Stark utveckling i september

4 oktober, 2017 • Marknadskommentarer

Efter sommarens något svaga utveckling vände aktiemarknaderna upp med kraft under september. Stockholmsbörsen steg med knappt 6 procent medan ett globalt aktieindex steg med knappt 5 procent.

Aktiemarknaden i tillväxtländerna uppvisade en något mer modest uppgång men steg ändå med knappt 3 procent. Värt att notera är att Stockholmsbörsen steg hela 15 av 21 handelsdagar i september och månaden avslutades med en uppgångssvit på 10 dagar. Den amerikanska dollarn stabiliserades och stärktes efter att ha försvagats kraftigt under hela året. Även på räntemarknaden var trenden uppåt och svenska och europeiska räntor steg något, medan uppgången på den amerikanska räntemarknaden var tydligare och den amerikanska tioårsräntan steg med 20 baspunkter. Även oljan steg under månaden.

September tillhör vanligtvis en säsongsmässigt svag period, men i år var utvecklingen som sagt osedvanligt stark och volatiliteten på marknaden fortsätter att vara på historiskt låga nivåer, geopolitisk oro till trots.

Penningpolitik och skattereform i fokus

September bjöd på centralbanksmöten på bägge sidor av atlanten och Riksbanken, ECB och Fed hade alla möten under månaden. Riksbanken valde att låta räntan vara oförändrad på -0,5 procent. Dessutom lät de nuvarande obligationsköp fortlöpa enligt plan. Riksbanken konstaterade att tillväxten och inflationen de senaste månaderna överraskat positivt, men att det inte ändrar deras mer långsiktiga prognos för inflationen. Det blev också klart att Stefan Ingves fick förlängt mandat med ytterligare fem år vilket sannolikt gör att riktningen för penningpolitiken kvarstår ytterligare en tid. Även ECB meddelade strax efter Riksbanken att de lämnar räntan oförändrad. De sänkte samtidigt sin inflationsprognos något och utryckte en viss oro för den senaste tidens förstärkning av valutan. Vid nästa möte i oktober väntas centralbanken komma med nya besked kring obligationsköpprogrammen. Den amerikanska centralbanken Fed ligger steget före och presenterade under månaden hur de ämnar minska balansräkningen. Minskningen skall inledningsvis ske genom att sätta ett tak för hur stor del av kuponger och förfall som skall återinvesteras. Fed lämnade räntan oförändrad, men signalerade samtidigt att en höjning sannolikt kommer i december. En nedmontering av centralbankens balansräkning är ett steg mot att normalisera penningpolitiken och innebär att penningpolitiken på marginalen blir mindre stödjande framöver. Detta skall dock inte övertolkas då centralbankerna sannolikt kommer göra allt i sin makt för att övergången ska bli så smidig som möjligt. Samtidigt är det en riktningsförändring som kan påverka prissättningen på finansiella marknader.

Som motpol till ett avtagande penningpolitiskt stöd lyfts ofta expansiv finanspolitik fram. Trumps löften under valkampanjen om expansiv finanspolitik fick mycket uppmärksamhet och drev marknadsutvecklingen under senhösten och vintern men förväntningarna har successivt avtagit i takt med avsaknaden av politisk framgång för presidenten. Under slutet av september presenterades dock till slut ett skatteförslag som innebar att bolagsskatten sänks från dagens 35 procent till 20 procent vilket låg förhållandevis nära förväntningarna. Det är dock långt ifrån klart att förslaget antas. Förslaget innebär lägre skatteintäkter och ett ökat budgetunderskott och måste först passera budgetkommittén och sedan Senaten under slutet av oktober. Vad som i slutändan går igenom bägge instanserna är svårt att avgöra, men det är inte sannolikt att förslaget antas i sin helhet. Skattesänkningar har en positiv effekt på tillväxten, men det kan också innebära att Fed tvingas strama åt penningpolitiken snabbare vilket i kombination med osäkerheten kring vad som slutligen antas, gör totaleffekten av skattereformen svårbedömd i dagsläget. Aktiemarknaden valde dock initialt den positiva tolkningen och börserna steg då reformpaketet presenterades, trots avsaknad av detaljer.

Tillverkningsindustrin vid gott mod

Den globala konjunkturen fortsätter att utvecklas starkt och den ekonomiska statistiken är god. Den synkroniserade konjunkturuppgången verkar således ännu inte bruten även om det finns indikationer som tyder på att tillväxttakten sannolikt modereras något kommande kvartal. Signalerna från tillverkningsindustrin är generellt också goda och i linje med bilden av en synkroniserad konjunkturuppgång. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin visar på fortsatta förbättringar på flera håll och exempelvis Tyskland noterades över 60 medan Frankrike hamnade på 56. Även motsvarande siffra för USA var god. Inköpschefsindex för svensk tillverkningsindustri föll något oväntat under sommaren, men den senaste noteringen var desto starkare och noterade knappt 64. Värt att notera att delkomponenterna Order noterade drygt 65 och Produktion knappt 68, frågan är om det kan bli så mycket bättre? Enkäterna indikerar fortsatt god aktivitet och ger inga signaler om en förestående snar avmattning, men konjunkturen mognar successivt och förutsättningarna kan ändras snabbt.

Bilden av en synkroniserad konjunkturuppgång ger stöd till aktiemarknaden och bidrar till den successivt högre värdering. År av likviditetstillförsel har bidragit till stigande tillgångspriser och minskad volatilitet. Då penningpolitiken blir mindre expansiv och likviditetstillförseln avtar är risken för motsatt effekt uppenbar, men detta är sannolikt mer en risk 2018 snarare än resten av 2017. Förutsättningarna ser således rätt goda ut resten av året. Efter den mycket starka utvecklingen under september får vi dock räkna med en rekyl eller åtminstone en mer moderat utveckling under oktober.

Kontaktpersoner

Jamal Abida Norling

Head of Asset Allocation

Jamal har 15 års erfarenhet av kapitalförvaltning och tillgångsallokering.

+46 8 407 58 13
jamal.abida.norling@ohman.se