tänk på att rebalanseringsbonusen kan öka möjligheterna till bättre avkastning till lägre risk. Det kanske inte är en gratislunch, men en lunch som är värd sitt pris.
Kontakt
Erik Nilsson
Ansvarig för tillgångsallokering
Julia Stålbro
Fondförvaltare
Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn. Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.
Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.