Guld och gröna skogar

21 december, 2018 • Kvartalsbrev hållbarhet

En viktig del av Öhman Fonders hållbarhetsanalys är att träffa bolagen. På så sätt kan vi skapa oss en bättre förståelse för deras verksamhet och utmaningar samt möjligheter framåt. I november åkte därför Victoria Lidén från Öhman Fonders ESG[1]-team på en rundtur där hon och flera andra investerare besökte några av de största nordiska skogs-, pappers- och förpackningsproducenterna.

Hållbar optimism bland skogsjättarna

Skogsindustrin står inför en stor omställning som ett resultat av sjunkande efterfrågan på papper, som traditionellt varit den primära intäkten under många år. Samtidigt upplever vi en stor optimism bland skogsbolagen kring hur skogen kan utnyttjas som en förnybar råvara för att diversifiera sina produkterbjudanden och skapa framtida lönsamhet. Skogsindustrin sneglar bland annat på den växande medelklassen och e-handeln i Kina med flera länder, som nu skapar en ökad efterfrågan på olika förpackningar.

Öhmans hållbarhetsanalytiker Victoria tillsammans med andra investerare vid Iggesunds bruk (Holmen).
Öhman Fonders hållbarhetsanalytiker Victoria tillsammans med andra investerare vid Iggesunds bruk (Holmen).

Även FN:s högt satta klimatmål skapar ytterligare behov av ökad utvinning av hållbara drivmedel och där har skogsindustrin visat tydligt att man vill vara med. Som en konsekvens har många aktörer börjat ställa om sina verksamheter  för att identifiera nya potentiella produkter. Bland annat har flera bruk gjort stora investeringar för att ställa om från pappersproduktion till produktion av kartonger och förpackningar.

Förnybara drivmedel från skogen

År 2020 ska 10 procent av transportbränslet i EU:s medlemsländer bestå av förnybara källor som biobränslen och biogas. Och om vi spolar fram tiden ytterligare 10 år har den svenska regeringen satt målet att Sverige ska ha en helt fossiloberoende fordonsflotta. Samtidigt ser vi ökade krav på sjö- och flygfarten att minska sina utsläpp till förmån för exempelvis biodiesel. Trenden är tydlig, det finns en stor politisk tilltro till att biobränslen kommer vara en viktig drivkraft i omställningen.

Ett exempel på ett bolag som kapitaliserar på denna utveckling är finska UPM. Vi besökte bolagets bioraffinaderi i Laappenranta där de producerar sitt träbaserade diesel Bioverno som uppges ha 80 procent lägre koldioxidavtryck än vanlig diesel. I dagsläget har bolaget kapacitet att producera 100 000 ton. Även svenska SCA ser potentialen i förnybara biodrivmedel och har via en ”joint venture” med St1 planer på att producera biodiesel från tallolja med start 2021.

Inifrån SCA:s sågverk, där vi fick en grundlig genomgång av hela produktionsprocessen, från timmer till färdiga pappersbalar. För oss är det även viktigt att förstå hur bolagen arbetar med hälsa och säkerhet, något vi är särskilt uppmärksamma på vid studiebesöken.
Inifrån SCA:s sågverk, där vi fick en grundlig genomgång av hela produktionsprocessen, från timmer till färdiga pappersbalar. För oss är det även viktigt att förstå hur bolagen arbetar med hälsa och säkerhet, något vi är särskilt uppmärksamma på vid studiebesöken.

Alternativ till plastförpackningar

Ett annat applikationsområde för skogen är träfiber som substitut till plast. Vi besökte Stora Ensos forskningscenter i Sickla för att få en bättre uppfattning om hur bolaget använder restprodukter från pappersproduktionen. Bolaget undersöker bland annat hur fiber kan brytas ner och användas för att skapa material med nya egenskaper. Ett exempel är MFC (mikrofibrillär cellulosa) som tros kunna ersätta både plast och aluminium, exempelvis inom livsmedelsindustrin. Även BillerudKorsnäs har en intressant position som global producent av kartong för olika portionsdrycker. Mot bakgrund av EU:s nya direktiv om att fasa ut engångsartiklar i plast har bolagets träbaserade produkter potential att bli högaktuella som ett hållbart substitut framöver.[2]

En ökad efterfrågan på skogen som råvara kommer att ställa allt högre krav på förädlingsgraden, och där vi ser att flera av de ovan nämnda bolagen är väl positionerade. Ett hållbart och effektivt utnyttjande av resurser, såsom restprodukter, kan innebära nya intäktsströmmar som ger högre lönsamhet för de aktörer som antar utvecklingen. Ju mer sofistikerade skogsprodukterna är desto högre marginaler kan dessa bolag ta. Ett exempel är hållbara alternativ till fossilbaserade material, exempelvis plast, där det just nu finns en stor efterfrågan. Ytterligare innovationer och applikationsområden är att vänta men det lär dröja innan de är helt kommersialiserade.

