Centralbanker sänker räntorna först nästa år

Centralbankerna väntas fortsätta prioritera inflationsbekämpning i år och börjar sänka styrräntorna tidigast nästa år, uppger några makroexperter. Experterna drar däremot olika penningpolitiska slutsatser av erfarenheten från hög inflation under 1970- och -80-talen.

De ekonomiska utsikterna fortsätter att vara väldigt osäkra och därför är även osäkerheten stor kring hur centralbankerna kommer att agera. Vilken effekt redan genomförda räntehöjningar kommer att få på tillväxt och inflation tillhör de stora osäkerhetsfaktorerna, kryddade med bland annat risker kring banksystemet och geopolitisk oro.

Tre makroexperter ger nedan sin syn på utsikterna för inflation, tillväxt och hur centralbankerna väntas agera. Ett par av experterna ger även sina prognoser för den fortsatt svaga kronan.

Hans Sterte, senior partner vid konsultbolaget House of Reach och tidigare kapitalförvaltningschef på Alecta:

Extra svårt prognosläge
Geopolitisk oro, svårigheten att bedöma effekten av stimulanserna i pandemins spår och ökad regionalisering tillhör de faktorer som gav upphov till att inflationen bet sig fast under det senaste året. De närmaste åren är lika svåra att spå som perioden hösten 2021 till idag. Det är därför klokt att vara beredd på flera förlopp som alla är förhållandevis sannolika.

Fed väntar med räntesänkning till nästa år
Min bedömning är att Fed börjar med räntesänkningar nästa år. Marknaden, som spår att Fed börjar sänka i slutet av året, tar fasta på lägre inflation och att ledande indikatorer för ekonomin vänt ned, plus att turbulensen i banksektorn ger en åtstramande effekt. Men arbetsmarknaden i USA är stram och hushållen har kvar en del pengar från stimulanser under pandemin. Det är svårt för Fed att göra prognoser för tillväxt och inflation och jag tror att Fed avvaktar tills utsikten klarnar.

ECB och Riksbanken fortsatt åtstramande en bra bit in i nästa år
I Europa tror jag att inflationsuppgången bli mer segdragen än i USA, bland annat till följd av högre löneökningar. Trots svag tillväxt och risk för recession tror jag att Europeiska Centralbanken (ECB) fortsätter höja styrräntan i år och sedan håller kvar på den högre nivån en bra bit under 2024. Svenska hushåll har hög räntekänslighet och vi har en stram finanspolitik, vilket bidrar till att vi troligen får negativ tillväxt i år. Jag tror ändå att Riksbanken höjer i takt med ECB för att den höga inflationen inte ska bestå.

Håkan Frisén, tidigare prognoschef på SEB:

Nära räntetoppen
Rimligen är vi nära räntetoppen efter att vi sett de mest aggressiva räntehöjningarna på drygt 40 år. Men det kan komma ytterligare någon enstaka höjning från de flesta centralbanker.

Ängsliga centralbanker vill se bevis för lägre inflation
Centralbankerna var först optimistiska och såg inflationsuppgången som tillfällig men verkar nu ängsliga och tenderar att överdriva riskerna för att inflationen ska bita sig fast. Behovet av starka bevis för att inflationen verkligen är på väg ner gör att vi sannolikt får vänta på räntesänkningar till våren 2024.

Konsumentpriser bör sjunka, parallell till 1970-talet inte så relevant
De stora prisnedgångarna för transport, energi och råvaror bör möjliggöra en större rekyl nedåt i konsumentpriserna inom sex till tolv månader. De långsiktiga inflationsförväntningarna har länge varit väl förankrade kring centralbankernas mål så parallellerna till 1970-talets stagflationsera känns inte längre så relevanta.     

Dämpad inflationsoro kan stärka kronan något
Marknaden har länge hittat argument för kronsvaghet. Tidigare var det en mjuk Riksbank och räntedifferensen mot omvärlden. När Riksbanken svängde om bytte marknaden fokus till Sveriges räntekänslighet och risker på fastighetsmarknaden. Att Riksbanken under lång tid varit närmast demonstrativt ointresserade av kronans utveckling bidrar troligen till svagheten. Jag tror att kronan kommer stärkas mot euron under hösten i takt med att inflationsoron dämpas men kanske inte mer än till nivåer runt 10,50 kronor.

Mer pragmatism kring inflationsmål, annars är euron bättre för Sverige
Jag tror Sverige klarar sig bra med nuvarande ramverk om det tillämpas mer pragmatiskt. Det har varit en del onödiga spänningar kring inflationsmål och rörlig växelkurs under en tid. Riksbankens ointresse av kronvård har bidragit och därtill har arbetsgivarsidan tenderat att ifrågasätta målets relevans för lönebildningen. Men om de ansvarsfulla löneavtal vi nu fått på plats leder till att man i högre grad börjar uppskatta fördelarna med dagens system kanske det kommer fungera bättre på sikt.

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder:

Nära räntetoppen, men sänkningar dröjer minst ett år
Vi är nära toppen på höjningscykeln, det kan komma ytterligare en eller ett par höjningar. Om det inte händer något speciellt kan vi nog ligga runt dessa nivåer minst ett år till eller kanske längre.

Centralbankerna bör undvika misstag från 1970- och -80-talen
Centralbankerna bör göra det de kan för att få ner inflationen och att inte begå samma misstag som på 1970- och -80 talen då centralbankerna sänkte räntorna för tidigt. Det resulterade i att det startades en ny inflationsbrasa, det får inte hända nu. Därför kommer centralbankerna vara ytterst försiktiga med att sänka styrräntorna tills inflationen stabiliserat sig runt 2 procent.

Inflation svår nöt att knäcka
Jag tror att inflationen är av mer ihållande karaktär; pandemin, krig och en ändrad geopolitik kommer att ge inflation som är betydlig högre än vad vi har haft de senaste 20 åren.

Hygglig tillväxt på sikt
Om det inte uppstår någon form av kris, som till exempel bankkris i USA, kommer tillväxten att vara hyfsad. Det är däremot troligt med en del utmaningar som hög skuldsättning i vissa sektorer.

Högre långräntor krävs för starkare krona
Jag tror kronan kommer befinna sig omkring dagens nivå tills långräntorna stiger till en nivå som är intressant för utländska investerare. Nu handlas svenska långräntor i paritet med Tysklands, för att utländska investerare ska komma till Sverige måste differensen öka betydligt, kanske med 0,5–1,0 procent. Internationella aktörer verkar nu också vara oroliga över fastighetssektorn.  Även flera direktionsledamöter i Riksbanken lyfter upp den svaga kronan som ett problem som behöver åtgärdas inom kort. Alternativen inkluderar rejäla räntehöjningar som riskerar ge en kraftig lågkonjunktur och att Riksbanken avvecklar sin obligationsportfölj snabbare än planerat för att pressa upp långräntorna. Riksbanken kan också intervenera i valutamarknaden genom köp av kronor men det är ett omstritt verktyg. Det är mycket svårt att styra valutakursen och det verktyget jag tror mest på är att öka försäljningen av obligationsportföljen. Om det ger någon större effekt är dock osäkert.