Bankernas förhöjda kolesterol
Banken har kommit att bli ekonomins hjärta som förser kroppens alla celler med livsviktigt syre och när banken mår dåligt märks det fort i andra delar av ekonomin. Lärdomen från den stora finanskrisen 2007–2009 var att det var ett misstag att låta alltför stora banker gå omkull okontrollerat. Därför går nu alla centralbankschefer runt med varsin hjärtstartare för precis som vid en hjärtattack är varje minut viktig för att öka chanserna till överlevnad. Under mars höjdes blodtrycket ordentligt i banksektorn och frågan är om vi nu kan blåsa faran över.
I början av mars gick två amerikanska banker i konkurs under en och samma helg: Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank. Det bankerna hade gemensamt var att de båda var nischade där SVB hade specialiserat sig på entreprenörer inom tekniksektorn och Signature Bank var delvis exponerade mot kryptorelaterade företag. Nyheten att SVB hade behövt realisera stora förluster i sina innehav i statsobligationer spred sig som en löpeld och kunderna började i panik ta ut sina pengar. En klassisk ”bank run” eller bankrusning på svenska. Ett uppenbart misstag hos SVB var att de inte hade hanterat sin ränterisk, då en stor del av kapitalet var placerat i långa statsobligationer med löptider på 10 år. När banken behövde stärka det egna kapitalet såldes statsobligationer som det senaste året fallit med upp till 40 procent på grund av den amerikanska centralbankens aggressiva räntehöjningar. Förvisso är det väldigt slapphänt av banken att inte hantera ränterisken bättre. Men till bankens försvar så skapar det amerikanska bankregelverket fel incitament då regelverket faktiskt straffar banker som försöker säkra sin ränterisk. Det absolut vanligaste sättet att säkra ränterisk är genom en så kallad ränte-swap och i det amerikanska bankregelverket läggs vanligtvis en större kostnad på en bank som innehar stora mängder derivat. I det europeiska bankregelverket straffas inte en bank på det viset om banken kan visa att derivatet syftar till att ta bort ränterisken från en obligation.
För att hindra spridningseffekterna av de konkursade bankerna ökade den amerikanska centralbanken insättningsgarantin samt gav ut lån där man accepterade amerikanska obligationer som säkerhet till ett värde av par (samma värde som när obligationen emitterades) och inte marknadsvärdet som snarare var 40 procent lägre.
Trots att de amerikanska myndigheterna opererade in en pacemaker spred sig hjärtattacken vidare till det europeiska banksystemet och där blev det uppenbart vilken bank som hade för högt kolesterolvärde. Den schweiziska storbanken Credit Suisse som tillhörde en av världens 30 systemviktiga banker och som dessutom hade dragits med problem i åratal blev nästa offer. Men återigen stod en centralbank, den schweiziska, redo med en hjärtstartare genom att ge grannbanken UBS ett erbjudande de inte kunde motstå.
Bankoron verkar ha lugnat sig för stunden men blodtrycket är fortsatt högt och det kan finnas fler vener som brister. Vår bedömning är dock att systemet kan lappas och lagas ett tag till varför bankoron inte kommer vara en utlösande faktor för en recession. Det är fortsatt den amerikanska konsumenten som håller i gång ekonomin och den amerikanska arbetsmarknaden som sätter agendan för konjunkturen. Recessionsrisken är fortsatt hög men vår bedömning är att den drabbar oss med full kraft först senare i år. I väntan på recessionen kommer marknaden slå fram och tillbaka utan någon tydlig trend och därför väljer vi att ha en neutral aktievikt i portföljen. Biverkningar från betablockerarna kommer senare.
Stockholm den 12 mars 2023
Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsallokering på Öhman Fonder
Kontakt
Erik Nilsson
Ansvarig för tillgångsallokering
Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn. Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.
Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.