Oändliga möjligheter – eller?

Skogen är en fantastisk resurs, både som material men också för att den fångar upp och lagrar koldioxid. Man kan uppnå en sorts substitutionsvinst, eller koldioxidsänka, om koldioxid lagras i träden som sedan sågas upp för timmer och används som byggmaterial. Å andra sidan påverkar avverkningen den biologiska mångfalden vilket ställer höga krav på att skogsbruket hanteras på ett hållbart sätt. I skogsvårdslagen benämns skogen som en förnybar resurs som måste tas om hand på ett sådant sätt att den ger långsiktigt god avkastning, genom att ta hänsyn till naturen, kulturmiljön och rennäringen. Det är särskilt viktigt att bolagen respekterar denna lag och säkerställer att exempelvis inköpt timmer är FSC-certifierat[3] samt att avverkning sker på ett hållbart och uthålligt sätt med respekt för biologisk mångfald. Frågan är om skogsbeståndet klarar av det ökade uttaget som skulle krävas för att nå de högt ställda målen på ökad användning av biodrivmedel?

De bolag som vi besöker är optimistiska och ser många möjligheter att bidra till ett mer fossilfritt och hållbart samhälle, samtidigt som de skapar nya intäktsströmmar och förbättrad lönsamhet. Vid studiebesöken ställer vi särskilt frågan om hur bolagen förhåller sig till klimatförändringen och dess eventuella konsekvenser för deras verksamhet. Efter sommarens extremväder och stora skogsbränder är det särskilt relevant att förstå hur klimatet påverkar bolagen. Exempelvis SCA och Holmen som är stora skogsägare i Sverige står inför en risk om deras skogsbestånd inte är försäkrat.

Vy från Sundsvallsbron och SCA:s pappersbruk.
Vy från Sundsvallsbron och SCA:s pappersbruk.

Samtidigt ser vi positivt på att bland andra BillerudKorsnäs låtit genomföra en riskanalys enligt TCFD:s[4] rekommendationer, som analyserar bolagets klimatrelaterade risker och dess påverkan på verksamheten i stort. Den typen av redovisningar vill vi även uppmuntra övriga bolag att göra. BillerudKorsnäs rapport kommer att publiceras under nästa år och vi på Öhman ser fram emot att följa upp detta analysarbete.

Klimatförändringarna, en utmaning för de mänskliga rättigheterna

För 70 år sedan antog FN:s generalförsamling deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Dessa rättigheter är nu hotade på många platser i världen på grund av konflikter, svält och förstörda försörjningsmöjligheter, som ett resultat av extrema värme- och väderhändelser, ökad havsnivå och teknologiska och socioekonomiska förändringar. Världens ledare har en tuff uppgift framför sig att tillsammans stoppa den globala uppvärmningen. Men klimatförändringarna är inte enbart en miljöfråga. För att klimatmålen ska kunna uppnås  behöver mänskliga rättigheter och socioekonomiska konsekvenser tas med i beräkningarna.

Klimatförändringarna och de mänskliga rättigheterna är oskiljaktiga och tätt sammankopplade. Extremt väder och andra klimatrelaterade händelser har en självklar och djupgående inverkan på de mänskliga rättigheterna för miljontals människor över hela världen. Redan idag leder klimatförändringarna till torka, degradering av ekosystemet och brist på livsmedel över hela världen. Dessa effekter, kombinerade med direkta skador på människor, egendom och fysisk infrastruktur, utgör allvarliga hot mot mänskliga rättigheter över hela världen då de tvingar människor från sina hem, försvårar möjligheten till ekonomisk trygghet och orsakar svält.

Även själva insatserna för att minska klimatpåverkan kan ha negativ inverkan på grundläggande mänskliga rättigheter. Det finns dokumenterade fall där utbyggnad av vattenkrafts- och biobränsleprojekt, som delvis genomförts för att minska utsläppen av växthusgaser, har resulterat i kränkningar av de mänskliga rättigheterna när människor tvångsförflyttats från sina hem.

Snabb omställning mer rättvis

När världens länder enades om klimatmålen i Paris 2015 slog man samtidigt fast att omställningen måste ske rättvist – ”just transition”. En rättvis omställning handlar om att beakta socioekonomiska konsekvenser som följer med en övergång till en fossilfri ekonomi. Flera studier visar att en snabb omställning innebär både lägre mänskliga och ekonomiska kostnader jämfört med att vänta och agera senare. Man menar att en omställning som hanteras på rätt sätt bidrar till ökad tillväxt, nya jobb och minskade ojämlikheter i samhället.

