Centralbankerna har stort fokus på kommande statistik och experterna är överens om att tecken på varaktigt lägre inflation krävs för att det ska bli aktuellt med räntesänkningar.
Experterna har olika uppfattningar om Sverige bör gå med fullt ut i EMU, men det lutar i så fall åt att det sker till en konverteringskurs som är starkare än dagens kronkurs mot euron.
Tre makroexperter ger nedan sin syn på hur centralbankerna väntas agera. Ingen av experterna spår en förstärkning av den svenska kronan i närtid.
Cecilia Hermansson, forskare vid KTH och tidigare bland annat chefsekonom på Swedbank. Foto: Elisabeth Ohlson.
Rimligt att Fed börjar sänka räntan nästa år
Mycket talar för att USA har höjt färdigt, medan ECB och Riksbanken höjer en eller ett par gånger till i höst. Det är rimligt att en period av räntesänkningar inleds i USA nästa år, medan det tar något drygt halvår till i Europa. Å andra sidan ser vi att tillväxten håller emot och att inflationen tar längre tid på sig att falla tillbaka, vilket kan medföra att räntesänkningar dröjer. Jag tror att centralbankerna vill försäkra sig om att inflationen kommit ned varaktigt innan de börjar sänka.
Frågetecken kring priser för livsmedel och tjänster, mjuk landning troligare än hård
Inflationen är på väg ned, frågan är hur fort det går. Orosfaktorer är om matpriserna och tjänstepriserna ska medföra att det tar ännu längre tid, främst i Sverige som också påverkas negativt av den svaga kronan, samt elpriset i vinter. Tillväxten har varit motståndskraftig med en överraskande stark arbetsmarknad i flera länder, vilket talar för en mjuklandning snarare än en hårdlandning.
Svårt se starkare krona i närtid
Den svenska kronan påverkas negativt av en något djupare konjunkturnedgång än i andra länder, osäkerhet kring fastighetsbolagen samt de skuldtyngda hushållens räntekänslighet, plus osäkerheten om Natomedlemskapet och koranbränningarna. Det är svårt att se att kronan stärks i närtid, oron kring dessa faktorer måste först mattas av.
Jag har länge tyckt att Sverige skulle ha euron och dra nytta av det, av ekonomiska och politiska skäl, och delta fullt ut i den Europeiska unionen. Euron ger företagen en bättre förutsägbarhet. Riksbanken har inga egentliga frihetsgrader utan följer ECB i mycket stor utsträckning. Men en process att övergå till euron bör inte ske bara för att kronan är svag. Tidigare räknade vi med en jämviktskurs på 9 kronor mot euron, men det var länge sedan, det skulle behövas nya beräkningar.
Cathrine Danin, seniorstrateg på Söderberg & Partners
Kommande inflationsstatistik avgör penningpolitiken
Den faktiska prisutvecklingen kommer att avgöra penningpolitiken. Fed väntas ta beslut möte för möte. ECB, som ser en trögare nedgång i kärninflationen, lär höja en gång till men svaga ledande indikatorer talar för att de därefter pausar. För Riksbanken äventyrar den svaga kronan inflationsnedgången. Därför lär de höja åtminstone i september, troligtvis även i november. Min bästa gissning är att räntesänkningar dröjer en bit in i 2024, men att det sedan går snabbt söderut.
Inflationen fortsätter sjunka, mjuklandning i USA mer trolig
Huvudscenariot är att disinflationen (sjunkande inflation) fortsätter i höst och nästa år. Indikatorer pekar på en försämrad industrikonjunktur och tjänstesektorn börjar visa svaghetstecken, men en ekonomisk hårdlandning undviks sannolikt. Utvecklingen i Sverige och Europa väntas vara svag. I USA, som hittills hållit emot väl, lär ekonomin dämpas i spåren av de kraftiga räntehöjningarna. Avtagande inflationstryck har gjort att ett mjuklandningsscenario i USA ökat i sannolikhet.
Kronan bör stärkas på sikt
Det finns drivkrafter för en fortsatt svag krona: svaga data, sämre börsutveckling och ett försämrat säkerhetsläge. Kronan handlas med en riskpremie på grund av fastighetssektorn och räntekänsliga hushåll. Det är svårt att se vad som ska hjälpa i närtid. Jag anser att kronan är undervärderad och bör stärkas på sikt.
Min personliga åsikt är att det inte finns ett svart-vitt svar om euron är bättre än kronan för Sverige. Konverteringskursen bör inte skapa obalans i svensk ekonomi och därför behöver man först ha en uppfattning om kronans så kallade jämviktskurs. Frågan om jämviktsväxelkursen är dock komplicerad. Jag tycker att kronan är undervärderad och att konverteringskursen, om det skulle bli aktuellt, bör vara starkare än dagens nivå. I slutändan är det en förhandlingsfråga mellan EU-ländernas finansministrar, centralbankschefer och ECB.
Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder
Centralbankerna mer restriktiva än vad marknaden räknar med
Alla centralbankerna är kristallklara med att det är 2 procents inflation som gäller. Om och när inflationen kommer ner till målet kommer nog centralbankerna vara restriktiva med att sänka för snabbt, de vill inte ha en ny inflationsbrasa. Jag tror att de kommer förvåna marknaden med att vara trögrörligare på väg ner än vad marknaden diskonterar.
Riksbanken höjer i slutet av september och sannolikheten är större än 50 procent för att de höjer i november. Det är lite mer osäkert med Fed och ECB, jag tror vi närmar oss toppen, de kanske tar paus i september och om inte inflationen faller mer än förväntat kan det bli en ny höjning i det fjärde kvartalet. Den viktigaste frågan tror jag är hur länge centralbankerna kommer att hålla sig på dessa nivåer, jag tror de kommer att vara mycket försiktiga med sänkningar om inte konjunkturen bromsar in kraftigt.
Trögrörlig inflationsnedgång, ingen recession i närtid
Min bedömning är att inflationsutvecklingen framöver för Sverige, Europa och USA blir trögrörlig, det blir svårt att komma ner till 2 procent eftersom varuinflationen nu har smittat över till tjänsteinflationen. Tillväxten kommer nog ta något stryk av en högre ränta men jag tror inte på någon lågkonjunktur eller recession i närtid.
Högre ränteskillnad mot ECB för att stärka kronan
Jag tror fortfarande att Sverige måste ha en högre styrränta än till exempel ECB för att över tid stärka kronan. Frågan om fullt medlemskap i EMU är klurig, men jag tror det är bra för Sverige att vara självständig eller oberoende, i den utsträckning det går för en liten, öppen ekonomi. Det finns för- och nackdelar med båda, men en valutaunion är en svår konstruktion utan gemensam finanspolitik.
Persektiv hösten 2023Läs fler artiklar här
Investeringar i omställningsbolag är bättre
Investeringar i bolag som ställer om sin verksamhet i mer hållbar riktning ger bättre resultat för miljö och hållbarhet än att enbart investera i bolag som redan är hållbara idag. Det är därför viktigt att analysera bolagens framtidsplaner.
Hopp om mjuklandning kan ge stigande börser i höst
Det finns goda chanser att den svenska börsen kommer vara oförändrad eller stiga något i höst. Det beror främst på att många fortfarande hoppas på en mjuklandning för ekonomin, även om vi ser risker för en hårdare landning.
