Hur ska vi lyckas med grön omställning?

Johan Kuylenstierna säger att han idag är mer optimistisk om möjligheterna till att lösa klimatfrågan än han varit under de senaste 30 åren. Kuylenstierna, som fram till september var ordförande i Klimatpolitiska rådet, förklarar varför:

Jag är optimist av ett stort skäl. Så sent som för tio år sedan var vi väl insatta i problemen när det gäller frågan om klimatförändringar, men vi hade inte kostnadseffektiva lösningar eller engagemanget hos alla dem som verkligen kan göra skillnad.

Idag ser vi fortsatt problemen men vi ser också lösningarna som börjar bli verkliga och börjar rullas ut. Det finns också ett växande engagemang och ägarskap hos de aktörer som verkligen kan göra skillnad, som näringslivet och politiker men även andra beslutsfattare i städer och regioner, i Sverige, Europa och globalt.

 Vad är lösningarna på klimatproblematiken?

Lösningarna är allt från teknik, nya affärsmodeller och samarbeten, till förändrade livsmönster och förändrad politik. Det är kännetecknande för en systemfråga, som klimatomställningen är, som gör den väldigt komplicerad men som samtidigt kan driva innovation och intressanta samarbeten och samverkan.

 När kan vi börja se en förbättring?

Det är väldigt svårt att svara på eftersom det handlar om komplexa och dynamiska system. Utsläppen kommer tyvärr fortsätta öka innan vi kan hoppas på en utplaning, men hur mycket beror bland annat på den globala konjunkturen. Jag hoppas att vi kanske ser ett ordentligt trendbrott under andra halvan av 2020-talet vad gäller utsläppen. Vi har sett minskningar tidigare, främst kopplade till svagare konjunktur. Det trendbrott vi behöver uppnå måste bygga på kraftigt minskade utsläpp, samtidigt som vi har ekonomisk tillväxt. Det är jag rädd för kommer dröja fram till 2030-talet när det gäller den globala ekonomin. Jag vill vara tydlig med att det finns stora risker för ökande klimatpåverkan, det kommer inte att bli en ”easy ride”.

 När började du bli mer optimistisk?

Det var runt 2012, 2013 när jag började som vd för Stockholm Environment Institute (SEI). Vi påbörjade flera samarbeten, till exempel med stålindustrin som tidigare inte varit i framkant när det gäller klimatfrågan. När de lanserade en ny färdplan så uppfattade jag en verklig vilja till förändring i en bransch som är en av de mest utmanande när det gäller utsläppen av koldioxid. Om de kunde föra ett sådant resonemang så skulle alla andra branscher kunna göra detsamma. Jag såg samma sak i många andra branscher. Finanssektorn tycker jag vaknade lite sent men även där har det hänt mycket. Goda intentioner behöver bli till verklig förändring och handling. Tyvärr är det mycket investeringar som globalt riktas till fortsatt exploatering av fossila bränslen.

Den andra orsaken är att SEI tillsammans med en rad andra organisationer påbörjade ett arbete inför klimattoppmötet i Paris 2015. En viktig del var att ta fram faktabaserade underlag som visade på att man kan argumentera för hur man kan vända kris och utmaningar till en positiv utvecklingsberättelse. Tidigare sågs klimatpolitik oftast som en snäv miljöfråga med höga kostnader, nu kunde man i stället börja visa att en omställningspolitik som driver marknadsutveckling kan generera många fördelar.

Viktoria Voskressenskaia, hållbarhetsanalytiker på Öhman Fonder, betonar vikten av att investerare analyserar bolagens klimatambitioner, snarare än bara dagens situation, och tar stålbolaget SSAB som ett exempel.  

Många fonder som har hållbara investeringar som mål har exkluderat SSAB på grund av höga koldioxidutsläpp, men vi tycker det är viktigt att titta på framåtblickande mått, som till exempel bolagens klimatmål, för att se om de överensstämmer med utsläppsstrategier i linje med Parisavtalet.

Tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från SSAB, som är den största miljöboven vi har idag, men som har målsättningen om fossilfri stålproduktion till år 2030.

SSAB är den största utsläpparen i våra svenska fonder, men jag känner mig trygg med att de kommer leverera på sina ambitiösa mål. Oavsett om de levererar enligt 2030-målet är deras klimatplan tillräckligt ambitiös.  Deras första mål om fossilfrihet sattes till år 2045, även det var väldigt ambitiöst och vetenskapligt baserat.

Vad har Öhman Fonder gjort för SSAB?

Vi är stolta ägare, imponerade av SSAB:s resa och nöjda med deras ambitiösa klimatplan. Öhman Fonder har varit med och påverkat SSAB sedan år 2017 inom initiativet ”Climate Action 100+”. Många fondbolag är med där och min uppfattning är att Öhman Fonder tillsammans med ett par andra investerare har spelat en viktig roll i SSAB:s omställning.

Vad fokuserar Öhman Fonder på inom hållbara investeringar utöver SSAB?

Vi riktar nu fokus på stora utsläppare i våra globala fonder, bland annat inom stålbranschen. Vi vill hitta intressanta bolag med ambitionen att ställa om och ska då hjälpa till med att sätta upp ambitiösa mål för att gå i samma fotspår som SSAB. Vår erfarenhet från SSAB är att vi vet att det är möjligt att ställa om, vi är positiva. Vi är nyfikna på hur andra stålbolag resonerar, hur långt har de kommit när det gäller koldioxidinfångning? Kan även de tänka sig en lösning som SSAB har med vätgas? Oavsett bolag och bransch är det viktigt för oss att analysera och ta hänsyn till klimatambitionerna.