Minskad globalisering

Globaliseringen minskade långt före pandemin (2005–06). På sikt innebär det lägre tillväxt, ökat inflationstryck och högre räntor.

Det menar Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, som ger sin syn på vad omställningen till minskad global handel innebär för tillväxt, inflation och räntor.

Vi lämnar nu en exceptionell period med flera nedåtpressande krafter på inflationen. Globaliseringen, särskilt handeln med varor, demografiska förändringar och annat har tryckt ned inflationen och räntenivåerna. Centralbankerna lyckades tidigare inte få upp inflationen till målet, man kan inte ha negativa räntor på ett meningsfullt sätt. Jag tror att den perioden är mer eller mindre över nu.

Vi kommer få ett ras i inflationen i år på grund av höga jämförelsetal förra året. Men på sikt tror jag att vi återgår till det mer traditionella, att centralbankerna kommer behöva få ned inflationen. Det är lättare eftersom de kan höja styrräntorna i princip hur mycket som helst. Jag tror att centralbankerna kommer lyckas nå sina inflationsmål men att räntenivåerna kommer vara mycket högre.

Ungefär på vilken nivå tror du att räntorna kommer ligga på längre sikt?

Jag tror att man kan räkna med en normal styrränta i Sverige över tid på runt 3,0-3,5 procent. Då räknar jag med en realränta på 1,5 procent, ungefär i linje med den trendmässiga BNP-tillväxten, plus inflation på 2 procent enligt inflationsmålet.

Det innebär i princip 3 procentenheter högre än styrräntorna under åren före pandemin. De globala krafterna har tidigare under 2000-talet tryckt ned inflationen och alla räntorna i Sverige och globalt. Riksbanken hade nollränta eller negativ ränta sedan 2014 och strax över noll under några år dessförinnan.

Hur ser du på utvecklingen för tillväxten, historiskt och framöver?

Vi har globalt, även i Sverige, haft en tydlig nedåttrendande tillväxtpotential sedan åren 2005 till 2006. Global potentiell BNP-tillväxt har fallit kraftigt de senaste tio till tolv åren, vilket sammanfaller med vikande handelsandel av BNP.

De förändringar vi ser i världen med tillbakarullande av globalisering och väldigt långtgående interventionistisk industripolitik i EU där politiker pekar ut strategiska områden och ökade ingrepp i konkurrenslagstiftning. Det är exempel på faktorer som kommer förstärka den nedåtgående trenden för tillväxten. 1,5 procents real tillväxtpotential för Sverige tycker jag att det mot den bakgrunden skulle vara positivt om vi når.

En viktig pusselbit är också att Kina år 2015 bytte inriktning för sin ekonomiska politik till mindre av tunga investeringar, tillverkning för export och mer fokus på hemmamarknad och tjänster. Varuexportens andel av kinesisk BNP har rasat dramatiskt och den potentiella BNP-tillväxten har halverats på drygt tio år. En mer långsiktig effekt är att en del länder som Kina relativt sent gått från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, när den omställningen är färdig avtar tillväxten naturligt.

Vad är orsaken till minskad global handel för varor?

Världshandeln och globaliseringen tog ordentligt fart runt år 1990 och bidrog sannolikt till att kraftigt öka den globala tillväxttrenden. Men sedan ett antal år finns ett ökat inslag av protektionism, bland annat handelskrig mellan USA och Kina. Handelspolitiken har blivit en del av geopolitiken, man försöker pressa varandra till politiska fördelar. När tillväxten försvagas kommer idéer om skyddande av industrier. Ett annat viktigt skäl är Kina som lagt om sin ekonomiska politik dramatiskt, från handel och industri till inhemsk produktion som ska försörja den inhemska ekonomin. Ökande tillverkningskostnader i tidigare lågkostnadsländer bidrar också till minskad global handel. Jag tror också att det kommer visa sig, när vi får statistik över det, att flytten av leverantörskedjorna som påbörjats under pandemin förstärker den här rörelsen.

Läs fler artiklar här

Hur ska vi lyckas med grön omställning?

Johan Kuylenstierna säger att han idag är mer optimistisk om möjligheterna till att lösa klimatfrågan än han varit under de senaste 30 åren!

Läs artikeln här

Öhman Fonder säger sitt

Hösten och inledningen på året har sannerligen bjudit på en stark återhämtning på världens börser och i synnerhet har svenska aktier gått bra.

Läs artikeln här

Till översikten

Se alla artiklar samlade.

Till översikten