Öhman Fonder säger sitt

Hösten och inledningen på året har bjudit på en stark återhämtning på världens börser och i synnerhet har svenska aktier gått bra.

Om början av 2022 bjöd på väldigt många ”stolpe ut”-situationer så avslutades året istället med flera positiva ”stolpe in”. En varm vinter i Europa räddade ekonomin från att gå in i en omedelbar recession. Dessutom möttes vi av den goda nyheten att Kina avslutar sin noll-covid-strategi, vilket genast gynnade europeiska industribolag. Men den största drivkraften var trots allt att inflationstoppen med största sannolikhet nåtts. Även om inflationen fortfarande var hög, så var riktningen nedåt, vilket var det viktigaste för marknadsaktörerna som drivs mer av rörelserna Bättre eller Sämre snarare än situationen Bra eller Dåligt.

Nästan 30 procent har OMX 30 utvecklats sedan botten i höstas och rent tekniskt har alla möjliga indexnivåer brutits på uppsidan. En debatt pågår nu om huruvida detta var botten för denna cykel. Så om den amerikanska arbetslösheten håller sig på mattan och den amerikanska husmarknaden hinner återhämta sig, ja, då har vi troligtvis sett botten för en lång tid framöver. Men det finns alldeles för många röda signaler som pekar på en hård landning för att vi ska våga vara bekväma med att ekonomin landar snällt och fint. Den stora penningmängden i systemet tillsammans med hushåll som badar i pengar, kan få den hårda landningen att ta längre tid än i ett normalläge. Vi ser fortfarande varningssignaler som tyder på att vi kan gå in i en global recession och i sådant fall så har vi inte sett botten än.

Varningssignalerna som vi observerar är husmarknaden i USA, orderingången för tillverkningsindustrin samt bolagsvinsterna som revideras lägre och lägre för varje minut som går. Det som ännu håller ihop konjunkturcykeln är stora befintliga orderböcker, lättare finansiella villkor i USA samt större aktivitet i Kina.

Hur agerar vi i portföljerna, då? Tidigare hade vi en undervikt mot aktier och då i synnerhet mot svenska aktier. Vår övertygelse var att recessionen skulle ha slagit till med full kraft vid det här laget, då de historiskt kraftiga räntehöjningarna från förra året borde ha gett en lika historisk och abrupt inbromsning av ekonomin. I ett sådant läge vill man hellre ha globala aktier med exponering mot fler av de större valutorna, exempelvis dollar.

När vi nu i efterhand kan se att den svenska aktieundervikten inte var så lyckad så kan vi ändå konstatera att vår exponering mot tillväxtaktier, småbolag och företagsobligationer haft en god utveckling, vilket till stor del har vägt upp det negativa bidraget från undervikten.

Nu har vi en mer balanserad portfölj och vi har blivit något mer positivt inställda till svenska kronan sedan nya riksbankschefen Erik Thedéens besked att han vill stärka valutan. Vi ser fortfarande hur konjunkturens varningssignaler blinkar rött, men vi bedömer att det kan ta längre tid för att hamna i recession, kanske till slutet av detta år. Orsakerna är det stora penningmängdsberg som fortsatt finns i systemet samt att vi i närtid kan se positiva konjunkturimpulser från bland annat Kina.

Vi har alltså en mer balanserad portfölj än tidigare och har blivit något mer positivt inställda till svenska kronan på kort sikt. Men vi ser fortfarande recessionssignalerna torna upp sig längre fram. I perioder av månadslång väntan på en mjuk eller hård landning så tenderar börserna att stiga eller röra sig inom ett intervall. Detta är anledningen bakom vår mer balanserade position. Så vi håller vi garden uppe och undviker investeringar med dålig likviditet.

Erik Nilsson, allokeringsansvarig Öhman Fonder

Läs fler artiklar här

Hur ska vi lyckas med grön omställning?

Johan Kuylenstierna säger att han idag är mer optimistisk om möjligheterna till att lösa klimatfrågan än han varit under de senaste 30 åren!

Läs artikeln här

Minskad globalisering dämpar tillväxt och ökar inflationstrycket

Globaliseringen har minskat sedan åren 2005-06, alltså långt före pandemin. På sikt innebär det lägre tillväxt, ökat inflationstryck och högre räntor. Det menar Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen.

Läs artikeln här

Till översikten

Se alla artiklar samlade.

Till översikten