Internationella arbetsorganisationen (ILO) har beräknat att insatserna för att nå Parisavtalet skulle skapa 24 miljoner nya jobb inom klimatvänlig teknik, samtidigt som 6 miljoner jobb skulle gå förlorade inom fossilberoende verksamheter. Sekretariatet för FN:s klimatkonvention (UNFCCC) har identifierat mer än en miljard arbetstillfällen som kommer att påverkas av klimatförändringarna – inom jordbruk, tillverkningsindustri, byggnation, transport och energi – om omställningen drar ut på tiden.

För oss som förvaltar våra kunders kapital handlar det nu om att få ökad förståelse för systemrisker, identifiera värdedrivare och ta ett större ansvar som kapitalförvaltare. I oktober ställde sig Öhman Fonder därför bakom det internationella initiativet ”Statement of Investor Commitment to Support a just transition on Climate Change”. Vi hoppas att fler svenska investerare väljer att ställa sig bakom initiativet. För det är viktigt att världen, som strävar efter att ta itu med klimatförändringarna, gör detta med full respekt för de mänskliga rättigheterna. Det bidrar till lägre investeringsrisker, högre ekonomisk aktivitet och större möjlighet att nå klimatmålen.

8 trender 2019

Med 2019 runt hörnet har Öhman Fonders ESG-analytiker och fondförvaltare tittat djupt in i kristallkulan för att se vad som kommer att hända under det nya året. Det här är vad vi ser framför oss:

  • Datasäkerhet och integritet: Vi kommer se flera fall GDPR[5]-böter och andra bakslag för företag i deras hantering av personuppgifter.
  • 2019 innebär slutspurten inför 2020 då många bolag har deadline för sina hållbarhetsmål. Det blir intressant att följa upp hur väl dessa mål uppfylls, och vi hoppas även att denna typ av satsningar accelererar under nästa år.
  • Fler banker kommer erbjuda lån till företag med tydliga hållbarhetskriterier, det vill säga lån som ger en rabatt till bolag med hög affärsetik och som jobbar hållbart avseende miljö, samhälle och ekonomi. Det leder till att vi, utöver en stabilare och högre avkastning som bolag med starka ESG-betyg visar över tid, även kommer se att dessa bolag får tillgång till billigare finansiering. Detta blir ett incitament för fler bolag att börja beakta ESG-faktorer.
  • Allt fler företag kommer att sätta egna klimatmål och spjutspetsbolagen kommer att basera dem på vetenskapliga grunder – så kallade ”Science Based Targets”.
  • EU-kommissionen kommer att implementera så många förslag som de får chans till under ”EU Action Plan for Sustainable Finance” innan den nya kommissionen tillträder 31 oktober 2019. Vi får då en EU-definition av vad som är grönt och ett ”low-carbon”- och ”non-carbon”-index införs på den europeiska marknaden.
  • Nätverket ”Central Banks and Supervisors Network for Greening the Financial System” växer kraftigt och idén om “Green Quantitative Easing” diskuteras allt flitigare.
  • Allt större förväntningar ställs på företagen att vara med och bidra till lösningen på hållbarhetsutmaningarna, i brist på politiska beslut. I detta scenario får ESG-analys en ökad betydelse.
  • De protester som vi sett i Paris under hösten är bara början. Händelserna visar på betydelsen av att beakta de socioekonomiska konsekvenserna i omställningen till en fossiloberoende ekonomi.

God jul och Gott nytt år! önskar Fredric Nyström, chef ansvarsfulla investeringar hos Öhman Fonder.

[1] Environmental, Social and Governance (ESG) är en uppsättning standarder för hur ett företag bör bedriva sin verksamhet. Ramverket består dels av miljökriterier som ser på hur ett företag förvaltar naturarvet, och dels av sociala kriterier som ser till hur ett företag hanterar relationer med sina anställda, leverantörer, kunder och närsamhället.

[2] https://ec.europa.eu/commission/news/single-use-plastics-2018-may-28_en

[3] ”Forest Stewardship Council” (FSC)är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar – genom sitt certifieringssystem FSC.

[4] ”Task force on Climate-related Financial Disclosure” utvecklar analysmodeller för att mäta företags klimatrelaterade finansiella risker, som ger information till investerare och andra intressenter.

[5] Dataskyddsförordningen ”The General Data Protection Regulation”, GDPR är en EU-lag som trädde i kraft den 25 maj 2018, för att skydda enskilda personers personuppgifter.

Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn samt av Öhman Bank S.A, en bank som står under tillsyn av Commission de Survevillance du Secteur Financier i Luxemburg (tillsammans”Öhman”). Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.

Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.

Kontaktpersoner

Fredric Nyström

Chef ansvarsfulla investeringar, Öhman Fonder

+46 8 407 59 85
fredric.nystrom@ohman.se