Korrigering eller föraning om något värre?

7 februari, 2018 • Marknadskommentarer

Aktiemarknaderna världen över började året i samma positiva anda som karaktäriserade 2017 och det amerikanska indexet S&P500 steg som mest med dryga 7 procent i dollar mätt. Under januari månads senare del försämrades dock sentimentet märkbart och aktiemarknaderna föll under månadens sista vecka.

Januari som helhet slutade dock med uppgångar kring 1,5 procent på aktiemarknaderna mätt i kronor. Undantaget var index för tillväxtländerna som steg med nästan 6 procent i kronor. Räntemarknaden karaktäriserades samtidigt av tydligt stigande räntor i Sverige, Europa och USA. Kreditspreadarna på svenska företagsobligationer föll under månaden liksom spreadarna på bostads-obligationer. Kronan stärktes mot både dollarn och euron under månaden.

Jamal Abida Norling, Head of Asset Allocation, och kapitalförvaltare Marie Bokholm i våra lokaler på Mäster Samuelsgatan i Stockholm.
Jamal Abida Norling, Head of Asset Allocation, och kapitalförvaltare Marie Bokholm i våra lokaler på Mäster Samuelsgatan i Stockholm.

Signalerna kring den globala konjunkturen var fortsatt goda under januari och den ekonomiska statistiken från USA, EU och Sverige uppvisade få svaghetstecken. Samtidigt har den ekonomiska statistiken varit god under en tid och överraskningsindex har varit på så höga nivåer att ytterligare förbättringar rimligen inte kan förväntas. Ledande indikatorer tyder på en viss avmattning i konjunkturen under första halvåret i år. Denna avmattning är ännu inte synlig i den ekonomiska statistiken och skall ses mot bakgrund av att vi just genomgått en period med väldigt god tillväxt, det vill säga en viss avmattning är fullt naturlig. Sammantaget är bilden av konjunkturen fortsatt god. Vi ser fortsatt ett modest, men stigande inflationstryck som gör att centralbankerna sannolikt kan fortsätta varsamt fram. Således bör konjunkturen kunna fortsätta att vara varken för het eller för sval och därmed bidra med en ur aktiemarknadens synvinkel förhållandevis gynnsam miljö.

Vi har samtidigt under en tid pekat på att vi är långt in i värderingscykeln och att vi mot bakgrund av den starka utvecklingen på världens aktiemarknader också måste räkna med korrigeringar på vägen och att risken för korrigeringar ökat tydligt. Vad som utlöser en korrigering är alltid svårt att förutspå, vikande tillväxt, stramare penningpolitik och stigande räntor är alla på förhand potentiella katalysatorer för en korrektion, inte minst mot bakgrund av höga värderingar till följd av år av extremt expansiv penningpolitik och rekordlåga räntor.

Stigande volatilitet

Aktiemarknader världen över har fallit kraftigt de senaste dagarna och volatiliteten har stigit. Det är den första korrigeringen på aktiemarknaderna på länge och volatiliteten (mätt som VIX index på amerikanska S&P500) nådde den 6 februari den högsta nivån på över två år. Senast vi hade en rörelse lik den vi ser nu var i augusti 2011, när S&P föll med 20 procent under en månad. Då, 2011, hade vi en situation där konjunkturen var mycket svagare. Nu kommer vi istället ur en period då alla stjärnor stått rätt. Tillväxten har varit stark i alla regioner och penningpolitiken har varit mycket stimulativ till följd till ett väldigt modest inflationstryck. Samtidigt har företagens vinstutveckling varit mycket stark med i många fall dubbelsiffriga tillväxttal. Detta har varit ett ”Goldilocks”-scenario för aktiemarknaden och bidragit till den mycket låga volatiliteten. Givet den starka utvecklingen har som sagt en korrektion på aktiemarknaden legat i korten. Skall vi se den senaste tidens utveckling som ett tecken på att förutsättningarna nu ändrats signifikant till det sämre?

Risk för stramare penningpolitik?

Amerikanska långräntorna har stigit relativt kraftigt sedan september 2017 och har under januari och februari månads inledning bidragit till stigande volatilitet. Oron späddes på ytterligare då stark arbetsmarknadsstatistik i USA visade på stigande lönetryck. Orsaken till oron är att starkare tillväxt och stigande löner (positiva saker för ekonomin) leder till att den amerikanska centralbanken behöver strama åt penningpolitiken snabbare än vad som är inprisat i marknaden. Med andra ord riskerar den senaste omgången av finanspolitiska stimulanser leda till att ekonomin snabbare möter kapacitetsbegränsningar som leder till stigande räntor som i sin tur innebär en fot på bromsen, initialt för finansiella marknader men sedan också för ekonomin. I detta scenario blir det en svår balansakt för en centralbank att bedriva penningpolitiken på exakt ”rätt” nivå.

Efter den kraftiga kursuppgång vi sett för den amerikanska aktiemarknaden sågs detta som en anledning att sälja aktier vilket satte igång nedgången. Ett flertal mer tekniska faktorer, som flöden från volatilitetstyrda produkter och CTA:s samt ETF-flöden, bidrar sedan till att ytterligare öka volatiliteten och spä på nedgångarna.

Den naturliga följdfrågan blir således om amerikansk ekonomi är på väg rakt in i kapacitetsbegränsningar som leder till att centralbanken i sedvanlig ordning tvingas strama åt penningpolitiken till den milda grad att konjunkturen kyls av för mycket och därmed rullar över. I ett sådant scenario är förutsättningarna för aktiemarknaden mycket dåliga framöver givet en i utgångsläget hög värdering. Detta är dock i dagsläget inte vårt huvudscenario. Vi ser fortsatt en god konjunkturutveckling och centralbanker som går varsamt fram till följd av fortsatt relativt modest inflation, om än stigande. Konjunkturutvecklingen ser ut att bli god nog under detta år och sannolikt även nästa år. Vinsterna ser också ut att fortsätta växa i god takt kommande år. Detta talar således för att det vi ser på aktiemarknaden nu är just en korrektion efter period med lite för höga kursstegringar och för låg volatilitet. Förr eller senare kan flaskhalsar uppstå och bidra till ett kraftigare inflationstryck. Tecken på ett kraftigare inflationstryck och/eller fortsatta kraftiga ränteuppgångar bör således ses som varningssignaler och följas nära.

Jamal Abida Norling, Head of Asset Allocation

Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn samt av Öhman Bank S.A, en bank som står under tillsyn av Commission de Survevillance du Secteur Financier i Luxemburg (tillsammans ”Öhman”). Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.

Kontaktpersoner

Jamal Abida Norling

Chief Investment Officer

+46 8 407 58 13
jamal.abida.norling@ohman.se